Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Förstudie till produktion av kvävegödsel baserad på förnybar energi

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140055
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 18 december 2014
Huvudsökande: Serina Ahlgren
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: serina.ahlgren@slu.se
Telefon: 018-671887
Beviljade medel: 1 730 000 SEK

Dagens produktion av kvävegödsel baseras på fossilt material. I detta projekt har vi undersökt möjligheterna att producera kvävegödsel baserad på förnybara resurser. På längre sikt är förgasning av biomassa det mest lovande alternativet, kostnaden uppskattades till mellan 11-14 kr/kg kväve. Studien visar också att det finns tekniska alternativ som kan förverkligas redan idag, som uppskattas bli ungefär 2-3 gånger så dyra som dagens kväve. Ett av de mest lovande alternativen är att göra urea av biogas, vilket uppskattas kosta ungefär 20 kr/kg kväve. Grönt kväve är klimateffektivt, samtidigt som en frigörelse från den fossila energimarknaden innebär en tryggare livsmedelsförsörjning. För att grönt kväve ska bli en realitet måste det dock finnas ett behov av denna produkt, marknadsdriven eller politisk. Det kan innebära att hitta nischer där kunden är beredd att betala mer för ett klimatsmart livsmedel eller biodrivmedel, eller politisk styrning där gröna alternativ gynnas.

Grönt kväve – mot ett fossiloberoende jordbruk
Mineralkvävegödsel är en av de viktigaste grundpelarna till de höga skördenivåer vi har i det moderna jordbruket. I Sverige finns ingen inhemsk produktion av mineralkvävegödsel, utan allt importeras. Produktionen är idag helt baserad på fossila energiråvaror, med naturgas som den dominerande råvaran i västvärlden. De fossila resurserna används både som råvara i tillverkningen och som energi för att driva processen. Vi är alltså beroende av utländska fossila resurser för vår livsmedelsproduktion. Tillverkning av kvävegödsel leder också till stora utsläpp av växthusgaser som koldioxid, vid odling av t.ex. vete står ofta kvävegödsel för mellan 30 och 50% av utsläppen.

Möjligheter finns dock att producera kvävegödsel från förnybara resurser, vilket banar väg för en mer hållbar produktion av livsmedel och bioenergi. Att använda förnybar energi till kvävegödselproduktion utgör en möjlighet att utnyttja förnybara resurser på ett klimateffektivt sätt, samtidigt som livsmedelsproduktionen blir mindre beroende av fossila resurser.

Vad kostar det?
Kostnaden för att producera kvävegödsel varierar beroende på vald teknik och tillverkningsskala. Dagens produktionsprocesser är mycket storskaliga. Vi har studerat vindkraft, biogas och förgasning av biomassa som bas för kvävegödselproduktion, i olika produktionsskalor, vilka samtliga är mindre än de som används idag. Bland de förnybara alternativen som studerades var förgasning av biomassa det billigaste alternativet, kostnaden uppskattades till mellan 11 och 14 kr/kg kväve, vilket kan jämföras med dagens pris på ca 10 kr/kg kväve. Förgasning av biomassa är dock ännu inte en kommersiell teknik, utan en möjlighet inom en närliggande framtid.

Tekniken finns tillgänglig
Studien visar också att det finns produktionsalternativ där all teknik för kvävegödsel baserad på förnybar energi finns tillgänglig. Med dessa alternativ kan kvävegödsel produceras till en kostnad som uppskattas bli ungefär 2-3 gånger dyrare än dagens kvävepriser. Ett av de mest lovande alternativen är att göra urea av biogas, vilket uppskattas kosta ungefär 20 kr/kg kväve.

Det finns för- och nackdelar med alla de studerade alternativen
Biogas visade sig har en lägre investeringskostnad och lägre andel fasta kostnader än de andra studerade alternativen. Biogas ger också en jämn produktion av energi, vilket är en klar fördel jämfört med vindkraft som blir starkt beroende av elnätet som utjämning för variationer i elproduktion. Alla studerade kvävegödsel baserade på förnybar energi visade på en avsevärd klimatnytta jämfört med fossila alternativ.

Att använda förnybar energi till kvävegödselproduktion utgör alltså en möjlighet att utnyttja förnybara resurser på ett klimateffektivt sätt, samtidigt som det gör jordbruket mindre beroende av fossila resurser från oroliga globala marknader. För att grönt kväve ska bli en realitet måste det dock finnas ett behov av denna produkt, marknadsdriven eller politisk. Det kan innebära att hitta nischer där kunden är beredd att betala mer för ett klimatsmart livsmedel eller biodrivmedel, eller politisk styrning där gröna alternativ gynnas.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

En svensk modell för kontroll av LA-MRSA i grisproduktionen
Susanna Sternberg Lewerin

Projektnummer: O-20-20-449 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat

Antimicrobial resistance (AMR) is a global health threat. The WHO global action plan on AMR mentions LA-MRSA (Livestock-associated Methicillin Resistant Staphylococcus aureus) that is prevalent in pigs in many countries. The public health threat is generally low but for affected individuals it is a …

Läs mer

Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
Pernilla Tidåker, SLU

Projektnummer: R-18-26-136 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Sustainable dairy systems must strive for practices that reduce the negative impacts and enhance the positive impacts, and find measures to track changes in relation to different goals. The aim of this project is to investigate how indicators and tools for ecosystem services and biodiversity can be …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättring av klimat i fjäderfästall - för bättre djurhälsa, produktion och mindre miljöpåverkan
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …

Läs mer

Vallen i nordiskt perspektiv
Johanna Wallsten, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-21-41-605 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

This project aims to create a popular scientific review of the use of leys for livestock. Target groups are the agricultural
sector and industry. The project has five work packages (WP); administration, crop production, harvest and
conservation, feed value for different animals, and economy. The …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Är de för små för att rida? En studie av ridskolornas aktiviteter för förskolebarn från säkerhets- och hästvälfärdsperspektiv
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-18-47-383 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

A few years ago, media reported on a 7 year-old girl who was killed during a riding lesson. The accident evokes questions about children, horses and safety. Children are small and horses big, and the horse is a herd and prey animal whose behaviour is partly controlled by instincts. Today, many …

Läs mer

Identifiering av gener med negativ inverkan på hästens hälsa och välbefinnande: Ett ramverk baserat på helgenomsekvensering och bioinformatik på häst
Sofia Mikko, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-406 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The overall aim of this project is to improve equine health and welfare by identifying causative mutations for inherited diseases to aid informed breeding of healthy horses. We will use a comparative genomics approach, combining whole-genome sequencing (WGS) and bioinformatics with state-of-the-art …

Läs mer

Finns 'Hopparknä' hos häst?- en studie av patellardesmopati som orsak till knähälta hos sporthästar
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-18-47-393 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Soft tissues around the kneecap (patella) as a cause of equine lameness is an area yet to be scientifically investigated but that is often clinically treated with “alternative” methods without an established diagnosis. In human medicine, patellar tendinosis is a common verified diagnosis. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev