Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm

Status: Avslutat
Projektnummer: O-19-20-310
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Meat
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 26 januari 2022
Huvudsökande: Sara Frosth
Organisation: Sara Frosth
E-postadress: sara.frosth@slu.se
Telefon: +4618672364
Medsökande: Anna Aspán
Medsökande: Ulrika König
Beviljade medel: 850 000 SEK

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective disease causing agents, Dichelobacter nodosus and Treponema species. This is knowledge which is lacking today and which is crucial in order to be able to develop effective control strategies for the two diseases in the future. An international workshop is planned at the end of the project where we plan to present the obtained data to the reference group and to our international collaborators to put together a road map for national control strategies. In the long term, the project contributes to healthier sheep without footrot and CODD, which promotes profitability of the production and increases animal welfare.

Både fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) kan ge omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Det ettåriga projektets mål är att få ny kunskap om dessa två smittsamma klövsjukdomar och deras respektive sjukdomsframkallande agens; Dichelobacter nodosus och Treponema species. Detta är kunskap som saknas idag och som är avgörande för att kunna ta fram effektiva kontrollstrategier för de två sjukdomarna i framtiden. En internationell workshop planeras i slutet av projektet där vi planerar att presentera erhållna data för referensgruppen och för våra internationella samarbetspartners för att sätta ihop en färdplan för nationella kontrollstrategier. På lång sikt bidrar projektet till friskare får utan fotröta och smittsam digital dermatit vilket gynnar lönsamheten i produktionen och ger en ökad djurvälfärd.

Prevalensen av fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Detta ettåriga projekt syftade till att få ny kunskap om fotröta och smittsam digital dermatit hos får (CODD), som båda kan orsaka omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsaka både lidande och ekonomiska förluster. Mer specifikt syftade projektet till att undersöka den nuvarande prevalensen av:

-Fotröta
-CODD
-Dichelobacter nodosus inklusive virulenta och benigna varianter
-Treponema spp. i allmänhet och T. phagedenis, T. pedis och T. medium i synnerhet
-Fusobacterium necrophorum inklusive båda underarterna (necrophorum/funduliforme)

Studien utfördes på slaktlamm och efterliknade den tidigare prevalensstudien på fotröta som gjordes 2009 för att få bästa möjliga jämförelse av den nationella fotröteprevalensen över tid. Totalt undersöktes 2048 klövar från 512 lamm och åtta olika slakterier i Sverige både visuellt och med real-tids PCR.

Resultaten visade att 1,8 % av lammen i denna studie hade fotröta (fotröta grad ≥2) och endast ett enstaka lamm (0,2 %) hade en CODD-lesion (grad 1). Fotröteprevalensen var signifikant lägre än nivån (5,8 %) som hittades 2009 (P<0,001). Dichelobacter nodosus hittades hos 6,1 % av lammen och alla D. nodosus som virulenstypades var benigna. Andelen subkliniska smittsamma bärare visade sig vara dubbelt så många som antal lamm med fotröta. Treponema spp. upptäcktes hos majoriteten av slaktlammen (90,6 %) och det fanns inget signifikant samband mellan fotrötegrad och förekomsten av Treponema spp. (P=0,14). Inget av de 512 lammen testade positivt för någon av de tre Treponema-arterna (T. phagedenis, T. pedis och T. medium/vincentii) i den artspecifika realtids-PCR-analysen som utvecklades i denna studie. Knappt åtta procent (7,6 %) av lammen var positiva för Fusobacterium necrophorum och den relativa riskkvoten att hitta F. necrophorum subsp. necrophorum var signifikant högre hos lamm med fotröta grad 2 än hos lamm med fotröta grad 1 och 0.

Slutsatser är att fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Sammanfattningsvis, tyder alla resultat från denna ettåriga studie på att vi har en mycket gynnsam situation vad gäller förekomsten av fotröta och CODD i Sverige. Men att utrota sjukdomarna skulle säkert kräva stora ansträngningar och för att inte tala om stora ekonomiska kostnader. Man måste också komma ihåg att denna studie är genomförd på slaktlamm och att prevalensen sannolikt är något underskattad då halta djur normalt inte skickas till slakt. Det skulle vara intressant att komplettera denna studie med en fältbaserad prevalensstudie där även äldre djur undersöks. Kontrollprogrammet omfattar både äldre och yngre djur och även där har man sett en minskning av nya fall sedan den tidigare prevalensstudien, från 20 till 5 fall (2020) vilket är positivt. Att fortsätta att arbeta förebyggande med övervakning och erbjuda snabb hjälp med både diagnostik och sanering/utslaktning är dock fortfarande viktigt för att lyckas behålla den positiva trend som nu tycks finnas kring förekomsten av dessa klövsjukdomar i Sverige. Metoden för att detektera specifika Treponema-arter som utvecklats inom projektet skulle kunna användas för screening så att dessa patogener inte tillåts spridas i landet. Screening är extra viktigt vid import av nya djur men är även värdefullt inom kontrollprogrammet. Alla prover från detta projekt har sparats och ett samarbetsprojekt mellan SLU och SVA pågår för att med hjälp av andra generationens sekvensering ta reda på vilka Treponema-arter som normalt finns hos svenska slaktlamm för att öka kunskapen och förbättra underlaget för framtida diagnostikutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev