Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för hela Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H1342236
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 6 juli 2016
Huvudsökande: Ulrika Carlson-Nilsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: ulrika.carlson@slu.se
Telefon: 044-26 58 19
Medsökande: Erik Andreasson
Beviljade medel: 2 000 000 SEK

The project goal is to develop commercially interesting potato cultivars for the whole of Sweden as a combination project together with the excisting plant breeding program at SLU Alnarp. Focus is to develop cultivars with sustainable resistance to late blight and brown rot caused by Phytophthora infestans for organic as well as conventional farming. We also want to develop cultivars adapted to the specific cultivation conditions existing in different areas of Sweden, which is something clearly different from the bulk of foreign cultivars available today. Traditional crosses with repeated selections in yearly field trials in southern, middle and northern Sweden will be carried out. Furthermore we will try to 1) find hybrid seedlings possessing new combinations of Phytophthora resistance for maximum durability by the use of molecular markers and 2) develop a few new markers for other traits than Phytophthora resistance that could be implemented at a later stage in the breeding program.

Målsättningen är att projektet, genom komplettering av det redan befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, skall ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt bladmögel/brunröta-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. Sorterna skall vidare vara anpassade för olika specifika odlingsförhållanden som råder i Sverige, något som i dag saknas i det till största del utländska sortutbud som erbjuds odlarna. Arbetet kommer att utföras genom traditionell korsningsmetodik följt av selektioner i fältförsök vid försökslokaler i södra, mellersta och norra Sverige. I en mindre del av projektet planerar vi även att 1) hitta nya kombinationer av bladmögelresistens i vårt korsningsmaterial med hjälp av molekylära markörer för att åstadkomma uthållig resistens samt 2) försöka utveckla ett mindre antal andra markörer (för andra egenskaper än bladmögelresistens) värdefulla att i ett senare skede implementera i förädlingsprogrammet.

Målet har varit att genom komplettering av det befintliga förädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp, ta fram kommersiellt intressanta och uthålligt Phytophthora-resistenta sorter för såväl konventionell som ekologisk odling. I dag erbjuds odlarna till största del utländska sorter och målsättningen är att ta fram ett sortmaterial anpassat för specifika svenska odlingsförhållanden. Flera förändringar har genomförts för att öka möjligheterna. Antalet korsningar per år har ökat så att fler plantor (ca 10 000) kan produceras för urval i 1:a årets fältförsök. Uppdragning av fröplantor sker på Elitplantstationen. För att erhålla tillräckligt med korsningsfrön har korsningsmetodiken ändrats. Antalet försökslokaler har utökats. En molekylär markör för en av våra resistenskällor mot bladmögel har tagits fram och börjat användas med syftet att hitta nya kombinationer av resistens. Flera lovande sortkandidater är på väg att erbjudas för provodling i större skala hos potentiella licenstagare.

Projektet var avsett att komplettera växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp vars målsättning är att ta fram nya potatissorter med framför allt god motståndskraft mot bladmögel. Denna sjukdom orsakar stora problem i potatisodling. Genom att använda mer motståndskraftiga sorter behöver inte lika stor mängd kemiska bekämpningsmedel användas alternativt kan sorterna odlas ekologiskt. I dag har odlarna mest utländska sorter att välja på. De är inte är framtagna för odlingsförhållandena i vårt land. Därför försöker vi också ta fram sorter som är mer anpassade för svenska förhållanden. Potatis har växtförädlats på SLU sedan 2006. Programmet är internationellt sett litet och beroende av ytterligare finansiering utöver de medel det tilldelas årligen sedan 2009. Tack vare detta SLF-projekt har därför flera viktiga förändringar i arbetet nu kunnat genomföras. Vid den utvärdering av programmet som gjordes på uppdrag av regeringen 2012 fick programmet kritik för att antalet korsningar per år var för litet. Fler korsningar ger möjlighet till ett större antal frön och därmed fler fröplantor och knölar att skörda till utsäde till 1:a årets fältförsök. Med för få plantor att göra urval från minskar chanserna att hitta nya intressanta sortkandidater.

Första delmålet var därför att från och med 2015 sätta ca 10 000 knölar i 1:a årets fältförsök. För att lyckas producera tillräckligt mycket utsäde gjordes 2013 avsevärt fler korsningar än tidigare. Detta var möjligt då vi, i stället för att som tidigare gjorde korsningarna på blommande avklippta stjälkar i behållare med vatten, nu odlade hela plantor på upphöjda tegelstenar i pallkragar med jord i växthus. Då kan lätt nya knölar tas bort så de inte stjäl kraft från plantan och bären som bildas som resultatet av lyckade korsningar. Vi erhöll stora mängder frön och 2014 kunde ca 15 000 frön av de intressantaste korsningarna sås ut. Från fröplantorna skördade vi sedan nära 10 000 unika knölar till utsädet 2015. Vi har också på inrådan av utvärderarna utökat antalet fältförsök och försökslokaler. Efter varje år i fält utvärderas samtliga linjer för egenskaper som motståndskraft mot bladmögel, avkastning, knölutseende, smak, kokegenskaper o s v. Bara de bästa går vidare till nästa års fältförsök. Sedan 2015 har vi obekämpade försök på en lokal i Skåne med högt bladmögeltryck för att studera motståndskraften mot bladmögel. Här ingår allt material från 1:a försöksåret och uppåt. För att studera bl a avkastning har vi dessutom fr o m 4:e försöksåret försök som bekämpas mot bladmögel på ytterligare en lokal i Skåne samt i Umeå. Från och med 5:e året tillkommer dessutom ytterligare en försökslokal.

Av det material som funnits längst i förädlingsprogrammet (5, 6 respektive 7 år i fältförsök) återstår i nuläget totalt 6 linjer. De övriga har sorterats bort i tidigare fältförsök. En linje gav hög skörd framför allt i ett av de skånska bladmögelbekämpade försöken. Här gav den högre skörd än jämförelsesorterna Bintje och Carolus. Även två linjer som är korsningar mellan två olika källor för motståndskraft mot bladmögel gav bra skörd. I ett ekologiskt fältförsök i Umeå gav alla 6 linjerna högre skörd än Bintje men inte än Carolus. I bladmögelförsöket där vi inte sprutar mot bladmögel men annars odlar som i en vanlig konventionell odling hade alla 6 linjerna bättre motståndskraft än Bintje.

Vår tankegång är att kombinera linjer med god motståndskraft mot bladmögel med andra linjer med där motståndskraften styrs från andra gener. Detta för att få ett mer hållbart försvar. Vi försöker också kombinera detta med t ex tidig mognad, fina knölar, god smak och/eller hög skörd. I projektet har också ingått ett mindre arbete med molekylära markörer. En markör kan genom laboratorieanalys av en plantas DNA "känna igen" om plantan bär på en speciell gen för motståndskraft. Vi har konstruerat en sådan markör för en av våra mest använda korsningsföräldrar för motståndskraft mot bladmögel och har nu börjat använda den för att kontrollera vilka av våra linjer som har ärvt denna gen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev