Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förekomst och påverkan av Verticillium och Rhizomania på sockerbetor i Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1144056
Kategori: Research program | Sugar
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 29 februari 2016
Huvudsökande: Åsa Olsson
Organisation: Nordic Beet Research foundation
E-postadress: asa.olsson@nordicbeetresearch.nu
Telefon: 040 53 72 62
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Vissnesjuka i sockerbetor undersöktes under åren 2012-2014. Plantor, jord och svampisolat från 152 sockerbetsfält analyserades med molekylär och traditionell teknik. Analys på rotprov från biotest och på vissnande blast i fält med qPCR visade att 13 % av provytorna var infekterade med Verticillium spp.. Analys av isolat från sockerbetor och raps med symptom visade att de tillhörde arten V. dahliae. Analys direkt på jordprov detekterade även V. longisporum. Arterna V. albo-atrum eller V. tricorpus kunde inte detekteras i något prov. Fusarium-arterna F. culmorum och F. avenaceum detekterades i betblast från 70 % respektive 58 % av fälten, och då oftast utan samtidig förekomst av Verticillium spp.. Växtföljder med både sockerbetor och potatis och i något fall jordgubbar hade störst förekomst av Verticillium spp./V. dahliae medan fält som odlats med sockerbetor, raps och spannmål hade större förekomst av Fusarium-arterna.

Grön blast hela växtsäsongen är en nyckelfaktor för att få så hög sockerinlagring som möjligt och en hög sockerskörd. Vissnesjuka angriper växtens vatten- och näringstransport till och från betblasten och plantan förlorar på så sätt socker. Det är välkänt att oljeväxter kan drabbas av vissnesjuka, vilket brukar synas i fält strax innan mognad. Då är fältet fortfarande grönt men enskilda plantor som är brådmogna syns då tydligt. Men det är mindre känt att även sockerbetor och potatis kan drabbas av vissnesjuka. Vissnesjuka i sockerbetor ger blast som vissnar på ena sidan och som följder kärlsträngarna ner i betan.
Vissnesjukan orsakas av svampar som har sina sporer eller överlevnadsstrukturer i eller på jorden och i raps är det arter av svampen Verticillium. Det är en svår sjukdom att arbeta med eftersom den finns i jorden och det är flera olika svamparter som ger upphov till symptomen. Men nu finns det nya diagnosmetoder som använder sig av DNA-teknik och där man kan identifiera svampar både i jordprov och i växtmaterial. Vi har i det här projektet arbetat tillsammans med odlare i deras fält med sockerbetor och med forskare på SLU i Skara och Uppsala men även med ett kommersiellt laboratorium som har gjort DNA-analyser.
Totalt har vi varit ute i 152 olika sockerbetsfält under åren 2012-2014. Vid första besöket på våren i samband med betsådd togs ett jordprov på en bestämd yta i fältet som vi senare återbesökte under september strax före betskörden för att se om det hade utvecklats någon vissnesjuka. I samband med detta sista besök samlade vi in betblast som var vissen på halva sidan och som vi analyserade med molekylär teknik. Vi gjorde även en provodling i växthus med sockerbetor i jordproven för att se om plantorna angreps redan i början av tillväxten. Dessutom analyserade vi jordproven för frilevande nematoder eftersom svamparnas angrepp på rötterna kan gynnas av de sår som nematoderna ger upphov till.
Det visade sig att i den betblast som hade symptom av vissnesjuka fanns det olika svamparter som kan ha orsakat sjukdomen. Det var endast i 13 % av fälten som vi hittade Verticillium dahliae i men upp till 70 % av övriga fält som vi hittade andra svampar nämligen Fusarium culmorum och Fusarium avenaceum. Växtföljderna tyder på att majoriteten av fälten som hade hög nivå av Verticillium dahliae förutom sockerbetor också odlade potatis, men även jordgubbar. Alla dessa tre grödor angrips av denna svampart, men resultaten tyder på att potatis ger större uppförökning av svampen i fältet. Det var också mer stubbrots- och rotgallnematoder i jordarna med mycket Verticillium så de ger antagligen sår som svampen kan angripa genom. Men nematoderna gynnas också av potatis och även av morötter som odlas på dessa lätta jordar så sambanden är komplicerade att utreda.
Det var lägre förekomst av Verticillium i fälten som odlade sockerbetor och raps men där hittade vi desto mer Fusarium culmorum. Den svamparten kan ge svarta och ruttnande betnackar vid torkstress och det beror antagligen på att den finns inne i kärlsträngarna i blasten och växer ut i den stressade betan. Fusarium finns även i spannmål och kan ge stråbas, strå- och axfusarioser.
Vi har i dagsläget inga toleranta betsorter mot Verticillium eller Fusarium, men arbete pågår ute hos förädlarna. Den praktiska konsekvensen av denna undersökningen är att när dessa sorter i framtiden finns tillgängliga kommer det att bli viktigt att veta vilken svampar vi har i fälten för att kunna välja rätt sort. Då har vi tillgång till DNA-teknik som diagnosverktyg och som i detta projekt har visat sig fungera. En ytterligare konsekvens är att inte förväxla vissnesjukan med vanliga bladsvampar eftersom bladsvampspreparaten för sockerbetor inte fungerar mot Fusarium eller Verticillium som växer skyddade inne i betans kärl.

 

Antal träffar i projektbanken: 1739

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Kylning av golv till slaktgrisar - förbättrad djurvälfärd, hälsa, produktion och stallmiljö
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-482 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Heat stress is expected to be of major concern in Swedish animal production systems in the future. The air temperatures in parts of Sweden are expected to correspond to today's temperatures in southern Europe, where livestock experience heat stress today. Excessive thermal load affects the welfare …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev