Forskning och Innovation Vreta Kluster

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination 'mushroom cultivation'
2. Strategic feasibility study on hops
3. New business and distribution modes for better competitiveness among regional food producers
4. Connected and automated farming
5. Beans in Östergötland as source of protein for primarily, human consumption
SLF's funding is matched by Region Östergötland, i.e. in total 500 kSEK are available. The intention is to use these funds during 2016. For each project a preliminary project plan and budget is available (attached to this application). The ambition is that these projects, after SLF's approval, will be carried out. However, we hope that we if necessary and in consultation with SLF, can modify the project line-up slightly,

Vreta Kluster vill stödja projekt inom den nyligen framtagna Forsknings- och innovations (FoI)-agendan. Under hösten 2015 har projektidéer utvecklats och förankrats som både möter SLFs kriterier och ligger i linje med FoI-agendan. De projekt som prioriteras är:
1. Kunskapssammanställning och kunskapsspridning champinjonodling
2. Strategisk förstudie humle
3. Nya affärsmodeller och distributionskanaler för förbättrad konkurrenskraft hos östgötska livsmedelsproducenter
4. Uppkopplat och automatiserat lantbruk
5. Bönor i Östergötland som proteinkälla i första hand till humankonsumtion
SLFs finansiering matchas av Region Östergötland så totalt står 500 tkr till förfogande. Avsikten är att använda dessa medel under 2016. För varje projekt finns en preliminär projektplan och budget, vilken bifogas denna ansökan. Ambitionen är att det är dessa projekt som, efter SLFs godkännande, ska genomföras. Vi hoppas dock att vi, om så påkallas, i dialog med SLF kan justera projektsammansättningen något.

- Östgötska svampodlare behöver marknadsföring, teknik- och kunskapsutveckling, substrat och biflöden. I Sverige finns goda förutsättningar för produktion av substrat.
- Svensk humleodling behöver mer kunskap om gödselbehov, sortval, odlingstekniska kunskaper. Förslag: fler försöksodlingar.
- Test av konceptet REKO-ring för direktförsäljning producent - kund med Facebook som försäljningsverktyg; 1500 medlemmar i oktober, stort mediaintresse, Intresse från övriga Sverige.
- Lantbrukare, rådgivare och teknikföretag vill hitta enklare sätt att dokumentera t.ex. sprutjournaler eller djurobservationer. Förslag: utv. tillgänglig teknik för röstdokumentation mfl tjänster. Intresse finns att utveckla ”community”-driven utveckling i gröna näringar.
- Åtta olika sorters åkerböna provodlades. Pga extremväder blev skördarna generellt låga, svårt att dra slutsatser om sortskillnader. Provsmakning av olika sorter med tre större livsmedelsföretag.

Genom samverkan mellan företag, utveckling och forskning vill Vreta Kluster främja nytänkande, skapande av nya affärsidéer och kunskapsutbyte. Vi har i denna anda genomfört 5 mindre delstudier, utvecklade ur branschens behov.

En workshop med östgötska svampodlare visade på behov av marknadsföring, teknik- och kunskapsutveckling, substrat och biflöden. En fördjupad studie visade att flerafaktorer talar för en svensk substratproduktion. Dels finns här gott om råvaror, tillgängliga till ett lågt pris. Dagens importerade substrat har också en stor transportkostnad, och det ger utrymme för det svenska substratets produktionskostnader. Samtidigt finns gott om plats för en anläggning, och vissa produktionskostnader såsom el är lägre här än på kontinenten. Å andra sidan är arbetskraft dyr i Sverige, och det låga substratbehovet i Sverige är en utmaning.

För att kunna stötta de lantbrukare som vill utveckla humleodling, behövs mer odlingskunskap. Genomförandet av förstudien har bestått av två delar, insamling av litteratur och inläsning samt praktiskt arbete med humleodling. Utifrån dessa delar har sedan kunskaps- och kompetensluckor identifierats. Resultaten visar att det behövs med kunskap kring gödselbehov, sortval och odlingstekniska kunskaper. De luckor som identifierats är av en sådan karaktär som påverkar om en humleodling lyckas överhuvudtaget. De studier som ytterligare behövs bör framförallt göras genom praktiska undersökningar genom exempelvis mindre försöksodlingar.

I detta delprojekt har vi med utgångspunkt från den finländska REKO-modellen, testat att starta en REKO-ring med Linköping som centrum och utvärdera olika former och förutsättningar för en livskraftig etablering av denna affärs- och logistikmodell här. REKO bygger på direktaffärer mellan producent och konsument, utan mellanhänder och utan administration eller aktiv försäljning, med Facebook som kommunikations- och försäljningsverktyg. Första Reko-tillfället hölls den 20 oktober 2016 och gruppen hade vid det tillfället ca 1500 medlemmar. Mediaintresset var stort, sex utdelningstillfällen under året, och intresse från flera delar av Sverige.

Den här förstudien syftar till att undersöka behov och intresse från forskare, teknikföretag, lantbrukare, rådgivare och andra intressenter i regionen, gällande uppkopplade och automatiserade system inom lantbruket. Förstudien visar att lantbrukare, rådgivare och teknikföretag vill hitta enklare sätt att dokumentera t.ex. sprutjournaler eller djurobservationer.
Inom projektet har diskussioner förts om att titta på hur öppen innovation och trenden med maker-rörelser skulle kunna användas för att skapa nya metoder för samarbeten. En sådan metod skulle kunna bygga på att i en mycket öppen och kreativ miljö koppla ihop lantbrukare, rådgivare, produktutvecklande företag, inkubatorer, studenter, makers, forskare med flera, för att i ”community”-form utveckla nya och innovativa produkter och tjänster.

Det är en stor efterfrågan av bönor till human konsumtion. Det finns olika specialiserade bönor som främst används som tex bruna bönor, mfl ur typen ”Phaseolus bönor”. Dessa är odlingsmässigt relativt svårodlade och kräver varma relativt lätta jordar för att utvecklas bra. Östergötland domineras av lerjordar och vi har redan en stor odling av åkerböna (Vicia Faba) som passar lerjordar. Åkerböna används primärt till foder idag men det pågår flera projekt som undersöker möjligheterna att använda åkerböna för humankonsumtion. I det här delprojektet har vi undersökt ett antal olika sorter vad gäller skörd, proteinhalt mm och samtidigt tagit fram en skörd av ett flertal olika åkerbönssorter odlade på samma mark för att kunna användas i tester till olika typer av råvara i livsmedelindustrin. Året 2018 var väderleksmässigt ett extremt år. Åkerbönan blev mycket missgynnad och i det varma juli/augustivädret brådmognade grödan med låga skördar och små kärnor som följd. Samma bild finns i hela länet med mycket låga skördar över lag. Nivån på 1 ton/ha eller lägre är ca 30 % av normal skörd eller under. Tittar man på de två försöken och gör jämförelser dem emellan ser man att en följd av det varma vädret i kombination med låg avkastning är ett kraftigt angrepp av insekten bönsmyg. Det är tveksamt att dra slutsatser om skillnader i skörd mellan sorterna efter ett så extremt år med mycket låga skördar. Tre östgötska livsmedelsföretag genomförde i ett parallellt projekt provkok på några av de skördade sorterna i försöket. Detta gav intressanta resultat, och intresse finns för en fortsättning.