Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | V1130072 |
Kategori: | Research program | Milk |
Ansökningsår: | 2011 |
Datum för slutrapport: | 17 januari 2014 |
Huvudsökande: | Kjell Holtenius |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | kjell.holtenius@slu.se |
Telefon: | 018 - 67 16 29 |
Sammanfattning av slutrapport
Rekommendationerna för fosforintaget till mjölkkor har justerats nedåt. Syftet med denna studie var att undersöka om lågt fosforintag via fodret medför en sådan sänkning av fosfathalten i våmmen att det hämmar foderutnyttjandet. Vidare ville vi undersöka om ett lågt fosforintag hämmar foderintaget. Fyrtio lakterande mjölkkor i den senare delen av laktationen utfodrades med två olika fosfornivåer under vardera 5 veckor i ett change-over försök. Den lägre fosfornivån motsvarade omkring 95% (ca 3,2 g /kg ts foder) av det rekommenderade intaget och den högre nivån omkring 110% (ca 3,7 g /kg ts foder. Denna studie visar att inte medförde några negativa effekter att begränsa fosforgivan till ca 3,2 g/kg ts till mjölkkor i den senare delen av laktationen. Varken våmmens halt av fosfat, fodrets smältbarhet, foderintag eller avkastning påverkades av den lägre fosfornivån i fodret.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka om lågt fosforintag via fodret medför en sådan sänkning av fosfathalten i våmmen att det hämmar foderutnyttjandet. Vidare ville vi undersöka om ett lågt fosforintag hämmar foderintaget hos lakterande kor.
Resultat
Fosforintaget hos korna i lågfosforgruppen var omkring 3,2 g fosfor/kg ts och när korna fick fosfortillskott var koncentration omkring 3,7 g fosfor/kg ts. Det var ingen skillnad mellan behandlingarna i intag av foder. Inte heller fodrets smältbarhet påverkades av fosfornivån i fodret. Fosfornivån i fodret påverkade inte mjölkavkastningen. Varken plasma- eller våm-koncentrationen av påverkades av fosfornivån i fodret. Träckkoncentrationen av fosfor var dock som väntat högre hos de kor som fått extra fosfortillskott via fodret.
Material och metod
Vi har studerat 40 lakterande, dräktiga mjölkkor av både SRB och Holstein ras. De var alla i den senare delen av laktationen när försöket genomfördes. Korna fick två behandlingar under två perioder om vardera fem veckor i en change-over design med 20 kor i varje grupp. Fyra av korna, två i vardera. gruppen, var försedda med våmfistel. De första 28 dagarna av varje försöksperiod utgjordes av en förperiod. Under de sista fem dagarna beräknades smältbarheten av fodrets torrsubstans. Vi inkuberade även nylonpåsar med ensilage i våmmen för att undersöka om den effektiva fibersmältbarheten påverkades av fosforhalten i fodret. Vidare genomförde vi en in vitro smältbarhetssudie där vi använde våmvätska från de våmfistulerade korna som ingick i försöket. Vi tog också våmprover för att analysera fosfathalten i våmvätskan. Vi tog vidare blodprover för analys av plasmahalten av fosfat. Kornas mjölkavkastning registrerades.
Slutsats:
Fosfor är ett livsnödvändigt mineralämne men överutfodring medför onödiga kostnader och är en miljöbelastning. Denna studie visar att inte medförde några negativa effekter att begränsa fosforgivan till ca 3,2 g/kg ts till mjölkkor i den senare delen av laktationen. Varken fodrets smältbarhet, foderintag eller avkastning påverkades av den lägre fosfornivån i fodret. Resultaten bekräftar tidigare indikationer att extra fosfortillskott ytterst sällan bör rekommenderas eftersom fosforinnehållet i de flesta grundfoderstater är tillräckligt.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-20-452 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The project will develop sustainable pheromone-based methods to reduce the damage from three moth species on currants, thereby enabling profitable cultivation irrespective of management practice. During several years, the currant cultivation has decreased in Sweden and also the yield per ha has …
Läs merProjektnummer: O-20-20-456 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Spread of barnyard grass, growing in southern Sweden has accelerated during the last decade and is rapidly moving northwards. No herbicide-resistant populations have been reported from Sweden thus far, but it is only a matter of time before barnyard grass will develop herbicide resistance in …
Läs merProjektnummer: O-20-20-453 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
A sustainable use of phosphorus fertilizers has engaged a large number of researchers, especially how to measure
the soil content of available phosphorus. However, the development of results to useful methods for agriculture has
not been a priority. The recommendations are based on extraction with …
Projektnummer: O-21-23-617 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
We need to remediate the capacity of agricultural landscapes to retain water, nutrients and sediments to make them
more resilient to the increasing frequency of flooding, drought and pollution expected with the climate change. It can
be done by remediating existing narrow ditches into ditches with …
Projektnummer: O-21-23-624 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
It is well known that storage of animal manure and digestate causes emissions of methane (CH4), nitrous oxide (N2O) and ammonia (NH3). A crust on liquid manure acts both as a physical barrier for NH3 and as a biofilter that oxidize CH4 and NH3. However, N2O can be formed in some crusts, and there …
Läs merProjektnummer: H-21-47-641 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Insulin dysregulation and hyperinsulinemia is a horse welfare problem that also increase the incidence of the severely painful condition laminitis in horses. Today, no pharmacological treatment is available but recent weak evidence suggest that Sodium-glucose cotransporters (SGLT) inhibitors (e.g. …
Läs merProjektnummer: O-21-20-623 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The bacterium Lawsonia intracellularis causes the disease proliferative enteropathy. The bacterium is present in >40% of the Swedish piglet-producing herds and production losses are estimated to 2 900 SEK per sow and year. The disease is spread by faeces and the pigs are usually affected after …
Läs merProjektnummer: H-21-47-649 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
It is generally accepted that muscle enzyme activity (CK and AST) levels in plasma may increase in Standardbreds and Thoroughbreds after exercise and racing, indicating muscle damage. However, in one recent study on healthy Standardbred trotters fed a forage only diet muscle enzyme activity levels …
Läs merProjektnummer: O-21-23-622 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Structure liming on clayey soils (>15% clay) is one of the prioritized measures for mitigation of phosphorous losses to surrounding water. This project increases the knowledge about the effect of structure liming on phosphorous leaching losses on short and long term by investigating the timing and …
Läs mer