Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941121
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 mars 2013
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Beviljade medel: 590 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har kartlagt förekomsten mögel hösilagebalar. Under två år har balar på 100 ställen i Sverige provtagits och analyserats för mögel genom både klassisk morfologisk bestämning och med PCR-teknik. Resultatet har även analyserats med avseende på hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten var 62 %. Mögel hittades på ca hälften av balarna. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng. Mögelhalten var lite högre i östra och en tendens till mer i norra Sverige. Penicillium roqueforti och mögel av släktet Arthrinium var vanligast och fanns i 20 resp. på 10 % av balarna. I ca 7 % av balarna fanns Aspergillus fumigatus. Då toxinbildande mögel kan förekomma i hösilagebalar rekommenderas att balarna inspekteras före utfodring och foder med synlig mögeltillväxt avlägsnas och kasseras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt
Syfte
Det blir allt vanligare med starkt förtorkat ensilage, så kallat hösilage, i balar till hästar, kor, ungdjur och får. Det kallas ofta hösilage. Ibland iakttas mögel i sådana balar. Syftet med projektet var att kartlägga hur utbrett det är med mögel i balarna och vilka mögelarter som förekommer.
Resultat
Hundra gårdar från Skåne till Norrbotten besöktes på vårkanten år för provtagning och en intervju om hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten i fodret var 62 %. Synligt mögel på ytan hittades på 48 % av balarna. När man undersökte mögelförekomsten inne i balarna genom att ta 8 borrkärnor per bal hittades mögel i 53 % av balarna. Det var inte samma balar, utan ofta hittades mögel inne i balar som var utan mögel på ytan och tvärt om. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var också mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng innan pressning. Torrsubstanshalten varierade mellan 28 och 88 % men hade inget klart samband med totalhalten av mögel. Mögelhalten var något högre i östra delen av landet och en tendens till högre i norra Sverige.
Den vanligaste mögelarten var Penicillium roqueforti som fanns i ca 20 % av balarna. Därefter kom mögelarter från släktet Arthrinium i ca 10 % av balarna. På tredje plats, med ca 7 % av de undersökta balarna, kom Aspergillus fumigatus. Därefter kom mögelsvamp av släktena Mucor och Eurotium. Penicillium roqueforti kan bilda gifter, t.ex. roquefortin. Aspergillus är känd för att vara allergen och kan även vara cancerframkallande genom gifter som aflatoxin (A. flavus) och bilda gliotoxin och fumigaclaviner (A.fumigatus). Speciellt allvarligt är den relativt höga förekomsten av A. fumigatus som, förutom att den kan skapa gifter i fodret, avger sporer som via luftvägarna kan invadera lungorna hos både djur och människor. Aspergillus fumigatus uppvisar inte någon korrelation alls med ts-halten i ensilaget. Fynden av A.flavus, Fusasrium culmorum och Fusarium graminaeum var få. De kan bilda aflatoxin (A.flavus) och zearalenon samt seoxinivalenol (F. culmorum och F. graminaeum). Normalt betraktas de som fältflora, de återfinns ofta i majs och spannmål som står länge på fältet innan skörd. Fynden skedde följdriktigt också på balar som skördats medelsent till mycket sent och när det gäller fusariumarterna, vid mycket hög ts-halt, 85 %.
Metod
Genom att besöka 100 olika produktionsplatser, 50 per år under 2 år, spridda över hela landet, erhölls en bild av vad ensilagebalar med hög ts-halt i Sverige innehåller. Vid besöken borrades prover från tre balar per gård. En bal per gård provtrycktes för täthetsmätning och öppnades sedan för att kunna inspekteras för synligt mögel. Proven kyldes och postades över natten med isklampar till laboratoriet vid SLU. Ett delprov för analys av mögel ansattes på agarplattor vid ankomsten medan ett delprov för kemiska analyser frystes in och analyserades då alla prov anlänt. Odlingen av mögel skedde på två odlingsmedier och vid två olika temperaturer. Efter att totalantalet mögel räknats ympades de mest förekommande arterna på selektiva substrat för vidare odling och okulär bestämning. Dessa konfirmerade dessutom genom DNA-analys. Den kemiska analysen bestod i komplett näringsanalys inklusive pH, flyktiga fettsyror och ammoniak. En utförlig enkät fylldes i med hjälp av producenten där skörde- och lagringförhållanden noterades.
Slutsats och råd
Det förekom mögel på ca hälften av starkt förtorkade ensilagebalar (hösilage) i Sverige. Den vanligaste mögelarten var, precis som för ensilage med lägre ts-halt, Penicillium roqueforti. Även andra toxin- och sporbildande mögelarter som Aspergillus fumigatus hittades fast i mindre utsträckning. Skörd senare på sommaren medförde ökad risk för mögelförekomst. Det visade sig även att när grönmassan torkats med bredspridningsteknik var mögelförekomsten lägre än när grödan legat på slag i strängar. Det råd man kan ge är således: förtorka gärna med bredspridningsteknik, se till att balen är tät och sortera alltid bort allt synligt mögel. Betänk att det kan uppträda mögel även inne i balen så det är inte säkert att den är fri för att den är ren på ytan. Hålla ett vakande öga på ensilaget även sedan balen delats. Att genomföra en täthetsmätning genom provtryckning är en klok åtgärd. Den ska genomföras ca en till två månader efter balen producerats.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Hans Einar Joachim Fredrik von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer

Energiuppföljning och åtgärdsbedömning i växthusföretag med ny mät- och beräkningsmetod
Torbjörn Jilar, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0456017 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev