Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941121
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 11 mars 2013
Huvudsökande: Rolf Spörndly
Organisation: SLU
E-postadress: rolf.sporndly@slu.se
Telefon: 018671992
Beviljade medel: 590 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har kartlagt förekomsten mögel hösilagebalar. Under två år har balar på 100 ställen i Sverige provtagits och analyserats för mögel genom både klassisk morfologisk bestämning och med PCR-teknik. Resultatet har även analyserats med avseende på hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten var 62 %. Mögel hittades på ca hälften av balarna. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng. Mögelhalten var lite högre i östra och en tendens till mer i norra Sverige. Penicillium roqueforti och mögel av släktet Arthrinium var vanligast och fanns i 20 resp. på 10 % av balarna. I ca 7 % av balarna fanns Aspergillus fumigatus. Då toxinbildande mögel kan förekomma i hösilagebalar rekommenderas att balarna inspekteras före utfodring och foder med synlig mögeltillväxt avlägsnas och kasseras.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Förekomst av mögelsvamp i ensilage med hög torrsubstanshalt
Syfte
Det blir allt vanligare med starkt förtorkat ensilage, så kallat hösilage, i balar till hästar, kor, ungdjur och får. Det kallas ofta hösilage. Ibland iakttas mögel i sådana balar. Syftet med projektet var att kartlägga hur utbrett det är med mögel i balarna och vilka mögelarter som förekommer.
Resultat
Hundra gårdar från Skåne till Norrbotten besöktes på vårkanten år för provtagning och en intervju om hur balarna producerats. Den genomsnittliga ts-halten i fodret var 62 %. Synligt mögel på ytan hittades på 48 % av balarna. När man undersökte mögelförekomsten inne i balarna genom att ta 8 borrkärnor per bal hittades mögel i 53 % av balarna. Det var inte samma balar, utan ofta hittades mögel inne i balar som var utan mögel på ytan och tvärt om. Det fanns mindre mögel i balar från 1:a skörd än senare skördar. Det var också mindre mögel i balar där gräset förtorkats genom bredspridning än då gräset legat i sträng innan pressning. Torrsubstanshalten varierade mellan 28 och 88 % men hade inget klart samband med totalhalten av mögel. Mögelhalten var något högre i östra delen av landet och en tendens till högre i norra Sverige.
Den vanligaste mögelarten var Penicillium roqueforti som fanns i ca 20 % av balarna. Därefter kom mögelarter från släktet Arthrinium i ca 10 % av balarna. På tredje plats, med ca 7 % av de undersökta balarna, kom Aspergillus fumigatus. Därefter kom mögelsvamp av släktena Mucor och Eurotium. Penicillium roqueforti kan bilda gifter, t.ex. roquefortin. Aspergillus är känd för att vara allergen och kan även vara cancerframkallande genom gifter som aflatoxin (A. flavus) och bilda gliotoxin och fumigaclaviner (A.fumigatus). Speciellt allvarligt är den relativt höga förekomsten av A. fumigatus som, förutom att den kan skapa gifter i fodret, avger sporer som via luftvägarna kan invadera lungorna hos både djur och människor. Aspergillus fumigatus uppvisar inte någon korrelation alls med ts-halten i ensilaget. Fynden av A.flavus, Fusasrium culmorum och Fusarium graminaeum var få. De kan bilda aflatoxin (A.flavus) och zearalenon samt seoxinivalenol (F. culmorum och F. graminaeum). Normalt betraktas de som fältflora, de återfinns ofta i majs och spannmål som står länge på fältet innan skörd. Fynden skedde följdriktigt också på balar som skördats medelsent till mycket sent och när det gäller fusariumarterna, vid mycket hög ts-halt, 85 %.
Metod
Genom att besöka 100 olika produktionsplatser, 50 per år under 2 år, spridda över hela landet, erhölls en bild av vad ensilagebalar med hög ts-halt i Sverige innehåller. Vid besöken borrades prover från tre balar per gård. En bal per gård provtrycktes för täthetsmätning och öppnades sedan för att kunna inspekteras för synligt mögel. Proven kyldes och postades över natten med isklampar till laboratoriet vid SLU. Ett delprov för analys av mögel ansattes på agarplattor vid ankomsten medan ett delprov för kemiska analyser frystes in och analyserades då alla prov anlänt. Odlingen av mögel skedde på två odlingsmedier och vid två olika temperaturer. Efter att totalantalet mögel räknats ympades de mest förekommande arterna på selektiva substrat för vidare odling och okulär bestämning. Dessa konfirmerade dessutom genom DNA-analys. Den kemiska analysen bestod i komplett näringsanalys inklusive pH, flyktiga fettsyror och ammoniak. En utförlig enkät fylldes i med hjälp av producenten där skörde- och lagringförhållanden noterades.
Slutsats och råd
Det förekom mögel på ca hälften av starkt förtorkade ensilagebalar (hösilage) i Sverige. Den vanligaste mögelarten var, precis som för ensilage med lägre ts-halt, Penicillium roqueforti. Även andra toxin- och sporbildande mögelarter som Aspergillus fumigatus hittades fast i mindre utsträckning. Skörd senare på sommaren medförde ökad risk för mögelförekomst. Det visade sig även att när grönmassan torkats med bredspridningsteknik var mögelförekomsten lägre än när grödan legat på slag i strängar. Det råd man kan ge är således: förtorka gärna med bredspridningsteknik, se till att balen är tät och sortera alltid bort allt synligt mögel. Betänk att det kan uppträda mögel även inne i balen så det är inte säkert att den är fri för att den är ren på ytan. Hålla ett vakande öga på ensilaget även sedan balen delats. Att genomföra en täthetsmätning genom provtryckning är en klok åtgärd. Den ska genomföras ca en till två månader efter balen producerats.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev