Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-557
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Potatis
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 16 juli 2020
Huvudsökande: Erik Andreasson
Organisation: Erik Andreasson
E-postadress: erik.andreasson@slu.se
Telefon: +4640415930
Medsökande: Anders Andersson
Medsökande: Rodomiro Ortiz
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable resistance to late blight and thereby contribute to the possibilities to reduce the use of fungicides, alternatively, be able to cultivate varieties organic. The program has been given the opportunity to design its present level mainly thanks to funds from SLF 2013-2014. Swedish potato growers can then be offered a Swedish alternative to the varietal range, with mainly foreign breeding background, today available on the market. Current growing season almost 10,000 first year crosses will be evaluated in the field, the program has access to molecular markers for several late blight resistance genes, and several promising clones for up to 6 years of selections is evaluated at three premises.

Sammanfattning

Sammanfattning av projektet på svenska

Syftet med projektet är att genom att vidmakthålla ”lägsta rimliga nivå” samt implementera storskalig marköranvändning vid det befintliga växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp förbättra möjligheterna att ta fram nya matpotatissorter med uthållig resistens mot bladmögel/brunröta och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider alternativt kunna odla sorterna ekologiskt. Programmet har getts möjlighet att utformas till sin nuvarande nivå tack vare medel från SLF 2013–2014. Potatisodlare kan då erbjudas ett svenskt alternativ till det sortutbud som, med till största del utländsk förädlarbakgrund, i dag finns på marknaden. Nuvarande odlingssäsong sätts nära 10 000 knölar från korsningsfröplantor ut i fält, programmet har tillgång till molekylära markörer för flera bladmögelresistensgener, och flera lovande kloner efter upp till 6 års selektioner utvärderas i fält på tre försökslokaler.

Syftet med projektet var att införa molekylära markörer för ”stacking” av resistensgener mot potatisbladmögel samt upprätthållande av den "lägsta rimliga nivån" i det befintliga växtförädlingssprogrammet för potatis vid SLU Alnarp. Detta förbättrar möjligheterna att utveckla nya matpotatissorter med hållbar motståndskraft mot potatisbladmögel och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider, alternativt kunna odla sorter ekologiskt. Svenska potatisodlare kan då i framtiden erbjudas flera alternativ på marknaden. Årligen har nästan 10 000 frön från korsningar såtts och urval i ett osprutat fält i Skåne har genomförts. Lovande kloner är i utvärderingsprocessen och enstaka kloner har testats i odlingsförsök. Molekylära markörer för flera resistensgener mot potatisbladmögel har etablerats och används. Även information om resistenskällor och resistensgener som är lämpliga i Sverige har genererats.

Potatis är en mycket yteffektiv gröda, dvs den producerar mycket hög skörd per odlad areal och det är en viktig aspekt i ett uthålligt jordbruk. Dessutom är potatis mycket svår att ersätta med något annat i svensk matlagning och innehåller en hel del mineral, fibrer och vitaminer. Dock är ett stort problem att potatis ofta får sjukdomar. En del sjukdomar man kan hindra med hjälp av växtförädling och användandet av resistenta sorter. Potatisbladmögel är den viktigaste sjukdomen i Sverige och det används fungicider i stor mängd mot denna sjukdom. Bladmögel skapar också stora skördevariationer och en generell låg skörd inom ekologiskt jordbruk. Dessutom banar bladmöglet väg för brunrötan (i potatisknölen) som är orsakad av samma organism Phytophthora infestans. Därför har syftet med projektet varit att arbeta med resistens mot bladmögel i detta projekt som mer specifikt har handlat om att införa molekylära markörer för ”stacking eller pyramidisering ” av resistensgener mot potatisbladmögel. Molekylära markörer är nödvändiga att använda i detta fall eftersom även bara en resistensgen kan ge resistens kortsiktigt och därmed kan man inte veta om man har ”stackat”, dvs samlat flera resistensgener i samma potatis för att uppnå uthållig resistens. Det andra syftet med projektet vara att upprätthållande av den "lägsta rimliga nivån" i det befintliga växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp. Detta förbättrar möjligheterna att utveckla nya matpotatissorter med hållbar motståndskraft mot potatisbladmögel och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider, alternativt kunna odla sorter ekologiskt. Svenska potatisodlare kan då i framtiden erbjudas flera alternativ på marknaden. Årligen har nästan 10 000 frön från korsningar såtts och sedan har knölar producerats. Urval i ett osprutat fält i Skåne har genomförts, och få typer har sparats till vidare generationer. Oberoende odlingsförsök på ett fåtal lovande potatistyper har genomförs, dock har inte några av dem funnits direkt användbara från knölkvalitetssynpunkt, men de hade bra bladmögelresistens. Molekylära markörer för flera resistensgener mot potatisbladmögel har etablerats och används för att kunna analysera avkommor och föräldrar. Bl a har en resistensgen mot potatisbladmögel i förädlingslinjen SW93-1015 (som använts frekvent som genkälla i korsningsarbetet) som vi tidigare utvecklat en markör för samt en annan markör som riktar sig mot en resistensgen i Sarpo Mira, en sort som har en kompletterande resistensmekanism, använts. Även information om resistenskällor och resistensgener som är lämpliga i Sverige har genererats. Vi har sett att sorten Carolus fungerar relativt bra i Sverige ur bladmögelsynpunkt och vi vet vilken resistensgen den har, samt att sorten SarpoMira producerar hög skörd även i Norrland. Lovande kloner (framtida eventuella nya sorter) är i utvärderingsprocessen. Dessutom har vi analyserat om det skulle finnas några negativa konsekvenser vad det gäller insektsangrepp vid användning av resistensgener mot bladmögel. Detta verkar inte vara fallet. Slutligen har vi undersökt, tillsammans med ett projekt inom MistraBiotech, om så kallade känslighethetgener kan slås ut i potatis med geneditering. Vi har mycket effekt lyckats med att mutera (inaktivera) några stycken känslighetsgener och därigenom har potatislinjer med ökad resistens erhållits. I fortsättningsprojektet från SLF analyseras linjer från ett brett underlag i fältförsök i Skåne.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Potatisbladmögel -A- Planeringsbidrag
Jonathan Yuen,

Projektnummer: 0439001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Potatis
Socker
Växtodling

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Minimal processpåverkan för en naturlig mjölk
Maria Glantz

Projektnummer: O-17-20-941 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

Consumer trends are focused on minimal processing of milk. The new process technologies for heat treatment used in the dairy industry today probably have smaller effects on the nutritional quality and functionality of milk than the older technologies that are the basis for the calculations of …

Läs mer

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem
Thomas Keller

Projektnummer: O-17-23-959 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker

Soil compaction is a threat to soil ecosystem services and negatively affects crop productivity, causing huge costs to farmers and society. The main aim of the project is to raise awareness of soil compaction. We will i) refine the freely accessible soil compaction decision support tool …

Läs mer

Ökad hållbarhet i mjölkproduktionen genom förbättrad fodereffektivitet
Pekka Huhtanen, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-129 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Improved feed efficiency (FE) is a key parameter for increased sustainability in modern diary production. The project aims to increase the efficiency of converting feed into milk and reducing the environmental impact of dairy production. In order for farmers and breeding companies to include FE as …

Läs mer

Ingen hov ingen häst? - En studie om hovkvalité, prestation och hälsa hos travhästar.
Lena Holm, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-299 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Competing unshod is an important issue for the Swedish harness industry. There is a general opinion that performance may increase significantly but it does not always work. The reason for failure may be disturbed locomotion “balance” of the horse or due to pain from the hooves. This is obviously …

Läs mer

Eldning av havre för uppvärmning
Lars Nilsson,

Projektnummer: 0446010 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev