Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fotröta hos får - karaktärisering av svenska bakteristammar och identifiering av virulensmarkörer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050142
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 15 december 2013
Huvudsökande: Anna Aspán
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: anna.aspan@sva.se
Telefon: 018 674252
Beviljade medel: 1 690 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fotröta kan uppträda med varierande svårighetsgrad och beror till stor del på D. nodosus-stammens virulens men även på andra faktorer som t.ex. närvaro av andra bakterier. I svenska fårbesättningar uppstår ibland allvarlig sjukdomsbild av fotröta trots att isolerade D. nodosus-stammar ofta inte uppfyller de internationellt vedertagna kriterierna för virulens. För att undersöka detta karaktäriserades D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild och dessutom undersöktes förekomst av Fusobacterium necrophorum och Treponema spp. Ett signifikant samband mellan förekomst av F. necrophorum och allvarlig klinik av fotröta kunde påvisas i studien däremot hittades inget samband mellan klinik och förekomst av Treponema. Inga unika genetiska skillnader påvisades mellan D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild däremot påvisades genetiska skillnader mellan D. nodosus-isolat som bedömts som virulenta respektive benigna enligt gelatin-gel-test.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte
Fotröta är en smittsam klövsjukdom som drabbar får och som orsakas av bakterien Dichelobacter nodosus (D. nodosus). Sjukdomen förekommer i de flesta lammproducerande länder och ger upphov till ett stort djurlidande och stora ekonomiska förluster. Fotröta är en komplex sjukdom som kan uppträda med varierande svårighetsgrad som till stor del beror på virulensegenskaper hos den infekterande D. nodosus-stammen men även av andra faktorer som till exempel klimat och närvaro av andra bakterier. Första fallet i Sverige uppmärksammades år 2004 och sedan dess har kunskap om sjukdomen inhämtats från andra länder som haft längre erfarenhet av sjukdomen som till exempel Australien. I svenska fårbesättningar uppstår ibland allvarlig sjukdomsbild av fotröta trots att isolerade D. nodosus-stammar ofta inte uppfyller de internationellt vedertagna kriterierna för virulens och syftet med studien var därför att undersöka vad som ger upphov till det mer virulenta sjukdomsförloppet. Målet var att försöka identifiera nya virulensmarkörer genom att karaktärisera och jämföra svenska D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild med varandra och dessutom undersöka om andra bakterier som associeras med klövsjukdomar är vanligt förekommande i svenska fårbesättningar.

Resultat
Förekomst av D. nodosus i besättningar med helt friska klövar var ovanligt i denna studie, däremot påvisades D. nodosus i hälften av besättningarna där lindrigare förändringar som inte bedömts vara fotröta var vanligt förekommande. Andelen provtagna djur med D. nodosus i dessa kliniskt friska besättningar var dock signifikant lägre än andelen provtagna djur med D. nodosus i kliniskt sjuka besättningar. En viss koppling fanns mellan D. nodosus intA-genen som tros vara en virulensmarkör och allvarligare klinik av fotröta, men sambandet var inte statistiskt signifikant. Inget samband kunde heller påvisas mellan serogrupp av D. nodosus och klinik.

Inga unika genetiska skillnader kunde påvisas mellan D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild i denna studie. Däremot kunde genetiska skillnader ses mellan svenska D. nodosus-isolat som bestämts som virulenta respektive benigna i gelatin-gel-test, vilket är en internationellt vedertagen metod för virulensbestämning. Treponema var vanligt förekommande i svenska fårbesättningar överlag i denna studie och ingen signifikant skillnad kunde ses i förekomst mellan besättningar med olika klinisk bild av fotröta. Däremot påvisades ett statistiskt signifikant samband mellan förekomst av Fusobacterium necrophorum och allvarlig klinik av fotröta och det är dessutom sedan tidigare känt att F. necrophorum kan producera toxiner och orsaka vävnadsdöd.

Metod
Fårbesättningar med olika klinisk bild av fotröta provtogs och analyserades för förekomst av D. nodosus, D. nodosus intA-genen, F. necrophorum och Treponema spp. med hjälp av realtids-PCR. Proverna odlades dessutom för förekomst av D. nodosus och isolerade D. nodosus-bakterier serogrupperades med hjälp av PCR och analyserades för förekomst av intA-genen med realtids-PCR. Ett urval av isolaten virulensbestämdes med hjälp av gelatin-gel-test och karaktäriserades genetiskt med hjälp av helgenomsekvensering.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Förekomst av F. necrophorum skulle kunna vara en möjlig orsak till att allvarligare klinik av fotröta utvecklas i svenska fårbesättningar trots att de inte är infekterade med virulenta D. nodosus stammar. Eventuellt skulle förekomst av D. nodosus intA-genen också kunna vara en bidragande orsak men detta skulle behöva undersökas vidare då antal besättningar med denna gen var för få i detta material för att sambandet skulle vara statistiskt signifikant. Genetiskt sett visade det sig att svenska D. nodosus-isolat från besättningar med olika klinisk bild av fotröta var väldigt lika och ingen genetisk markör kunde identifieras som skulle kunna användas för att skilja dem åt. Däremot fanns det genetiska skillnader hos svenska D. nodosus-isolat som bestämts som virulenta respektive benigna i gelatin-gel-test. Med kunskap om dessa genetiska skillnader skulle man kunna utveckla ett molekylärbiologiskt test som skulle kunna användas för att snabbt och säkert identifiera de mest virulenta D. nodosus-stammarna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev