Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förbättrad precision vid applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar

Status: Avslutat
Projektnummer: S-15-56-595
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 9 december 2016
Huvudsökande: Klara Löfkvist
Organisation: JTI
E-postadress: klara.lofkvist@jti.se
Telefon: 010-5166904
Medsökande: Eskil Nilsson
Beviljade medel: 200 000 SEK

Safe and environmentally sound application of pesticides in orchards is a prerequisite for continued Swedish fruit production. More and more chemical, biological and physical pesticides have user conditions and drift reducing techniques have to be used during application. How these techniques shall be used in practice and what settings that shall be used to achieve a good coverage of the crop and canopy and thus a good spray results are missing. Several different drift reducing techniques will be tested and evaluated in the project that will be done in close collaboration with growers. Existing and commercially available technology will be used so that the results can be directly used in practice by growers. The goal of the project is to develop guidelines and recommendations of settings and how to use drift reducing techniques.

En säker och miljövänlig applicering av växtskyddsmedel i fruktodlingar är en förutsättning för en fortsatt produktion av svensk frukt. Allt fler kemiska, biologiska och fysikaliska preparat har numera användarvillkor som ställer krav på att avdriftsreducerande utrustning ska användas vid appliceringen. Hur denna utrusning ska användas och ställas in för att uppnå en god täckning och ett gott sprutresultat saknas det dock praktisk kunskap om idag. Flera olika avdriftsreducerande tekniker kommer att testat och utväderas inom projektet som görs i nära samarbete med odlare. Befintlig och på marknaden tillgänglig teknik kommer att användas för så att resultaten direkt kan användas av odlarna i praktiken. Målet med projektet är att ta fram riktlinjer och odlarrekommendationer över lämpliga inställningar för avdriftsreducerande utrustning.

Avdriftsreduktion vid sprutning i fruktodling kan nås på flera sätt till olika nivåer. Tester på avsättning har gjorts med en ombyggd Schaumann spruta som med val av spridare nådde 25 % avdriftsreduktion, en Munckhof 105 med 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion samt en tre-radig KWH 1500-3 som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %. Dessa jämfördes med odlarnas inställningar i tidig säsong då träden inte hade några blad och risken för avdrift var hög samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat. Avsättningen i trädet bedömdes, genom vattenkänsliga papper som placerades på standardiserade hållare vilket visade täckningen på horisontella upp och nedsidor samt vertikala in och utsidor i olika riktningar. Med avdriftsreduktion var en god täckning i trädet möjlig att uppnå tidigt på säsongen då träden ännu inte hade något bladverk. Vid fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt till försämrad avsättning på vissa ytor.

Minskad vindavdrift vid sprutning i fruktodling kan genom användning av avdriftsreducerande utrustning ge möjligheter att minska skyddsavstånden mot skyddsvärda objekt och därmed storleken på de områden som inte kan behandlas mot skadegörare. Detta skapar dessutom möjligheter att få tillgång till preparat som annars inte skulle blivit tillåtna.
Avdriftsreduktion kan skapas på flera sätt och olika nivåer på avdriftsreduktionsklasser, kan uppnås. I dessa förstudier har tre sprutor, en Schaumannspruta, en Munckhof 105 och en KWH 1500-3 undersökts. Schaumann sprutan som i detta fall var en ombyggd spruta med hydrauliska spridare kunde igenom val av sprutmunstycke uppnå 25 % avdriftsreduktion. Munckhof 105 testades på olika sätt genom inställningar och spridarval som gav 50 %, 75 % respektive 90 % avdriftsreduktion. KWH 1500-3 testades med olika inställningar och spridarval som gav en förväntad avdriftsreduktion på 75 %. Den angivna avdriftsreduktionen för KWH:n var dock ett antagande eftersom den ännu inte är provad och godkänd enligt det tyska systemet som även gäller i Sverige.
Utgångspunkten för dessa tester har varit odlarnas egna inställningar och justeringar har sedan gjorts med utgångspunkt från dessa. Samtliga avdriftsreducerande inställningar jämfördes med odlarnas vanliga inställningar och avsättningen i trädet bedömdes genom att använda vattenkänsliga papper placerade på en standardiserad hållare. De vattenkänsliga pappren visade täckningen och avsättningen på horisontella upp- och nedsidor samt vertikala in- och utsidor i olika riktningar. Avsättningen studerades vid två tillfällen; i tidig säsong då träden ännu inte hade några blad när risken för avdrift är som störst samt efter blom då trädens bladverk var fullt utvecklat.
Testerna visade tydligt att då avdriftsreduktion uppnåddes genom att på olika sätt begränsa fläktens luftflöde var det betydligt lättare att få en god täckning i trädet tidigt på säsongen då träden inte hade något bladverk. En reducerad luftmängd då träden inte hade något bladverk gav endast en marginell sänkning av täckningen och fördelningen i trädet. När träden däremot hade fullt utvecklat bladverk resulterade en reducerad luftvolym eller avstängd fläkt i en försämrad avsättning på vissa ytor främst undersidan av bladen samt på vissa vertikala ytor eftersom bladen skuggade varandra och skapade svårigheter att nå full täckning på alla ytor. Sprutvätskan kunde alltså inte tränga in till stammen och det innersta bladverket. Det fanns skillnader mellan de olika spruttyperna som kan förklaras med olika fläktkapacitet. Den lägsta fläktkapaciteteten gav högst avdriftsreduktion med samtidigt sämre inträngning och täckning i träden.
För att optimera avsättningen och uppnå ytterligare täckning i trädet krävs mera djupgående studier och tester av spridare, tryck, körhastighet och vätskemängder. Detta för att kunna hitta de kombinationer för olika spruttyper som ger så god täckning som möjligt av alla ytor i hela trädet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev