Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige

Sammanfattning av slutrapport
Målsättningen med det här projektet var att systematiskt gå igenom och jämföra hur majssorter av olika tidighet uppför sig i vårt klimat och utifrån detta föreslå ett svenskt mognadsindex. Utvecklingen bestämdes fem gånger från blomning till skörd i tio sortförsök från Skåne till Mälardalen under tre år. Tre gånger provtogs plantor och innehåll av torrsubstans och stärkelse bestämdes. Väderdata samlades in och ackumulerade majsvärmeenheter (CHU) beräknades. Resultaten visar att förhållandet mellan CHU och utveckling inte är stabilt. Det behövdes fler CHU-enheter för att komma till blomning i den nordligaste platsen, men därefter gick utvecklingen snabbare jämfört med den sydligaste platsen. På alla platser utom i Visby 2009 har Avenir som tidigast sort högst TS-halt. Men därefter följer inte alltid ordningen FAO-talet hos sorterna. Ett mognadsindex som baseras på förändringen i TS-halt utifrån ackumulerade CHU-enheter föreslås som metod att beräkna en sorts mognad för Sverige.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förbättrat mognadsindex för majs i Sverige

Syfte med studien
En majssorts tidighet anges med ett FAO-tal i Sverige, men detta är osäkert eftersom FAO-talet bygger på utländska skattningar. Ett annat index som är bättre anpassat för vårt klimat behöver tas fram för att jordbrukare lättare kan välja lämplig majssort för sina förhållanden. Målsättningen med det här projektet var att systematiskt gå igenom och jämföra hur majssorter av olika tidighet uppför sig i vårt klimat och utifrån detta föreslå ett svenskt mognadsindex.

Resultat
Resultaten visar att förhållandet mellan majsvärmeenheter eller Corn Heat Units (CHU) och majsens utveckling inte är stabil i Sverige. Det behövds fler CHU-enheter för att komma till blomning i Mälardalen än i sydligaste Sverige. Men när väl majsen har blommat i Mälardalen gick utvecklingen däremot snabbare jämfört med sydligaste Sverige. På alla platser utom i Visby 2009 hade Avenir, som var den tidigaste sorten, den högsta torrsubstanshalten (TS-halt). Men senare sorters TS-halt följde inte alltid samma ordning som FAO-talet hos sorterna. Ett mognadsindex som baseras på förändringen i TS-halt utifrån ackumulerade CHU-enheter föreslås som metod att beräkna en majssorts mognad för Sverige. Detta bygger på det starka samband mellan TS-halt och CHU som kom fram i denna undersökning. I genomsnitt går det åt 37 CHU för varje procents ökning av TS-halten hos Avenir. Under hela tillväxtperioden ökade CHU i genomsnitt 15 varje dag. Max för CHU var i juli med drygt 30 per dag. Det skulle också fungera att beräkna ett mognadsindex utifrån stärkelsehalten, med den är svårare att beräkna och därför inte lika lätt att tillämpa.

Metod
Utvecklingen hos majssorter bestämdes fem gånger från blomning till skörd i tio sortförsök från Skåne till Mälardalen mellan latituderna 56° upp till nästan 60°. Undersökninge genomfördes under tre år (2009-2011). Tre gånger provtogs plantor och innehåll av torrsubstans och stärkelse bestämdes. Vid slutskörden utnyttjdes resultat från sortprovningen. Väderdata samlades in och ackumulerade majsvärmeenheter (CHU) beräknades.

Slutsatser och råd
Ett mognadsindex som bygger på sambandet mellan majsvärmeenheter och torrsubstanshalt är bättre än FAO-talet att ranka majssorters tidighet i Sverige.