Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective disease causing agents, Dichelobacter nodosus and Treponema species. This is knowledge which is lacking today and which is crucial in order to be able to develop effective control strategies for the two diseases in the future. An international workshop is planned at the end of the project where we plan to present the obtained data to the reference group and to our international collaborators to put together a road map for national control strategies. In the long term, the project contributes to healthier sheep without footrot and CODD, which promotes profitability of the production and increases animal welfare.

Både fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) kan ge omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Det ettåriga projektets mål är att få ny kunskap om dessa två smittsamma klövsjukdomar och deras respektive sjukdomsframkallande agens; Dichelobacter nodosus och Treponema species. Detta är kunskap som saknas idag och som är avgörande för att kunna ta fram effektiva kontrollstrategier för de två sjukdomarna i framtiden. En internationell workshop planeras i slutet av projektet där vi planerar att presentera erhållna data för referensgruppen och för våra internationella samarbetspartners för att sätta ihop en färdplan för nationella kontrollstrategier. På lång sikt bidrar projektet till friskare får utan fotröta och smittsam digital dermatit vilket gynnar lönsamheten i produktionen och ger en ökad djurvälfärd.

Prevalensen av fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Detta ettåriga projekt syftade till att få ny kunskap om fotröta och smittsam digital dermatit hos får (CODD), som båda kan orsaka omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsaka både lidande och ekonomiska förluster. Mer specifikt syftade projektet till att undersöka den nuvarande prevalensen av:

-Fotröta
-CODD
-Dichelobacter nodosus inklusive virulenta och benigna varianter
-Treponema spp. i allmänhet och T. phagedenis, T. pedis och T. medium i synnerhet
-Fusobacterium necrophorum inklusive båda underarterna (necrophorum/funduliforme)

Studien utfördes på slaktlamm och efterliknade den tidigare prevalensstudien på fotröta som gjordes 2009 för att få bästa möjliga jämförelse av den nationella fotröteprevalensen över tid. Totalt undersöktes 2048 klövar från 512 lamm och åtta olika slakterier i Sverige både visuellt och med real-tids PCR.

Resultaten visade att 1,8 % av lammen i denna studie hade fotröta (fotröta grad ≥2) och endast ett enstaka lamm (0,2 %) hade en CODD-lesion (grad 1). Fotröteprevalensen var signifikant lägre än nivån (5,8 %) som hittades 2009 (P<0,001). Dichelobacter nodosus hittades hos 6,1 % av lammen och alla D. nodosus som virulenstypades var benigna. Andelen subkliniska smittsamma bärare visade sig vara dubbelt så många som antal lamm med fotröta. Treponema spp. upptäcktes hos majoriteten av slaktlammen (90,6 %) och det fanns inget signifikant samband mellan fotrötegrad och förekomsten av Treponema spp. (P=0,14). Inget av de 512 lammen testade positivt för någon av de tre Treponema-arterna (T. phagedenis, T. pedis och T. medium/vincentii) i den artspecifika realtids-PCR-analysen som utvecklades i denna studie. Knappt åtta procent (7,6 %) av lammen var positiva för Fusobacterium necrophorum och den relativa riskkvoten att hitta F. necrophorum subsp. necrophorum var signifikant högre hos lamm med fotröta grad 2 än hos lamm med fotröta grad 1 och 0.

Slutsatser är att fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Sammanfattningsvis, tyder alla resultat från denna ettåriga studie på att vi har en mycket gynnsam situation vad gäller förekomsten av fotröta och CODD i Sverige. Men att utrota sjukdomarna skulle säkert kräva stora ansträngningar och för att inte tala om stora ekonomiska kostnader. Man måste också komma ihåg att denna studie är genomförd på slaktlamm och att prevalensen sannolikt är något underskattad då halta djur normalt inte skickas till slakt. Det skulle vara intressant att komplettera denna studie med en fältbaserad prevalensstudie där även äldre djur undersöks. Kontrollprogrammet omfattar både äldre och yngre djur och även där har man sett en minskning av nya fall sedan den tidigare prevalensstudien, från 20 till 5 fall (2020) vilket är positivt. Att fortsätta att arbeta förebyggande med övervakning och erbjuda snabb hjälp med både diagnostik och sanering/utslaktning är dock fortfarande viktigt för att lyckas behålla den positiva trend som nu tycks finnas kring förekomsten av dessa klövsjukdomar i Sverige. Metoden för att detektera specifika Treponema-arter som utvecklats inom projektet skulle kunna användas för screening så att dessa patogener inte tillåts spridas i landet. Screening är extra viktigt vid import av nya djur men är även värdefullt inom kontrollprogrammet. Alla prover från detta projekt har sparats och ett samarbetsprojekt mellan SLU och SVA pågår för att med hjälp av andra generationens sekvensering ta reda på vilka Treponema-arter som normalt finns hos svenska slaktlamm för att öka kunskapen och förbättra underlaget för framtida diagnostikutveckling.