Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342236
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Ulrika Carlson-Nilsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulrika.carlson@slu.se
Telefon: 044-26 58 19
Medsökande: Erik Andreasson
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora infestans for organic as well as conventional farming. We also want to develop cultivars adapted to the specific cultivation conditions existing in different areas of Sweden, which is something clearly different from the bulk of foreign cultivars available today. Traditional crosses with repeated selections in yearly field trials in southern, middle and northern Sweden will be carried out. Furthermore we will try to 1) find hybrid seedlings possessing new combinations of Phytophthora resistance for maximum durability by the use of molecular markers and 2) develop a few new markers for other traits than Phytophthora resistance that could be implemented at a later stage in the breeding program.

Målsättningen är att projektet, genom komplettering av det redan befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, skall ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt bladmögel/brunröta-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. Sorterna skall vidare vara anpassade för olika specifika odlingsförhållanden som råder i Sverige, något som i dag saknas i det till största del utländska sortutbud som erbjuds odlarna. Arbetet kommer att utföras genom traditionell korsningsmetodik följt av selektioner i fältförsök vid försökslokaler i södra, mellersta och norra Sverige. I en mindre del av projektet planerar vi även att 1) hitta nya kombinationer av bladmögelresistens i vårt korsningsmaterial med hjälp av molekylära markörer för att åstadkomma uthållig resistens samt 2) försöka utveckla ett mindre antal andra markörer (för andra egenskaper än bladmögelresistens) värdefulla att i ett senare skede implementera i förädlingsprogrammet.

Målet har varit att genom komplettering av det befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt Phytophthora-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. I dag erbjuds odlarna till största del utländska sorter och målsättningen är att ta fram ett sortmaterial anpassat för specifika svenska odlingsförhållanden. Flera förändringar har genomförts för att öka möjligheterna. Antalet korsningar per år har ökat så att fler plantor (ca 10 000) kan produceras för urval i 1:a årets fältförsök. Uppdragning av fröplantor sker på Elitplantstationen. För att erhålla tillräckligt med korsningsfrön har korsningsmetodiken ändrats. Antalet försökslokaler har utökats. En molekylär markör för en av våra resistenskällor mot bladmögel har tagits fram och börjat användas med syftet att hitta nya kombinationer av resistens. Flera lovande sortkandidater är på väg att erbjudas för provodling i större skala hos potentiella licenstagare.

Projektet var avsett att komplettera växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp vars målsättning är att ta fram nya potatissorter med framför allt god motståndskraft mot bladmögel. Denna sjukdom orsakar stora problem i potatisodling. Genom att använda mer motståndskraftiga sorter behöver inte lika stor mängd kemiska bekämpningsmedel användas alternativt kan sorterna odlas ekologiskt. I dag har odlarna mest utländska sorter att välja på. De är inte är framtagna för odlingsförhållandena i vårt land. Därför försöker vi också ta fram sorter som är mer anpassade för svenska förhållanden. Potatis har växtförädlats på SLU sedan 2006. Programmet är internationellt sett litet och beroende av ytterligare finansiering utöver de medel det tilldelas årligen sedan 2009. Tack vare detta SLF-projekt har därför flera viktiga förändringar i arbetet nu kunnat genomföras. Vid den utvärdering av programmet som gjordes på uppdrag av regeringen 2012 fick programmet kritik för att antalet korsningar per år var för litet. Fler korsningar ger möjlighet till ett större antal frön och därmed fler fröplantor och knölar att skörda till utsäde till 1:a årets fältförsök. Med för få plantor att göra urval från minskar chanserna att hitta nya intressanta sortkandidater.

Första delmålet var därför att från och med 2015 sätta ca 10 000 knölar i 1:a årets fältförsök. För att lyckas producera tillräckligt mycket utsäde gjordes 2013 avsevärt fler korsningar än tidigare. Detta var möjligt då vi, i stället för att som tidigare gjorde korsningarna på blommande avklippta stjälkar i behållare med vatten, nu odlade hela plantor på upphöjda tegelstenar i pallkragar med jord i växthus. Då kan lätt nya knölar tas bort så de inte stjäl kraft från plantan och bären som bildas som resultatet av lyckade korsningar. Vi erhöll stora mängder frön och 2014 kunde ca 15 000 frön av de intressantaste korsningarna sås ut. Från fröplantorna skördade vi sedan nära 10 000 unika knölar till utsädet 2015. Vi har också på inrådan av utvärderarna utökat antalet fältförsök och försökslokaler. Efter varje år i fält utvärderas samtliga linjer för egenskaper som motståndskraft mot bladmögel, avkastning, knölutseende, smak, kokegenskaper o s v. Bara de bästa går vidare till nästa års fältförsök. Sedan 2015 har vi obekämpade försök på en lokal i Skåne med högt bladmögeltryck för att studera motståndskraften mot bladmögel. Här ingår allt material från 1:a försöksåret och uppåt. För att studera bl a avkastning har vi dessutom fr o m 4:e försöksåret försök som bekämpas mot bladmögel på ytterligare en lokal i Skåne samt i Umeå. Från och med 5:e året tillkommer dessutom ytterligare en försökslokal.

Av det material som funnits längst i förädlingsprogrammet (5, 6 respektive 7 år i fältförsök) återstår i nuläget totalt 6 linjer. De övriga har sorterats bort i tidigare fältförsök. En linje gav hög skörd framför allt i ett av de skånska bladmögelbekämpade försöken. Här gav den högre skörd än jämförelsesorterna Bintje och Carolus. Även två linjer som är korsningar mellan två olika källor för motståndskraft mot bladmögel gav bra skörd. I ett ekologiskt fältförsök i Umeå gav alla 6 linjerna högre skörd än Bintje men inte än Carolus. I bladmögelförsöket där vi inte sprutar mot bladmögel men annars odlar som i en vanlig konventionell odling hade alla 6 linjerna bättre motståndskraft än Bintje.

Vår tankegång är att kombinera linjer med god motståndskraft mot bladmögel med andra linjer med där motståndskraften styrs från andra gener. Detta för att få ett mer hållbart försvar. Vi försöker också kombinera detta med t ex tidig mognad, fina knölar, god smak och/eller hög skörd. I projektet har också ingått ett mindre arbete med molekylära markörer. En markör kan genom laboratorieanalys av en plantas DNA "känna igen" om plantan bär på en speciell gen för motståndskraft. Vi har konstruerat en sådan markör för en av våra mest använda korsningsföräldrar för motståndskraft mot bladmögel och har nu börjat använda den för att kontrollera vilka av våra linjer som har ärvt denna gen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev