Fosforgödslingsvärde hos olika restprodukter

Sammanfattning av slutrapport
Fosfor (P) gödslingseffekten av 15 restprodukter, bl.a. avloppsslam, stallgödsel, rötrester, askor och köttmjöl, testades i ett 2 månades krukförsök med rajgräs och i ett 12 månaders inkuberingsförsök. Då P-tillgängligheten är beroende av pH, användes både kalkad och okalkad jord för att särskilja effekter av tillförd P och kalkningseffekter av restprodukten. På just denna jord hämmades P-effekten av kalkning och kalkverkande produkter gav sämre effekt. Produkter med lågt organiskt innehåll som askor och rötrester, hade en snabbare effekt än många andra produkter. Dessa skillnader jämnade ut sig med tiden. Skörd och P-upptag över 2 månader var i nivå med halv giva med mineralgödsel-P för nästan alla produkter. P-AL talet i marken ökade också ungefär hälften så mycket som med mineralgödsel. Men det fanns inget samband mellan vilka som gav högst P-effekt på skörd och högst P-AL. Extraherbar P från gödselmedlen hade ett visst samband med P-gödslingseffekt, och P-AL extraktion var bäst.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fosforgödslingseffekt av olika restprodukter

Ungefär halv effekt av restprodukter jämfört med mineralgödsel på kort sikt

Biogödsel och askor som har lågt organiskt innehåll kan ge en snabbare effekt av fosfor än produkter såsom köttbenmjöl, nötflytgödsel och slam. Detta visade resultaten av ett krukförsök där fosforeffekten av 15 olika restprodukter testades. Sett över ett par månader var skillnaderna mellan produkterna dock små. De flesta produkter gav 40-60% effekt jämfört med mineralgödselfosfor som tillförts vid sådd i form av granulerat superfosfat (P20). Restprodukterna tillfördes 2 månader före sådd. Det går inte att utesluta att en senare gödsling med bättre placering kan öka effekten av några av restprodukterna. Dessa resultat säger inget om den mer långsiktiga fosforeffekten. Resten av fosforn i de olika produkterna kan bli tillgänglig på sikt och effekten över en växtföljd kan vara likvärdig med mineralgödsel.

Kalkningseffekten har stor betydelse

Eftersom markens pH har stor betydelse för fosforns tillgänglighet testades fosforgödslingseffekten i både kalkad och okalkad jord. På just den här jorden innebar kalkning att fosforn blev mindre tillgänglig, vilket innebar att restprodukter med kalkverkan fick en sämre effekt än vad de förmodligen hade fått på en jord där fosfortillgängligheten istället gynnats av en pH-höjning.

Effekten på P-AL i nivå med gödslingseffekten

Parallellt med krukförsöket genomfördes också ett inkubationsförsök, där gödsel och jord blandades för att sedan analyseras på lättillgängligt fosfor (P-AL) efter 4 och 12 månader. Resultaten visade att P-AL talet också ökade ungefär hälften så mycket i led med restprodukter jämfört med mineralgödsel. Det fanns dock inget samband mellan vilka produkter som haft bäst effekt i krukförsöken och vilka som höjt P-AL mest.

P-AL extraktion av gödseln indikerar fosforns tillgänglighet

I syfte att testa om det finns någon lämplig analysmetod för att beskriva hur lättillgänglig fosforn är i olika produkter testades tre olika extraktionsmetoder. Fosfor extraherades med ammoniumlaktat (P-AL extraktion), vatten respektive citrat. Det visade sig att det fanns ett visst samband mellan fosforgödslingseffekt och extraktionsgrad av fosfor, även om det inte var så starkt. Bäst samband var det med P-AL extraktion (r2= 0,5). Detta är ju en standardanalys för markkartering och kan lätt beställas från analyslabben. Citratextraktion gav missvisande värden för avloppsslam, men var annars likvärdigt med P-AL extraktion. Citratextraktion är standardanalys för att bedöma tillgängligheten hos mineralfosfor, men hanteras inte vid alla laboratorier. Vattenextraktion innebar för hög extraktionsgrad i förhållande till vad som var växttillgängligt för flera produkter.