Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland

Status: Avslutat
Projektnummer: V0733243
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 20 juni 2014
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, inklusive effekter av bearbetningsdjup.
Här redovisas resultat från totalt 21 försöksår i sammanlagt nio fastliggande försök, främst på lättleror. Detta gjordes på två
gårdar i Skåne och Halland, i samarbete med jordbrukare som själva tillämpar detta system. Skördenivån för grund
bearbetning var ungefär samma eller något högre än för konventionell plöjning. Djup bearbetning höjde inte skörden i
plöjningsfri odling, oavsett gröda, vilket också stämmer med sammanställningar av samtliga svenska försök. Trots ett högre
mekaniskt motstånd i plöjningsfria led var rotutvecklingen i genomsnitt inte sämre än för odling med plöjning.
Markens genomsläpplighet i matjorden var lägre i plöjningsfria led men var ändå på en acceptabel nivå. Grund plöjningsfri
odling kan alltså bedrivas framgångsrikt på denna typ av jordar i Skåne och Halland. Djup bearbetning är sällan motiverad.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Intresset för plöjningsfri odling i Sverige är stort, framförallt på större gårdar. I denna försöksserie studerades effekter
av plöjningsfri odling på två gårdar som tillämpar metoden fullt ut, Charlottenlunds gård nära Ystad i Skåne och Väby gård
nära Vessigebro i Halland. Syftet var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, särskilt påverkan på
markstruktur och rotutveckling. Ett särskilt syfte var att studera effekt av bearbetningsdjup, samt att utöka
försöksverksamheten med plöjningsfri odling i Halland, där antalet försök tidigare varit ganska lågt. Frågan om
bearbetningsdjup är mycket viktig – djup bearbetning med kultivator kan vara mer energikrävande än plöjning, och göra
att en stor del av vinsten med plöjningsfri odling försvinner. Försöken pågick under tre år med sammanlagt 21 försök.
De led som studerades var A1: Plöjningsfri odling, djup bearbetning (ca 15 cm), A2: Plöjningsfri odling, grund bearbetning
(5-7 cm), B: Plöjning (20 cm djup), C: Plöjning (12-15 cm)

Resultat

I medeltal var skördeskillnaderna mellan leden små. På Charlottenlund var avkastningen högst för grund bearbetning med
kultivator, 2 % högre än för plöjning och djup bearbetning med kultivator. På Väby var skörden i medeltal samma för
konventionell plöjning och grund plöjningsfri odling, och 1 procent högre än för djup bearbetning. Den grunda plöjningen
gav i medeltal ungefär samma avkastning som normalt plöjningsdjup. Det fanns ingen tydlig skillnad i hur olika grödor
(höstsäd, vårsäd eller oljeväxter) reagerade på olika typer av bearbetning.
Resultaten stämmer bra med erfarenheter från andra liknande försök i olika delar av Sverige. Djup bearbetning ger sällan
högre skörd än grund bearbetning i plöjningsfri odling.
Markfysikaliska undersökningar visade att genomsläppligheten var högre i plöjd mark, men fortfarande tillräckligt hög i det
plöjningsfria systemet. Där var matjorden också hårdare än när marken plöjdes, trots det fanns det inga tydliga skillnader
i rotutveckling mellan leden. Plöjningsfri odling kan i vissa fall öka antalet kontinuerliga maskgångar, vilket kan öka risken
för snabb nedtransport av exempelvis bekämpningsmedel. Detta undersöktes i ett försök, men det fanns inga tydliga
skillnader mellan leden.

Metod

Försöken låg fast under treårsperioden, jordbearbetning utfördes huvudsakligen av brukaren, medan försöken skördades
av försökspatruller. Mätning av genomsläpplighet gjordes genom att slå ner stålcylindrar i marken, hälla på vatten och
mäta sjunkhastigheten. Rottillväxt studerades genom att ta ut cylindrar med jord i matjorden och därefter tvätta fram
rötterna. Ämnestransport studerades genom att bevattna med vatten innehållande ett färgämne. Därefter gjordes vertikala
profilsnitt, och färgämnets spridning till olika djup i markprofilen fotograferades och studerades med bildanalys.

Slutsatser och råd till näringen

Försöken visade att plöjningsfri odling fungerade bra under dessa förhållanden i Skåne och Halland. Marken blir mera
packad i det plöjningsfria systemet, trots det fanns ingen tydlig inverkan på rottillväxt eller skörd. Infärgningsexperimentet
pekade på att plöjningsfri odling inte ökar risken för läckage av t.ex. bekämpningsmedel. Ökat bearbetningsdjup
höjde inte skörden och kunde alltså inte motiveras ekonomiskt. Markens luckringsbehov för att ge hög skörd verkar därmed
vara begränsat när det gäller våra vanligaste jordbruksgrödor. Detta stämmer också överens med resultat från försök i
andra delar av Sverige.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev