Förekomst av mykotoxiner i majsensilage

Majsodlingen i Sverige för foderändamål ökar stadigt. Kunskapsuppbyggnad sker men primärt om odling och skörd och kunskapen om ensilagets hygieniska kvalitet är bristfällig. Projektet syftade att undersöka mykotoxininnehåll i majsensilage. Två Penicilliummykotoxinerna, roquefortine C och MPA, påvisades i 7 av 114 prov. Mykotoxinet ZON påvisades i 2 prov från ett och samma parti tagna före och efter ensilering. Mykotoxinerna fumonisiner påvisades i mycket låg halt i ett prov taget före ensilering. En hög andel av funna mögelsvampar påvisade mykotoxinbildande förmåga. Andel Aspergillussvampkontaminerade prover före ensilering var högt – men sjönk efter ensilering. Majsensilage lagrat i plansilo var mer mögelsvampkontaminerat jämfört med andra lagringstyper. Projektet är det första kartläggande undersökningen om mykotoxiner i svenskt majsensilage och har skapat en nödvändig utgångspunkt för vidare studier kring mögelgifter i svenskt majsensilage samt dess betydelse för djur-/humanhälsa.

Majsensilage som foder åt mjölkkor används i allt större utsträckning. Sedan år 2000 till år 2007 ökade majsodlingen i Sverige från ca 2500 ha till 11000 ha. Kunskapen om odling och skörd bedöms vara god men kunskapen om majsensilagets hygieniska kvalitet är bristande trots att foder av nedsatt hygienisk kan leda till diverse hälsostörningar hos djuren samt ekonomiska förluster för bonden. Syftet med detta projekt var att undersöka mögelgiftinnehåll i majsensilage. Trettio majsensilageprover (skördeår 2007/08) samt 114 prover (skördeår 2009) ingick i studien. Prover från 2009 togs vid 3 tillfällen: vid skörd/inläggning för ensilering, vid öppnande av silo samt vid slut av utfodringen med majsensilaget i fråga. Bara i ett av de 2007/08-proverna påvisades mögelgift (roquefortine C). Däremot i 7 av 2009-proverna påvisades 2 olika mögelgifter: roquefortine C samt mycophenolic acid (MPA). Halterna varierade från 30 till 2700 μg/kg. Det bör framhållas att dessa mykotoxinfynd gjordes bara i prover som var redan var öppna och använts ett tag som foder, d.v.s. att ensilaget inte var lika skyddat från miljön som under ensileringen. De mögelsvampar som fanns i majsensilaget vid inläggningen kunde troligen då börja växa igen och som resultat bilda mögelgifter. En rekommendation är att fortsätta skydda majsensilaget även efter att ensileringen avslutats för att minimera risken för tillväxt av mögelsvampar och eventuellt medföljande bildning av dess gifter. Det saknas gräns- eller riktvärden för roquefortine C och MPA – det går följaktligen inte att bedöma eventuella toxiska effekter på djuren av de erhållna halterna. Även de mögelsvampar som påträffades i proverna visade förmåga att bilda olika mögelgifter. Mögelgift zearalenon (ZON) påvisades i 2 prover tagna från ett och samma parti före och efter ensilering, 319 resp 59 μg/kg. Detta kan jämföras med riktvärde på 500 μg/kg. Mögelgifter fumonisiner B1+B2 påvisades i ett prov taget före ensilering, 76 μg/kg. Detta kan jämföras med riktvärde på 60 000 μg/kg. Andel majsensilageprover kontaminerade med Aspergillus-mögelsvampar före ensilering var ovanligt hög, 70 %. Det bedöms vara av betydelse för arbetsmiljön därför att mögelsvampar av denna släkt och dess sporer är kända som potenta allergener. Andel majsensilageprover kontaminerade med Aspergillus-mögelsvampar sjönk dock efter ensilering. Majsensilageprover lagrade i plansilo var mycket mer kontaminerade med mögelsvampar jämfört med andra lagringstyper (mestadels korv). Denna observation belyser eventuella svårigheter att säkra optimalt fortskridande av ensileringsprocessen för majsensilage lagrat i plansilo (t.ex. syre blir kvar i miljön), vilket bör tas i beaktande och hanteras på ett lämpligt sätt om det är omöjligt att använda andra lagringstyper. En rekommendation är att analysera majsensilaget med avseende på mögelflora efter att plansilon öppnats för användning. Inget samband kunde finnas mellan användning av ensileringsmedel och mögelsvampförekomst. Med underlag från detta projekt går det följaktligen inte att betrakta ensileringsmedel som ett fungerande verktyg för eliminering av mögelsvampar. Andra faktorer kan därför spela större roll för att säkerställa att inga mögelsvampar finns i ensilerat majs. Mögelgifter är mycket ojämnt fördelade substanser i foder. För att kunna detektera mögelgifter och fatta ett beslut om att utfodra ett kontaminerat material eller inte är det mycket önskvärt att en effektivt, enhetlig och statistiskt säkert provtagningsförfarande utarbetas och tillämpas på alla relevanta provtagningsplatser. Det avslutade projektet är det första kartläggande projekt gällande förekomst av mögelgifter i svenskt majsensilage. De utförda statistiska analyserna är baserade på ett begränsat antal majsensilageprover med positiva fynd av mykotoxiner och slutsatserna bör därför begränsas enbart till de prover som ingick i projektet. Projektet har dock skapat en utmärkt utgångspunkt för vidare planering av framtida undersökningar kring eventuell förekomst av mögelgifter i majsensilage producerat under svenska förhållanden och dess betydelse för utfordrig och påverkan av djur-/humanhälsa.