Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941121
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 mars 2013
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Beviljade medel: 590 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har kartlagt förekomsten mögel hösilagebalar. Under två år har balar på 100 ställen i Sverige provtagits och analyserats för mögel genom både klassisk morfologisk bestämning och med PCR-teknik. Resultatet har även analyserats med avseende på hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten var 62 %. Mögel hittades på ca hälften av balarna. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng. Mögelhalten var lite högre i östra och en tendens till mer i norra Sverige. Penicillium roqueforti och mögel av släktet Arthrinium var vanligast och fanns i 20 resp. på 10 % av balarna. I ca 7 % av balarna fanns Aspergillus fumigatus. Då toxinbildande mögel kan förekomma i hösilagebalar rekommenderas att balarna inspekteras före utfodring och foder med synlig mögeltillväxt avlägsnas och kasseras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt
Syfte
Det blir allt vanligare med starkt förtorkat ensilage, så kallat hösilage, i balar till hästar, kor, ungdjur och får. Det kallas ofta hösilage. Ibland iakttas mögel i sådana balar. Syftet med projektet var att kartlägga hur utbrett det är med mögel i balarna och vilka mögelarter som förekommer.
Resultat
Hundra gårdar från Skåne till Norrbotten besöktes på vårkanten år för provtagning och en intervju om hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten i fodret var 62 %. Synligt mögel på ytan hittades på 48 % av balarna. När man undersökte mögelförekomsten inne i balarna genom att ta 8 borrkärnor per bal hittades mögel i 53 % av balarna. Det var inte samma balar, utan ofta hittades mögel inne i balar som var utan mögel på ytan och tvärt om. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var också mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng innan pressning. Torrsubstanshalten varierade mellan 28 och 88 % men hade inget klart samband med totalhalten av mögel. Mögelhalten var något högre i östra delen av landet och en tendens till högre i norra Sverige.
Den vanligaste mögelarten var Penicillium roqueforti som fanns i ca 20 % av balarna. Därefter kom mögelarter från släktet Arthrinium i ca 10 % av balarna. På tredje plats, med ca 7 % av de undersökta balarna, kom Aspergillus fumigatus. Därefter kom mögelsvamp av släktena Mucor och Eurotium. Penicillium roqueforti kan bilda gifter, t.ex. roquefortin. Aspergillus är känd för att vara allergen och kan även vara cancerframkallande genom gifter som aflatoxin (A. flavus) och bilda gliotoxin och fumigaclaviner (A.fumigatus). Speciellt allvarligt är den relativt höga förekomsten av A. fumigatus som, förutom att den kan skapa gifter i fodret, avger sporer som via luftvägarna kan invadera lungorna hos både djur och människor. Aspergillus fumigatus uppvisar inte någon korrelation alls med ts-halten i ensilaget. Fynden av A.flavus, Fusasrium culmorum och Fusarium graminaeum var få. De kan bilda aflatoxin (A.flavus) och zearalenon samt seoxinivalenol (F. culmorum och F. graminaeum). Normalt betraktas de som fältflora, de återfinns ofta i majs och spannmål som står länge på fältet innan skörd. Fynden skedde följdriktigt också på balar som skördats medelsent till mycket sent och när det gäller fusariumarterna, vid mycket hög ts-halt, 85 %.
Metod
Genom att besöka 100 olika produktionsplatser, 50 per år under 2 år, spridda över hela landet, erhölls en bild av vad ensilagebalar med hög ts-halt i Sverige innehåller. Vid besöken borrades prover från tre balar per gård. En bal per gård provtrycktes för täthetsmätning och öppnades sedan för att kunna inspekteras för synligt mögel. Proven kyldes och postades över natten med isklampar till laboratoriet vid SLU. Ett delprov för analys av mögel ansattes på agarplattor vid ankomsten medan ett delprov för kemiska analyser frystes in och analyserades då alla prov anlänt. Odlingen av mögel skedde på två odlingsmedier och vid två olika temperaturer. Efter att totalantalet mögel räknats ympades de mest förekommande arterna på selektiva substrat för vidare odling och okulär bestämning. Dessa konfirmerade dessutom genom DNA-analys. Den kemiska analysen bestod i komplett näringsanalys inklusive pH, flyktiga fettsyror och ammoniak. En utförlig enkät fylldes i med hjälp av producenten där skörde- och lagringförhållanden noterades.
Slutsats och råd
Det förekom mögel på ca hälften av starkt förtorkade ensilagebalar (hösilage) i Sverige. Den vanligaste mögelarten var, precis som för ensilage med lägre ts-halt, Penicillium roqueforti. Även andra toxin- och sporbildande mögelarter som Aspergillus fumigatus hittades fast i mindre utsträckning. Skörd senare på sommaren medförde ökad risk för mögelförekomst. Det visade sig även att när grönmassan torkats med bredspridningsteknik var mögelförekomsten lägre än när grödan legat på slag i strängar. Det råd man kan ge är således: förtorka gärna med bredspridningsteknik, se till att balen är tät och sortera alltid bort allt synligt mögel. Betänk att det kan uppträda mögel även inne i balen så det är inte säkert att den är fri för att den är ren på ytan. Hålla ett vakande öga på ensilaget även sedan balen delats. Att genomföra en täthetsmätning genom provtryckning är en klok åtgärd. Den ska genomföras ca en till två månader efter balen producerats.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev