Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Försök med reducerad bearbetning i Skåne och Halland

Status: Avslutat
Projektnummer: V0733243
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 20 juni 2014
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, inklusive effekter av bearbetningsdjup.
Här redovisas resultat från totalt 21 försöksår i sammanlagt nio fastliggande försök, främst på lättleror. Detta gjordes på två
gårdar i Skåne och Halland, i samarbete med jordbrukare som själva tillämpar detta system. Skördenivån för grund
bearbetning var ungefär samma eller något högre än för konventionell plöjning. Djup bearbetning höjde inte skörden i
plöjningsfri odling, oavsett gröda, vilket också stämmer med sammanställningar av samtliga svenska försök. Trots ett högre
mekaniskt motstånd i plöjningsfria led var rotutvecklingen i genomsnitt inte sämre än för odling med plöjning.
Markens genomsläpplighet i matjorden var lägre i plöjningsfria led men var ändå på en acceptabel nivå. Grund plöjningsfri
odling kan alltså bedrivas framgångsrikt på denna typ av jordar i Skåne och Halland. Djup bearbetning är sällan motiverad.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Intresset för plöjningsfri odling i Sverige är stort, framförallt på större gårdar. I denna försöksserie studerades effekter
av plöjningsfri odling på två gårdar som tillämpar metoden fullt ut, Charlottenlunds gård nära Ystad i Skåne och Väby gård
nära Vessigebro i Halland. Syftet var att studera effekter av plöjningsfri odling på mark och gröda, särskilt påverkan på
markstruktur och rotutveckling. Ett särskilt syfte var att studera effekt av bearbetningsdjup, samt att utöka
försöksverksamheten med plöjningsfri odling i Halland, där antalet försök tidigare varit ganska lågt. Frågan om
bearbetningsdjup är mycket viktig – djup bearbetning med kultivator kan vara mer energikrävande än plöjning, och göra
att en stor del av vinsten med plöjningsfri odling försvinner. Försöken pågick under tre år med sammanlagt 21 försök.
De led som studerades var A1: Plöjningsfri odling, djup bearbetning (ca 15 cm), A2: Plöjningsfri odling, grund bearbetning
(5-7 cm), B: Plöjning (20 cm djup), C: Plöjning (12-15 cm)

Resultat

I medeltal var skördeskillnaderna mellan leden små. På Charlottenlund var avkastningen högst för grund bearbetning med
kultivator, 2 % högre än för plöjning och djup bearbetning med kultivator. På Väby var skörden i medeltal samma för
konventionell plöjning och grund plöjningsfri odling, och 1 procent högre än för djup bearbetning. Den grunda plöjningen
gav i medeltal ungefär samma avkastning som normalt plöjningsdjup. Det fanns ingen tydlig skillnad i hur olika grödor
(höstsäd, vårsäd eller oljeväxter) reagerade på olika typer av bearbetning.
Resultaten stämmer bra med erfarenheter från andra liknande försök i olika delar av Sverige. Djup bearbetning ger sällan
högre skörd än grund bearbetning i plöjningsfri odling.
Markfysikaliska undersökningar visade att genomsläppligheten var högre i plöjd mark, men fortfarande tillräckligt hög i det
plöjningsfria systemet. Där var matjorden också hårdare än när marken plöjdes, trots det fanns det inga tydliga skillnader
i rotutveckling mellan leden. Plöjningsfri odling kan i vissa fall öka antalet kontinuerliga maskgångar, vilket kan öka risken
för snabb nedtransport av exempelvis bekämpningsmedel. Detta undersöktes i ett försök, men det fanns inga tydliga
skillnader mellan leden.

Metod

Försöken låg fast under treårsperioden, jordbearbetning utfördes huvudsakligen av brukaren, medan försöken skördades
av försökspatruller. Mätning av genomsläpplighet gjordes genom att slå ner stålcylindrar i marken, hälla på vatten och
mäta sjunkhastigheten. Rottillväxt studerades genom att ta ut cylindrar med jord i matjorden och därefter tvätta fram
rötterna. Ämnestransport studerades genom att bevattna med vatten innehållande ett färgämne. Därefter gjordes vertikala
profilsnitt, och färgämnets spridning till olika djup i markprofilen fotograferades och studerades med bildanalys.

Slutsatser och råd till näringen

Försöken visade att plöjningsfri odling fungerade bra under dessa förhållanden i Skåne och Halland. Marken blir mera
packad i det plöjningsfria systemet, trots det fanns ingen tydlig inverkan på rottillväxt eller skörd. Infärgningsexperimentet
pekade på att plöjningsfri odling inte ökar risken för läckage av t.ex. bekämpningsmedel. Ökat bearbetningsdjup
höjde inte skörden och kunde alltså inte motiveras ekonomiskt. Markens luckringsbehov för att ge hög skörd verkar därmed
vara begränsat när det gäller våra vanligaste jordbruksgrödor. Detta stämmer också överens med resultat från försök i
andra delar av Sverige.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev