Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framåt marsch! Ridsportens pedagogik, ledarskap och lärandemiljö – från militärutövning till en idrott för flickor.

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047024
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 17 december 2014
Huvudsökande: Karin Morgan
Organisation: Ridskolan Strömsholm
E-postadress: karin.morgan@stromsholm.com
Telefon: +46-220-45130
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Projektets övergripande syfte är att visa på vilka kritiska punkter som inryms i ridlärarrollen utifrån den utveckling och det paradigmskifte med avseende på genus som har skett. Studien syntetiserar tre perspektiv: Dåtid, Nutid, Framtid och visar på hur den maskulina militära uppfostringskultur som präglade de tidiga ridlärarutbildningarna kan kopplas till det ledarskap som utgörs på ridskola idag genom att det traderats över tid av ridlärare i generationer. Men ridlärares ledarskap idag påverkas också till stor del av faktorer som ekonomi och samhällsförändringar. Ridlärarna kan därför anses vara mer medvetna om sin pedagogiska roll mot tidigare. Genom barnperspektivet kan även framtiden fokuseras. Utifrån vad de unga upplever och värdesätter med ridskolans verksamhet kan ridlärarna få en större förståelse för hur lärandemiljön ser ut på ridskola.

I Sverige är ridning en av de mest populära barn- och ungdomsidrotterna och en majoritet av dem som rider är flickor och kvinnor. Ridskolor erbjuder idag utbildning i ridning och hästskötsel, men den utgör också en träffpunkt för både unga och vuxna som är intresserade av hästar. Ridsporten har rötter i det militära, men den har kommit att vidareutvecklas som en idrott främst för kvinnor. Trots detta är undervisningen fortfarande starkt influerad av militära kommandon och instruktioner. Denna bakgrund leder till studiens syfte som är att med ett genusperspektiv studera ridskolans pedagogik, ledarskap och lärandemiljö i tre tidsperioder Dåtid – Nutid – Framtid.
Studie 1 – Dåtid förklarar varför militära traditioner finns kvar inom den svenska ridsporten genom att analysera ridlärares utbildning vid Ridskolan Strömsholm under perioden 1960- och 1980-tal. I samband med att Arméns Rid- och körskola avvecklades och övergick till Ridfrämjandet år 1968 vore en rimlig tanke att de militära normerna skulle ha försvunnit. Men trots Ridskolan Strömsholms omorganisation verkade skolkulturen vara starkt präglad av de militära normerna. Vi kallar den därför för stallbackskultur. Anledningen till detta var att lärarna var ungefär de samma och utbildningskulturen förändrades därmed inte i så stora drag. Stallbackskulturen innebar praktiska färdigheter som effektivitet, ordning och reda samt ansvarskännande. Dessa kompetenser värdesätts även idag och har reproducerats runt om på ridskolor i och med att de utbildade ridlärarna traderat dem vidare.
Studie 2 - Nutid utforskar ridlärares erfarenheter och upplevelser av utbildning och lärande vid ridskola idag. Resultatet visar att samhällsförändringar och ekonomiska utmaningar har genererat i ett nytt förhållningssätt, tex är det inte längre elever på kö på samma vis som tidigare. Det medför att ridlärarna har under senare år tvingats tänka om när det verksamhet och bemötande. De menar att det idag är viktigt att lyssna på sina elever och anpassa verksamheten utifrån vad som efterfrågas. Men den här anpassningen får inte bli på bekostnad av elevernas grundutbildning i ridning och hästhantering. Det är fortfarande viktigt för säkerheten och hästarnas välmående.
Studie 3 - framtid är en pilotstudie och syftar till att studera barn och ungdomars lärande på ridskola och vad de värdesätter med ridskolemiljön. De ungas diskussioner i denna grupp handlar om att kamratskap var en av de huvudsakliga anledningarna till att de tillbringade sin tid på ridskolan. En mysig stallmiljö anses också som viktig då den gav möjlighet till en nära kontakt med hästarna, vänner och ledare. Vidare diskuteras vikten av att få vara med och få förtroende genom ansvar. Genom att få hjälpa till i stallet på helger och kvällar utvecklar de sig själva som människor. Arbetet med hästarna kan vara tungt ibland och man är tvungen att gå upp tidigt, men det var det värt. För genom att tillbringa mycket tid i stallet lär man sig också mycket. Kontakten med ridlärarna och andra ledare inom verksamheten är även betydelsefull genom att man hade roligt tillsammans.
Slutsatsen för dessa tre perspektiv: Dåtid, Nutid, Framtid visar på att den militära uppfostringskultur som präglade de tidiga ridlärarutbildningarna kan kopplas till det ledarskap som utgörs på ridskola idag genom att det överförts över tid av ridlärare i generationer. Nutidens ridskolor är nära integrerade med samhällets utveckling och påverkas av de förändringar som sker. Ridlärarna blir vara mer medvetna om sin pedagogiska roll mot tidigare. Vidare behövs barnperspektivet kopplat till ridskolan studeras i en större omfattning och den studien är redan påbörjad i och med den här pilotstudien. Vad som ytterligare framkommit vid arbetet med det här projektet var att det finns behov av en mer internationell jämförelse för att sätta den svenska ridskolan på världskartan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev