Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland

Status: Avslutat
Projektnummer: V0733243
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 20 juni 2014
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, inklusive effekter av bearbetningsdjup.
Här redovisas resultat från totalt 21 försöksår i sammanlagt nio fastliggande försök, främst på lättleror. Detta gjordes på två
gårdar i Skåne och Halland, i samarbete med jordbrukare som själva tillämpar detta system. Skördenivån för grund
bearbetning var ungefär samma eller något högre än för konventionell plöjning. Djup bearbetning höjde inte skörden i
plöjningsfri odling, oavsett gröda, vilket också stämmer med sammanställningar av samtliga svenska försök. Trots ett högre
mekaniskt motstånd i plöjningsfria led var rotutvecklingen i genomsnitt inte sämre än för odling med plöjning.
Markens genomsläpplighet i matjorden var lägre i plöjningsfria led men var ändå på en acceptabel nivå. Grund plöjningsfri
odling kan alltså bedrivas framgångsrikt på denna typ av jordar i Skåne och Halland. Djup bearbetning är sällan motiverad.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Intresset för plöjningsfri odling i Sverige är stort, framförallt på större gårdar. I denna försöksserie studerades effekter
av plöjningsfri odling på två gårdar som tillämpar metoden fullt ut, Charlottenlunds gård nära Ystad i Skåne och Väby gård
nära Vessigebro i Halland. Syftet var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, särskilt påverkan på
markstruktur och rotutveckling. Ett särskilt syfte var att studera effekt av bearbetningsdjup, samt att utöka
försöksverksamheten med plöjningsfri odling i Halland, där antalet försök tidigare varit ganska lågt. Frågan om
bearbetningsdjup är mycket viktig – djup bearbetning med kultivator kan vara mer energikrävande än plöjning, och göra
att en stor del av vinsten med plöjningsfri odling försvinner. Försöken pågick under tre år med sammanlagt 21 försök.
De led som studerades var A1: Plöjningsfri odling, djup bearbetning (ca 15 cm), A2: Plöjningsfri odling, grund bearbetning
(5-7 cm), B: Plöjning (20 cm djup), C: Plöjning (12-15 cm)

Resultat

I medeltal var skördeskillnaderna mellan leden små. På Charlottenlund var avkastningen högst för grund bearbetning med
kultivator, 2 % högre än för plöjning och djup bearbetning med kultivator. På Väby var skörden i medeltal samma för
konventionell plöjning och grund plöjningsfri odling, och 1 procent högre än för djup bearbetning. Den grunda plöjningen
gav i medeltal ungefär samma avkastning som normalt plöjningsdjup. Det fanns ingen tydlig skillnad i hur olika grödor
(höstsäd, vårsäd eller oljeväxter) reagerade på olika typer av bearbetning.
Resultaten stämmer bra med erfarenheter från andra liknande försök i olika delar av Sverige. Djup bearbetning ger sällan
högre skörd än grund bearbetning i plöjningsfri odling.
Markfysikaliska undersökningar visade att genomsläppligheten var högre i plöjd mark, men fortfarande tillräckligt hög i det
plöjningsfria systemet. Där var matjorden också hårdare än när marken plöjdes, trots det fanns det inga tydliga skillnader
i rotutveckling mellan leden. Plöjningsfri odling kan i vissa fall öka antalet kontinuerliga maskgångar, vilket kan öka risken
för snabb nedtransport av exempelvis bekämpningsmedel. Detta undersöktes i ett försök, men det fanns inga tydliga
skillnader mellan leden.

Metod

Försöken låg fast under treårsperioden, jordbearbetning utfördes huvudsakligen av brukaren, medan försöken skördades
av försökspatruller. Mätning av genomsläpplighet gjordes genom att slå ner stålcylindrar i marken, hälla på vatten och
mäta sjunkhastigheten. Rottillväxt studerades genom att ta ut cylindrar med jord i matjorden och därefter tvätta fram
rötterna. Ämnestransport studerades genom att bevattna med vatten innehållande ett färgämne. Därefter gjordes vertikala
profilsnitt, och färgämnets spridning till olika djup i markprofilen fotograferades och studerades med bildanalys.

Slutsatser och råd till näringen

Försöken visade att plöjningsfri odling fungerade bra under dessa förhållanden i Skåne och Halland. Marken blir mera
packad i det plöjningsfria systemet, trots det fanns ingen tydlig inverkan på rottillväxt eller skörd. Infärgningsexperimentet
pekade på att plöjningsfri odling inte ökar risken för läckage av t.ex. bekämpningsmedel. Ökat bearbetningsdjup
höjde inte skörden och kunde alltså inte motiveras ekonomiskt. Markens luckringsbehov för att ge hög skörd verkar därmed
vara begränsat när det gäller våra vanligaste jordbruksgrödor. Detta stämmer också överens med resultat från försök i
andra delar av Sverige.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer

Molekylära markörer i timotej Phleum pratense L.
Peder Weibull, SLU

Projektnummer: S0636021 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2006

Sammanfattning saknas

Läs mer

Väg och mät mjölkkor med mobilen
Oleksiy Guzhva

Projektnummer: O-20-20-448 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

Our plan is to develop a simple, cheap and safe tool to estimate the body size and weight of dairy cows analysed from photographs taken with smartphones. This tool would directly contribute to increased competitiveness, good working environment and animal welfare in dairy production. It will also …

Läs mer

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Inför ändrad lagstiftning - avvänjning av grisar utan zinkoxid kräver nya strategier
Per Wallgren

Projektnummer: O-20-20-445 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Zinkoxid (ZnO) in feed prevents post weaning diarrhoea (PWD) and mortality in weaned piglets but, for environmental reasons, ZnO will be banned in the EU in 2022 despite that there remain herds that are dependent on the use of ZnO (or antibiotics) at weaning.

By metagenomic analysis (sequencing …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev