Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fosfor till mjölkkor -Effekter på våmmetabolismen

Status: Avslutat
Projektnummer: V1130072
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 17 januari 2014
Huvudsökande: Kjell Holtenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: kjell.holtenius@slu.se
Telefon: 018 - 67 16 29
Beviljade medel: 275 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rekommendationerna för fosforintaget till mjölkkor har justerats nedåt. Syftet med denna studie var att undersöka om lågt fosforintag via fodret medför en sådan sänkning av fosfathalten i våmmen att det hämmar foderutnyttjandet. Vidare ville vi undersöka om ett lågt fosforintag hämmar foderintaget. Fyrtio lakterande mjölkkor i den senare delen av laktationen utfodrades med två olika fosfornivåer under vardera 5 veckor i ett change-over försök. Den lägre fosfornivån motsvarade omkring 95% (ca 3,2 g /kg ts foder) av det rekommenderade intaget och den högre nivån omkring 110% (ca 3,7 g /kg ts foder. Denna studie visar att inte medförde några negativa effekter att begränsa fosforgivan till ca 3,2 g/kg ts till mjölkkor i den senare delen av laktationen. Varken våmmens halt av fosfat, fodrets smältbarhet, foderintag eller avkastning påverkades av den lägre fosfornivån i fodret.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet med denna studie var att undersöka om lågt fosforintag via fodret medför en sådan sänkning av fosfathalten i våmmen att det hämmar foderutnyttjandet. Vidare ville vi undersöka om ett lågt fosforintag hämmar foderintaget hos lakterande kor.

Resultat
Fosforintaget hos korna i lågfosforgruppen var omkring 3,2 g fosfor/kg ts och när korna fick fosfortillskott var koncentration omkring 3,7 g fosfor/kg ts. Det var ingen skillnad mellan behandlingarna i intag av foder. Inte heller fodrets smältbarhet påverkades av fosfornivån i fodret. Fosfornivån i fodret påverkade inte mjölkavkastningen. Varken plasma- eller våm-koncentrationen av påverkades av fosfornivån i fodret. Träckkoncentrationen av fosfor var dock som väntat högre hos de kor som fått extra fosfortillskott via fodret.

Material och metod
Vi har studerat 40 lakterande, dräktiga mjölkkor av både SRB och Holstein ras. De var alla i den senare delen av laktationen när försöket genomfördes. Korna fick två behandlingar under två perioder om vardera fem veckor i en change-over design med 20 kor i varje grupp. Fyra av korna, två i vardera. gruppen, var försedda med våmfistel. De första 28 dagarna av varje försöksperiod utgjordes av en förperiod. Under de sista fem dagarna beräknades smältbarheten av fodrets torrsubstans. Vi inkuberade även nylonpåsar med ensilage i våmmen för att undersöka om den effektiva fibersmältbarheten påverkades av fosforhalten i fodret. Vidare genomförde vi en in vitro smältbarhetssudie där vi använde våmvätska från de våmfistulerade korna som ingick i försöket. Vi tog också våmprover för att analysera fosfathalten i våmvätskan. Vi tog vidare blodprover för analys av plasmahalten av fosfat. Kornas mjölkavkastning registrerades.

Slutsats:
Fosfor är ett livsnödvändigt mineralämne men överutfodring medför onödiga kostnader och är en miljöbelastning. Denna studie visar att inte medförde några negativa effekter att begränsa fosforgivan till ca 3,2 g/kg ts till mjölkkor i den senare delen av laktationen. Varken fodrets smältbarhet, foderintag eller avkastning påverkades av den lägre fosfornivån i fodret. Resultaten bekräftar tidigare indikationer att extra fosfortillskott ytterst sällan bör rekommenderas eftersom fosforinnehållet i de flesta grundfoderstater är tillräckligt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Autonom styrning för förbättrad växtproduktion
Gunnar Larsson

Projektnummer: O-19-21-317 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass
Horticulture

Automation technology is developing rapidly, not least in agriculture. Several of the biggest challenges in vehicular automation technology, such as complex interactions with other road users, are less problematic for agricultural vehicles than for road vehicles. There is therefore potential for …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Gödselfiber som strö - effekt på hygien, djurhälsa, mjölkkvalitet,ekonomi och miljö
Knut-Håkan Jeppsson

Projektnummer: O-19-20-312 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Energy and biomass
Meat
Milk

About 200 dairy farms in Sweden use recycled manure solids (RMS) as bedding material and the number is increasing. Advantages is low price, reliable availability and good cow comfort. The main disadvantage is the risk of increased bacterial growth on the lying area affecting especially udder health …

Läs mer

Hur stor del av mjölkkornas dräktighetsförluster kan förklaras av olika genetiska defekter?
Britt Berglund

Projektnummer: O-19-20-305 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The project aims are to use the information about cow's DNA profile to estimate the severity of fertility problems caused by specific genetic defects in the Swedish Red (SRB) and Holstein dairy breeds, and to estimate the economic impact of pregnancy losses caused by these genetic defects. Our goal …

Läs mer

Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-19-20-318 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat
Milk

Every year, about 500,000 claw trimmings are recorded in Swedish dairy cattle. The aim of claw trimming is to detect, treat and prevent painful claw lesions. However, the claw trimming in itself can be harmful and cause claw lesions if it is not done correctly. The aim of the project is to develop …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev