Fosfor i träck från hästar och mjölkkor - enmiljöbelastning

Sammanfattning av slutrapport
När hästar och nötkreatur får i sig mer fosfor än de behöver utsöndras överskottet i träcken och bidrar till övergödning av sjöar och hav.
Syftet med projektet var att undersöka om förlusterna av fosfor hos unghästar har överskattats samt att skatta fosforbalansen hos mjölkkor och hästar utomhus. Vidare ville vi undersöka hur stor andel av fosforn i träck som är lättlöslig hos hästar och kor på bete.
Förlusterna av fosfor skattades och balansen bestämdes i ett försök med 14 hästar. De fodrades med två fosfornivåer. De endogena förlusterna av fosfor skattades och fosforbalansen beräknades.
I den andra ”utevistelsestudien” undersöktes nio mjölkbesättningar och fem hästanläggningar och träckprover anlyserades.
Resultaten visade att fosforbehovet till växande hästar är överskattat. Det är främst högdräktiga ston och lakterande ston och kor som behöver fosfortillskott i samband med betesgång.
Hästar utsöndrar sitt fosfor-överskott i en form som bidrar till övergödningen av omgivande vatten.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Syftet med projektet var att undersöka om de oundvikliga träckförlusterna av fosfor hos unghästar har överskattats samt att skatta fosforbalansen hos mjölkkor och hästar på bete eller under andra utomhusformer. Vidare ville vi undersöka hur stor andel av fosforn i träck som är lättlöslig hos hästar och kor på bete.

Resultat
Studierna ger inget stöd för den nyligen rekommenderade höjningen av fosforintaget till växande hästar. De endogena fosforförlusterna som vi beräknade var betydligt lägre än vad som antagits i de gällande rekommendationerna. Vidare observerade vi att den oorganiska lösliga fraktionen av fosfor utgjorde en stor del av den totala fosformängden i träck. Det är denna fraktion som framför andra träckfraktioner som anses bidra till fosforövergödningen av våra vattensystem. Den vattenlösliga fraktionen av fosfor var större hos hästar än hos mjölkkor. Vi samlade också uppgifter om hur hästarna och korna tillskottsutfodrades på bete. De flesta korna fick tillskott av mineraler som innehöll fosfor men det endast lakterande kor behövde tillskottet. Högdräktiga och lakterande ston behövde fosfortillskott under utevistelseperioden. Beten avsedda för mjölkkor hade betydligt högre fosforinnehåll än de avsedda för hästar.

Metod
De oundvikliga förlusterna av fosfor skattades och ett träcktest för bestämning fosforbalansen användes i ett kontrollerat utfodringsförsök med 14 hästar. De fodrades med två olika fosfornivåer som innehöll 70 respektive 130 % av fosfor behovet enligt gällande utfodringsnormer. Det dagliga foderintaget registrerades och fodrets näringsinnehåll med fokus på fosfor bestämdes. Förlusterna av fosfor via träck och urin bestämdes. De oundvikliga endogena förlusterna av fosfor skattades och fosforbalansen beräknades.
I den andra studien undersöktes kor och hästar under utevistelse. Nio mjölkbesättningar besöktes under betesperioden och 167 träckprover togs. Fem hästanläggningar besöktes och 74 träckprover togs. Alla träckproverna har analyserats avseende både total fosfor och lösligt oorganiskt fosfor. Alla använda fodermedel analyserades avseende fosfor och information om gällande utfodringsrutiner inhämtades.

Slutsats
Fosfor är ett livsnödvändigt ämne som måste ingå i födan. Hästar och kor får i sig fosfor via foder och mineraltillskott. När hästar och nötkreatur får i sig mer fosfor än de behöver utsöndras överskottet i träcken. En del av fosforn i träck är lättlöslig vilket innebär att den rinner iväg med regnvattnet och kan bidra till övergödning av sjöar och hav. Hos kor vet man att den lösliga delen blir större om korna överutfodras med fosfor. Genom att utfodra djur med den mängd fosfor som de verkligen sparar vi på jordens fosforreserv och samtidigt minska risken för att det sker stora utsläpp av fosfor till sjöar och hav. De svenska utfodringsrekommendationerna för fosfor till växande hästar baseras på den amerikanska rekommendation som höjdes år 2007. Enbart i Sverige medför höjningen att ca 50 ton extra fosfor behöver utfodras. Våra studier visar att dock att de oundvikliga förlusterna inte är så höga och vi rekommenderar en återgång till den tidigare rekommendationen av ett lägre intag hos växande hästar. En stor del av fosforn i hästträck visade sig vara lätt att lösa ut och den lösliga delen blev större vid tillskott av mineralfoder. Andelen lättlöslig fosfor i träck var generellt högre hos hästar än hos kor.
Sammanfattningsvis
Fosforbehovet till växande hästar är överskattat i gällande rekommendationer.
Det är främst högdräktiga ston och lakterande ston och kor som behöver fosfortillskott i samband med betesgång.
Hästar utsöndrar i stor utsträckning sitt fosfor-överskott som lättlösligt träckfosfor bidrar till övergödningen av omgivande vatten.