Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, inklusive effekter av bearbetningsdjup.
Här redovisas resultat från totalt 21 försöksår i sammanlagt nio fastliggande försök, främst på lättleror. Detta gjordes på två
gårdar i Skåne och Halland, i samarbete med jordbrukare som själva tillämpar detta system. Skördenivån för grund
bearbetning var ungefär samma eller något högre än för konventionell plöjning. Djup bearbetning höjde inte skörden i
plöjningsfri odling, oavsett gröda, vilket också stämmer med sammanställningar av samtliga svenska försök. Trots ett högre
mekaniskt motstånd i plöjningsfria led var rotutvecklingen i genomsnitt inte sämre än för odling med plöjning.
Markens genomsläpplighet i matjorden var lägre i plöjningsfria led men var ändå på en acceptabel nivå. Grund plöjningsfri
odling kan alltså bedrivas framgångsrikt på denna typ av jordar i Skåne och Halland. Djup bearbetning är sällan motiverad.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Intresset för plöjningsfri odling i Sverige är stort, framförallt på större gårdar. I denna försöksserie studerades effekter
av plöjningsfri odling på två gårdar som tillämpar metoden fullt ut, Charlottenlunds gård nära Ystad i Skåne och Väby gård
nära Vessigebro i Halland. Syftet var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, särskilt påverkan på
markstruktur och rotutveckling. Ett särskilt syfte var att studera effekt av bearbetningsdjup, samt att utöka
försöksverksamheten med plöjningsfri odling i Halland, där antalet försök tidigare varit ganska lågt. Frågan om
bearbetningsdjup är mycket viktig – djup bearbetning med kultivator kan vara mer energikrävande än plöjning, och göra
att en stor del av vinsten med plöjningsfri odling försvinner. Försöken pågick under tre år med sammanlagt 21 försök.
De led som studerades var A1: Plöjningsfri odling, djup bearbetning (ca 15 cm), A2: Plöjningsfri odling, grund bearbetning
(5-7 cm), B: Plöjning (20 cm djup), C: Plöjning (12-15 cm)

Resultat

I medeltal var skördeskillnaderna mellan leden små. På Charlottenlund var avkastningen högst för grund bearbetning med
kultivator, 2 % högre än för plöjning och djup bearbetning med kultivator. På Väby var skörden i medeltal samma för
konventionell plöjning och grund plöjningsfri odling, och 1 procent högre än för djup bearbetning. Den grunda plöjningen
gav i medeltal ungefär samma avkastning som normalt plöjningsdjup. Det fanns ingen tydlig skillnad i hur olika grödor
(höstsäd, vårsäd eller oljeväxter) reagerade på olika typer av bearbetning.
Resultaten stämmer bra med erfarenheter från andra liknande försök i olika delar av Sverige. Djup bearbetning ger sällan
högre skörd än grund bearbetning i plöjningsfri odling.
Markfysikaliska undersökningar visade att genomsläppligheten var högre i plöjd mark, men fortfarande tillräckligt hög i det
plöjningsfria systemet. Där var matjorden också hårdare än när marken plöjdes, trots det fanns det inga tydliga skillnader
i rotutveckling mellan leden. Plöjningsfri odling kan i vissa fall öka antalet kontinuerliga maskgångar, vilket kan öka risken
för snabb nedtransport av exempelvis bekämpningsmedel. Detta undersöktes i ett försök, men det fanns inga tydliga
skillnader mellan leden.

Metod

Försöken låg fast under treårsperioden, jordbearbetning utfördes huvudsakligen av brukaren, medan försöken skördades
av försökspatruller. Mätning av genomsläpplighet gjordes genom att slå ner stålcylindrar i marken, hälla på vatten och
mäta sjunkhastigheten. Rottillväxt studerades genom att ta ut cylindrar med jord i matjorden och därefter tvätta fram
rötterna. Ämnestransport studerades genom att bevattna med vatten innehållande ett färgämne. Därefter gjordes vertikala
profilsnitt, och färgämnets spridning till olika djup i markprofilen fotograferades och studerades med bildanalys.

Slutsatser och råd till näringen

Försöken visade att plöjningsfri odling fungerade bra under dessa förhållanden i Skåne och Halland. Marken blir mera
packad i det plöjningsfria systemet, trots det fanns ingen tydlig inverkan på rottillväxt eller skörd. Infärgningsexperimentet
pekade på att plöjningsfri odling inte ökar risken för läckage av t.ex. bekämpningsmedel. Ökat bearbetningsdjup
höjde inte skörden och kunde alltså inte motiveras ekonomiskt. Markens luckringsbehov för att ge hög skörd verkar därmed
vara begränsat när det gäller våra vanligaste jordbruksgrödor. Detta stämmer också överens med resultat från försök i
andra delar av Sverige.