Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fosfor i träck från hästar och mjölkkor - enmiljöbelastning

Status: Avslutat
Projektnummer: H0870039
Kategori:
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 19 augusti 2013
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 1 165 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
När hästar och nötkreatur får i sig mer fosfor än de behöver utsöndras överskottet i träcken och bidrar till övergödning av sjöar och hav.
Syftet med projektet var att undersöka om förlusterna av fosfor hos unghästar har överskattats samt att skatta fosforbalansen hos mjölkkor och hästar utomhus. Vidare ville vi undersöka hur stor andel av fosforn i träck som är lättlöslig hos hästar och kor på bete.
Förlusterna av fosfor skattades och balansen bestämdes i ett försök med 14 hästar. De fodrades med två fosfornivåer. De endogena förlusterna av fosfor skattades och fosforbalansen beräknades.
I den andra ”utevistelsestudien” undersöktes nio mjölkbesättningar och fem hästanläggningar och träckprover anlyserades.
Resultaten visade att fosforbehovet till växande hästar är överskattat. Det är främst högdräktiga ston och lakterande ston och kor som behöver fosfortillskott i samband med betesgång.
Hästar utsöndrar sitt fosfor-överskott i en form som bidrar till övergödningen av omgivande vatten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Syftet med projektet var att undersöka om de oundvikliga träckförlusterna av fosfor hos unghästar har överskattats samt att skatta fosforbalansen hos mjölkkor och hästar på bete eller under andra utomhusformer. Vidare ville vi undersöka hur stor andel av fosforn i träck som är lättlöslig hos hästar och kor på bete.

Resultat
Studierna ger inget stöd för den nyligen rekommenderade höjningen av fosforintaget till växande hästar. De endogena fosforförlusterna som vi beräknade var betydligt lägre än vad som antagits i de gällande rekommendationerna. Vidare observerade vi att den oorganiska lösliga fraktionen av fosfor utgjorde en stor del av den totala fosformängden i träck. Det är denna fraktion som framför andra träckfraktioner som anses bidra till fosforövergödningen av våra vattensystem. Den vattenlösliga fraktionen av fosfor var större hos hästar än hos mjölkkor. Vi samlade också uppgifter om hur hästarna och korna tillskottsutfodrades på bete. De flesta korna fick tillskott av mineraler som innehöll fosfor men det endast lakterande kor behövde tillskottet. Högdräktiga och lakterande ston behövde fosfortillskott under utevistelseperioden. Beten avsedda för mjölkkor hade betydligt högre fosforinnehåll än de avsedda för hästar.

Metod
De oundvikliga förlusterna av fosfor skattades och ett träcktest för bestämning fosforbalansen användes i ett kontrollerat utfodringsförsök med 14 hästar. De fodrades med två olika fosfornivåer som innehöll 70 respektive 130 % av fosfor behovet enligt gällande utfodringsnormer. Det dagliga foderintaget registrerades och fodrets näringsinnehåll med fokus på fosfor bestämdes. Förlusterna av fosfor via träck och urin bestämdes. De oundvikliga endogena förlusterna av fosfor skattades och fosforbalansen beräknades.
I den andra studien undersöktes kor och hästar under utevistelse. Nio mjölkbesättningar besöktes under betesperioden och 167 träckprover togs. Fem hästanläggningar besöktes och 74 träckprover togs. Alla träckproverna har analyserats avseende både total fosfor och lösligt oorganiskt fosfor. Alla använda fodermedel analyserades avseende fosfor och information om gällande utfodringsrutiner inhämtades.

Slutsats
Fosfor är ett livsnödvändigt ämne som måste ingå i födan. Hästar och kor får i sig fosfor via foder och mineraltillskott. När hästar och nötkreatur får i sig mer fosfor än de behöver utsöndras överskottet i träcken. En del av fosforn i träck är lättlöslig vilket innebär att den rinner iväg med regnvattnet och kan bidra till övergödning av sjöar och hav. Hos kor vet man att den lösliga delen blir större om korna överutfodras med fosfor. Genom att utfodra djur med den mängd fosfor som de verkligen sparar vi på jordens fosforreserv och samtidigt minska risken för att det sker stora utsläpp av fosfor till sjöar och hav. De svenska utfodringsrekommendationerna för fosfor till växande hästar baseras på den amerikanska rekommendation som höjdes år 2007. Enbart i Sverige medför höjningen att ca 50 ton extra fosfor behöver utfodras. Våra studier visar att dock att de oundvikliga förlusterna inte är så höga och vi rekommenderar en återgång till den tidigare rekommendationen av ett lägre intag hos växande hästar. En stor del av fosforn i hästträck visade sig vara lätt att lösa ut och den lösliga delen blev större vid tillskott av mineralfoder. Andelen lättlöslig fosfor i träck var generellt högre hos hästar än hos kor.
Sammanfattningsvis
Fosforbehovet till växande hästar är överskattat i gällande rekommendationer.
Det är främst högdräktiga ston och lakterande ston och kor som behöver fosfortillskott i samband med betesgång.
Hästar utsöndrar i stor utsträckning sitt fosfor-överskott som lättlösligt träckfosfor bidrar till övergödningen av omgivande vatten.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev