Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm

Status: Avslutat
Projektnummer: O-19-20-310
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Meat
Ansökningsår: 2019
Datum för slutrapport: 26 januari 2022
Huvudsökande: Sara Frosth
Organisation: Sara Frosth
E-postadress: sara.frosth@slu.se
Telefon: +4618672364
Medsökande: Anna Aspán
Medsökande: Ulrika König
Beviljade medel: 850 000 SEK

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective disease causing agents, Dichelobacter nodosus and Treponema species. This is knowledge which is lacking today and which is crucial in order to be able to develop effective control strategies for the two diseases in the future. An international workshop is planned at the end of the project where we plan to present the obtained data to the reference group and to our international collaborators to put together a road map for national control strategies. In the long term, the project contributes to healthier sheep without footrot and CODD, which promotes profitability of the production and increases animal welfare.

Både fotröta och smittsam digital dermatit (CODD) kan ge omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsakar både lidande och ekonomiska förluster. Det ettåriga projektets mål är att få ny kunskap om dessa två smittsamma klövsjukdomar och deras respektive sjukdomsframkallande agens; Dichelobacter nodosus och Treponema species. Detta är kunskap som saknas idag och som är avgörande för att kunna ta fram effektiva kontrollstrategier för de två sjukdomarna i framtiden. En internationell workshop planeras i slutet av projektet där vi planerar att presentera erhållna data för referensgruppen och för våra internationella samarbetspartners för att sätta ihop en färdplan för nationella kontrollstrategier. På lång sikt bidrar projektet till friskare får utan fotröta och smittsam digital dermatit vilket gynnar lönsamheten i produktionen och ger en ökad djurvälfärd.

Prevalensen av fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Detta ettåriga projekt syftade till att få ny kunskap om fotröta och smittsam digital dermatit hos får (CODD), som båda kan orsaka omfattande skador på klövarna hos drabbade djur och orsaka både lidande och ekonomiska förluster. Mer specifikt syftade projektet till att undersöka den nuvarande prevalensen av:

-Fotröta
-CODD
-Dichelobacter nodosus inklusive virulenta och benigna varianter
-Treponema spp. i allmänhet och T. phagedenis, T. pedis och T. medium i synnerhet
-Fusobacterium necrophorum inklusive båda underarterna (necrophorum/funduliforme)

Studien utfördes på slaktlamm och efterliknade den tidigare prevalensstudien på fotröta som gjordes 2009 för att få bästa möjliga jämförelse av den nationella fotröteprevalensen över tid. Totalt undersöktes 2048 klövar från 512 lamm och åtta olika slakterier i Sverige både visuellt och med real-tids PCR.

Resultaten visade att 1,8 % av lammen i denna studie hade fotröta (fotröta grad ≥2) och endast ett enstaka lamm (0,2 %) hade en CODD-lesion (grad 1). Fotröteprevalensen var signifikant lägre än nivån (5,8 %) som hittades 2009 (P<0,001). Dichelobacter nodosus hittades hos 6,1 % av lammen och alla D. nodosus som virulenstypades var benigna. Andelen subkliniska smittsamma bärare visade sig vara dubbelt så många som antal lamm med fotröta. Treponema spp. upptäcktes hos majoriteten av slaktlammen (90,6 %) och det fanns inget signifikant samband mellan fotrötegrad och förekomsten av Treponema spp. (P=0,14). Inget av de 512 lammen testade positivt för någon av de tre Treponema-arterna (T. phagedenis, T. pedis och T. medium/vincentii) i den artspecifika realtids-PCR-analysen som utvecklades i denna studie. Knappt åtta procent (7,6 %) av lammen var positiva för Fusobacterium necrophorum och den relativa riskkvoten att hitta F. necrophorum subsp. necrophorum var signifikant högre hos lamm med fotröta grad 2 än hos lamm med fotröta grad 1 och 0.

Slutsatser är att fotröta hos svenska slaktlamm har minskat markant, från 5,8 % till 1,8 %, under de senaste 11 åren. Denna minskning är positiv för såväl djurhälsan som produktionen inom fårnäringen. Den indikerar också att förebyggande åtgärder som det nationella kontrollprogrammet för fotröta d.v.s. Klövkontrollen och sanering av fotrötedrabbade besättningar har haft en effekt på sjukdomens förekomst. Ett enstaka lamm (0,2 %) visade sig ha en CODD-lesion (grad 1), men som kan ha orsakats av andra faktorer såsom trauma och inte nödvändigtvis CODD. Benigna stammar av D. nodosus verkar vara vanligast i Sverige. Varken D. nodosus eller F. necrophorum var utbrett bland svenska slaktlamm, men båda var vanligare hos lamm med fotröta. Treponema spp. var mycket vanligt förekommande, hos lamm med och utan fotröta, men de arter som specifikt utpekas vid CODD i andra länder kunde inte detekteras. Mer information om vilka Treponema-arter som förekommer hos slaktlamm är önskvärt.

Sammanfattningsvis, tyder alla resultat från denna ettåriga studie på att vi har en mycket gynnsam situation vad gäller förekomsten av fotröta och CODD i Sverige. Men att utrota sjukdomarna skulle säkert kräva stora ansträngningar och för att inte tala om stora ekonomiska kostnader. Man måste också komma ihåg att denna studie är genomförd på slaktlamm och att prevalensen sannolikt är något underskattad då halta djur normalt inte skickas till slakt. Det skulle vara intressant att komplettera denna studie med en fältbaserad prevalensstudie där även äldre djur undersöks. Kontrollprogrammet omfattar både äldre och yngre djur och även där har man sett en minskning av nya fall sedan den tidigare prevalensstudien, från 20 till 5 fall (2020) vilket är positivt. Att fortsätta att arbeta förebyggande med övervakning och erbjuda snabb hjälp med både diagnostik och sanering/utslaktning är dock fortfarande viktigt för att lyckas behålla den positiva trend som nu tycks finnas kring förekomsten av dessa klövsjukdomar i Sverige. Metoden för att detektera specifika Treponema-arter som utvecklats inom projektet skulle kunna användas för screening så att dessa patogener inte tillåts spridas i landet. Screening är extra viktigt vid import av nya djur men är även värdefullt inom kontrollprogrammet. Alla prover från detta projekt har sparats och ett samarbetsprojekt mellan SLU och SVA pågår för att med hjälp av andra generationens sekvensering ta reda på vilka Treponema-arter som normalt finns hos svenska slaktlamm för att öka kunskapen och förbättra underlaget för framtida diagnostikutveckling.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev