Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER FÖR SOLCELLER I LANTBRUKET – EN FÖRSTUDIE

Status: Avslutat
Projektnummer: H1140171
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 21 november 2014
Huvudsökande: Sven Nimmermark
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: sven.nimmermark@jbt.slu.se
Telefon: 040-415496
Beviljade medel: 290 000 SEK

Solceller är en mycket miljövänlig teknik för elproduktion. Målet med studien som var en förstudie var att identifiera lämplig teknik för utnyttjande av solceller i lantbruket och har huvudsakligen genomförts som en litteraturstudie. Nätanslutna solcellsanläggningar med solceller på tak är den vanligaste utformningen i lantbruket. Elen som produceras av solcellerna kan då användas på gårdens alla förbrukningsställen och/eller säljas. Den typ av solceller som för närvarande är vanligast på marknaden är kristallina solceller och dessa har ofta en verkningsgrad på 15-17%. Fristående system där solcellerna inte är anslutna till elnätet kan vara intressanta i vissa fall, t.ex. då det finns behov av el på platser långt ifrån det fasta nätet. El som produceras lagras då i batterier för användning vid behov. Exempel på sådana användningar av solceller som studerats är pumpning av vatten till djur på bete och bevattning. Lönsamheten för en solcellanläggning måste bedömas från fall till fall.

Solceller är ett mycket miljövänligt sätt att producera el på och intresset för solceller har på senare år ökat i lantbruket och den gröna näringen. Ett argument som ibland förs fram för etablering av solenergi på lantbruk är tillgången på stora takytor. Verkningsgraden för solceller är snabbt på väg uppåt och i laboratorieförhållanden sägs närmare 43 % verkningsgrad ha uppnåtts i försök med solceller av viss uppbyggnad. Dock är verkningsgraden för de solceller som finns på marknaden betydligt lägre. Den typ av solceller som för närvarande är vanligast på marknaden är kristallina solceller och dessa har ofta en verkningsgrad på 15-17%, medan på marknaden förekommande tunnfilmssolceller oftast har en verkningsgrad på upp till ca 14%. Solceller som monteras ovanpå ett befintligt tak och ansluts till elnätet är den vanligaste utformningen av solcellsanläggningar också i lantbruket. Byggnadsintegrerade solcells-anläggningar som t.ex. ersätter det befintliga takets funktion som väderskydd kan vara intressanta t.ex. i fall då man på en lantbruksbyggnad har ett befintligt tak som måste bytas ut. Solcellsanläggningar med solföljare monterade på stativ och som riktar in solpanelen optimalt mot solen under varje tidpunkt kan också vara intressanta bl.a. då elproduktionen per ytenhet räknat blir något bättre än för fast monterade solpaneler.
Hög temperatur hos solpanelen minskar verkningsgraden och det är därför viktigt att se till att det finns ventilation runt panelerna, t.ex. genom att montera solcellspaneler på distans över ett befintligt yttertak. Damm är oftast inget problem för solceller då regn och vindar oftast håller dem rena. I extremfall med torka (108 dagar) har man observerat en 20-procentig sänkning av verkningsgraden. Minskningen av producerad el p.g.a. att snö ansamlas på solpanelerna är oftast liten i södra Sverige
Ammoniak kan orsaka skada på en del solpaneler och om dessa är tänkta på lantbruk med djurhållning bör säljaren bör kunna presentera dokumentation över att de tänkta solcellerna blivit godkända i tester avseende ammoniakbeständighet.
Nätanslutna solcellsanläggningar är den intressantaste och vanligaste tillämpningen i lantbruket. Elen som produceras av solcellerna kan då användas på gårdens alla förbrukningsställen, t.ex. på en mjölkgård och el kan säljas och köpas efter behov. Även växthusanläggningar kan förses med solpaneler och forskning avseende avancerade koncentrerande solcellsanläggningar för växthus görs i Nederländerna.
Fristående system där solcellerna inte är anslutna till elnätet kan vara intressanta i vissa fall, t.ex. då det finns behov av el på platser långt ifrån det fasta nätet. El som produceras lagras då i batterier för användning vid behov. Exempel på sådana användningar av solceller som studerats är: Pumpning av vatten till djur på bete, koncentratutfodring av djur utomhus, elstängsel, bekämpning av hästflugor, bevattning och täckning av vattenreservoarer, samt självkörande solcellsdrivna båtar i vattenbruk för t.ex. vattenkontroll och för att skrämma bort fåglar som äter av den odlade fisken.
Trots att personer som arbetar på lantbruk och i den gröna näringen oftast är miljömedvetna och tänker på kommande generationer fäller ekonomin ändå till sist det slutliga avgörandet för en investering i en solcellsanläggning. För konventionella takmonterade och nätanslutna solcellsanläggningar har priserna på senare år sjunkit rejält, vilket ökat möjligheterna att göra en ekonomiskt lönsam investering i solceller. På senare år har en hel del svenska lantbruk investerat i solcellsanläggningar. I Lantbrukspressen presenterade man för några år sedan kalkyler med en återbetalningstid på 15-20 år. Nyare kalkyler pekar på kortare återbetalningstid, mindre än 15 år, och även kalkyler med statligt stöd och mindre än 10 års avbetalningstid har presenterats. Lönsamheten för en anläggning måste bedömas från fall till fall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2021

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 april 2021

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 april 2021

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Nutritions- och hälsoindikatorer inom Livscykelanalyser (LCA) av livsmedel
Ulf Sonesson, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: R-18-26-133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 mars 2021

Food is a central component for a sustainable society, environmentally but also for public health. To make sound decisions on sustainable food choices, methods that combine environmental impact, nutritional supply and health impacts need to be developed. Currently, evidence based methods for such …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev