Framåt marsch! Ridsportens pedagogik, ledarskap och lärandemiljö – från militärutövning till en idrott för flickor.

Projektets övergripande syfte är att visa på vilka kritiska punkter som inryms i ridlärarrollen utifrån den utveckling och det paradigmskifte med avseende på genus som har skett. Studien syntetiserar tre perspektiv: Dåtid, Nutid, Framtid och visar på hur den maskulina militära uppfostringskultur som präglade de tidiga ridlärarutbildningarna kan kopplas till det ledarskap som utgörs på ridskola idag genom att det traderats över tid av ridlärare i generationer. Men ridlärares ledarskap idag påverkas också till stor del av faktorer som ekonomi och samhällsförändringar. Ridlärarna kan därför anses vara mer medvetna om sin pedagogiska roll mot tidigare. Genom barnperspektivet kan även framtiden fokuseras. Utifrån vad de unga upplever och värdesätter med ridskolans verksamhet kan ridlärarna få en större förståelse för hur lärandemiljön ser ut på ridskola.

I Sverige är ridning en av de mest populära barn- och ungdomsidrotterna och en majoritet av dem som rider är flickor och kvinnor. Ridskolor erbjuder idag utbildning i ridning och hästskötsel, men den utgör också en träffpunkt för både unga och vuxna som är intresserade av hästar. Ridsporten har rötter i det militära, men den har kommit att vidareutvecklas som en idrott främst för kvinnor. Trots detta är undervisningen fortfarande starkt influerad av militära kommandon och instruktioner. Denna bakgrund leder till studiens syfte som är att med ett genusperspektiv studera ridskolans pedagogik, ledarskap och lärandemiljö i tre tidsperioder Dåtid – Nutid – Framtid.
Studie 1 – Dåtid förklarar varför militära traditioner finns kvar inom den svenska ridsporten genom att analysera ridlärares utbildning vid Ridskolan Strömsholm under perioden 1960- och 1980-tal. I samband med att Arméns Rid- och körskola avvecklades och övergick till Ridfrämjandet år 1968 vore en rimlig tanke att de militära normerna skulle ha försvunnit. Men trots Ridskolan Strömsholms omorganisation verkade skolkulturen vara starkt präglad av de militära normerna. Vi kallar den därför för stallbackskultur. Anledningen till detta var att lärarna var ungefär de samma och utbildningskulturen förändrades därmed inte i så stora drag. Stallbackskulturen innebar praktiska färdigheter som effektivitet, ordning och reda samt ansvarskännande. Dessa kompetenser värdesätts även idag och har reproducerats runt om på ridskolor i och med att de utbildade ridlärarna traderat dem vidare.
Studie 2 - Nutid utforskar ridlärares erfarenheter och upplevelser av utbildning och lärande vid ridskola idag. Resultatet visar att samhällsförändringar och ekonomiska utmaningar har genererat i ett nytt förhållningssätt, tex är det inte längre elever på kö på samma vis som tidigare. Det medför att ridlärarna har under senare år tvingats tänka om när det verksamhet och bemötande. De menar att det idag är viktigt att lyssna på sina elever och anpassa verksamheten utifrån vad som efterfrågas. Men den här anpassningen får inte bli på bekostnad av elevernas grundutbildning i ridning och hästhantering. Det är fortfarande viktigt för säkerheten och hästarnas välmående.
Studie 3 - framtid är en pilotstudie och syftar till att studera barn och ungdomars lärande på ridskola och vad de värdesätter med ridskolemiljön. De ungas diskussioner i denna grupp handlar om att kamratskap var en av de huvudsakliga anledningarna till att de tillbringade sin tid på ridskolan. En mysig stallmiljö anses också som viktig då den gav möjlighet till en nära kontakt med hästarna, vänner och ledare. Vidare diskuteras vikten av att få vara med och få förtroende genom ansvar. Genom att få hjälpa till i stallet på helger och kvällar utvecklar de sig själva som människor. Arbetet med hästarna kan vara tungt ibland och man är tvungen att gå upp tidigt, men det var det värt. För genom att tillbringa mycket tid i stallet lär man sig också mycket. Kontakten med ridlärarna och andra ledare inom verksamheten är även betydelsefull genom att man hade roligt tillsammans.
Slutsatsen för dessa tre perspektiv: Dåtid, Nutid, Framtid visar på att den militära uppfostringskultur som präglade de tidiga ridlärarutbildningarna kan kopplas till det ledarskap som utgörs på ridskola idag genom att det överförts över tid av ridlärare i generationer. Nutidens ridskolor är nära integrerade med samhällets utveckling och påverkas av de förändringar som sker. Ridlärarna blir vara mer medvetna om sin pedagogiska roll mot tidigare. Vidare behövs barnperspektivet kopplat till ridskolan studeras i en större omfattning och den studien är redan påbörjad i och med den här pilotstudien. Vad som ytterligare framkommit vid arbetet med det här projektet var att det finns behov av en mer internationell jämförelse för att sätta den svenska ridskolan på världskartan.