Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941121
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 mars 2013
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Beviljade medel: 590 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har kartlagt förekomsten mögel hösilagebalar. Under två år har balar på 100 ställen i Sverige provtagits och analyserats för mögel genom både klassisk morfologisk bestämning och med PCR-teknik. Resultatet har även analyserats med avseende på hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten var 62 %. Mögel hittades på ca hälften av balarna. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng. Mögelhalten var lite högre i östra och en tendens till mer i norra Sverige. Penicillium roqueforti och mögel av släktet Arthrinium var vanligast och fanns i 20 resp. på 10 % av balarna. I ca 7 % av balarna fanns Aspergillus fumigatus. Då toxinbildande mögel kan förekomma i hösilagebalar rekommenderas att balarna inspekteras före utfodring och foder med synlig mögeltillväxt avlägsnas och kasseras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt
Syfte
Det blir allt vanligare med starkt förtorkat ensilage, så kallat hösilage, i balar till hästar, kor, ungdjur och får. Det kallas ofta hösilage. Ibland iakttas mögel i sådana balar. Syftet med projektet var att kartlägga hur utbrett det är med mögel i balarna och vilka mögelarter som förekommer.
Resultat
Hundra gårdar från Skåne till Norrbotten besöktes på vårkanten år för provtagning och en intervju om hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten i fodret var 62 %. Synligt mögel på ytan hittades på 48 % av balarna. När man undersökte mögelförekomsten inne i balarna genom att ta 8 borrkärnor per bal hittades mögel i 53 % av balarna. Det var inte samma balar, utan ofta hittades mögel inne i balar som var utan mögel på ytan och tvärt om. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var också mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng innan pressning. Torrsubstanshalten varierade mellan 28 och 88 % men hade inget klart samband med totalhalten av mögel. Mögelhalten var något högre i östra delen av landet och en tendens till högre i norra Sverige.
Den vanligaste mögelarten var Penicillium roqueforti som fanns i ca 20 % av balarna. Därefter kom mögelarter från släktet Arthrinium i ca 10 % av balarna. På tredje plats, med ca 7 % av de undersökta balarna, kom Aspergillus fumigatus. Därefter kom mögelsvamp av släktena Mucor och Eurotium. Penicillium roqueforti kan bilda gifter, t.ex. roquefortin. Aspergillus är känd för att vara allergen och kan även vara cancerframkallande genom gifter som aflatoxin (A. flavus) och bilda gliotoxin och fumigaclaviner (A.fumigatus). Speciellt allvarligt är den relativt höga förekomsten av A. fumigatus som, förutom att den kan skapa gifter i fodret, avger sporer som via luftvägarna kan invadera lungorna hos både djur och människor. Aspergillus fumigatus uppvisar inte någon korrelation alls med ts-halten i ensilaget. Fynden av A.flavus, Fusasrium culmorum och Fusarium graminaeum var få. De kan bilda aflatoxin (A.flavus) och zearalenon samt seoxinivalenol (F. culmorum och F. graminaeum). Normalt betraktas de som fältflora, de återfinns ofta i majs och spannmål som står länge på fältet innan skörd. Fynden skedde följdriktigt också på balar som skördats medelsent till mycket sent och när det gäller fusariumarterna, vid mycket hög ts-halt, 85 %.
Metod
Genom att besöka 100 olika produktionsplatser, 50 per år under 2 år, spridda över hela landet, erhölls en bild av vad ensilagebalar med hög ts-halt i Sverige innehåller. Vid besöken borrades prover från tre balar per gård. En bal per gård provtrycktes för täthetsmätning och öppnades sedan för att kunna inspekteras för synligt mögel. Proven kyldes och postades över natten med isklampar till laboratoriet vid SLU. Ett delprov för analys av mögel ansattes på agarplattor vid ankomsten medan ett delprov för kemiska analyser frystes in och analyserades då alla prov anlänt. Odlingen av mögel skedde på två odlingsmedier och vid två olika temperaturer. Efter att totalantalet mögel räknats ympades de mest förekommande arterna på selektiva substrat för vidare odling och okulär bestämning. Dessa konfirmerade dessutom genom DNA-analys. Den kemiska analysen bestod i komplett näringsanalys inklusive pH, flyktiga fettsyror och ammoniak. En utförlig enkät fylldes i med hjälp av producenten där skörde- och lagringförhållanden noterades.
Slutsats och råd
Det förekom mögel på ca hälften av starkt förtorkade ensilagebalar (hösilage) i Sverige. Den vanligaste mögelarten var, precis som för ensilage med lägre ts-halt, Penicillium roqueforti. Även andra toxin- och sporbildande mögelarter som Aspergillus fumigatus hittades fast i mindre utsträckning. Skörd senare på sommaren medförde ökad risk för mögelförekomst. Det visade sig även att när grönmassan torkats med bredspridningsteknik var mögelförekomsten lägre än när grödan legat på slag i strängar. Det råd man kan ge är således: förtorka gärna med bredspridningsteknik, se till att balen är tät och sortera alltid bort allt synligt mögel. Betänk att det kan uppträda mögel även inne i balen så det är inte säkert att den är fri för att den är ren på ytan. Hålla ett vakande öga på ensilaget även sedan balen delats. Att genomföra en täthetsmätning genom provtryckning är en klok åtgärd. Den ska genomföras ca en till två månader efter balen producerats.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Håkan Schroeder, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Mjölkproteiners betydelse för icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-20-20-444 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown high occurrence of non-coagulating milk from Swedish Red Dairy cattle and identified milk proteins as potential markers for this undesirable trait. In this project we will increase the understanding of the …

Läs mer

Vallfoder för hästar ur ett utfodringsperspektiv
Cecilia Müller, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-47-656 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the knowledge of using leys for horses, with focus on feeding, and based on existing research within the area. The target group is the horse industry in Sweden and the project comprise Nordic conditions. The project consists of three parts; …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev