Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: O-15-20-557
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Potatis
Ansökningsår: 2015
Datum för slutrapport: 16 juli 2020
Huvudsökande: Erik Andreasson
Organisation: Erik Andreasson
E-postadress: erik.andreasson@slu.se
Telefon: +4640415930
Medsökande: Anders Andersson
Medsökande: Rodomiro Ortiz
Beviljade medel: 1 900 000 SEK

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable resistance to late blight and thereby contribute to the possibilities to reduce the use of fungicides, alternatively, be able to cultivate varieties organic. The program has been given the opportunity to design its present level mainly thanks to funds from SLF 2013-2014. Swedish potato growers can then be offered a Swedish alternative to the varietal range, with mainly foreign breeding background, today available on the market. Current growing season almost 10,000 first year crosses will be evaluated in the field, the program has access to molecular markers for several late blight resistance genes, and several promising clones for up to 6 years of selections is evaluated at three premises.

Sammanfattning

Sammanfattning av projektet på svenska

Syftet med projektet är att genom att vidmakthålla ”lägsta rimliga nivå” samt implementera storskalig marköranvändning vid det befintliga växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp förbättra möjligheterna att ta fram nya matpotatissorter med uthållig resistens mot bladmögel/brunröta och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider alternativt kunna odla sorterna ekologiskt. Programmet har getts möjlighet att utformas till sin nuvarande nivå tack vare medel från SLF 2013–2014. Potatisodlare kan då erbjudas ett svenskt alternativ till det sortutbud som, med till största del utländsk förädlarbakgrund, i dag finns på marknaden. Nuvarande odlingssäsong sätts nära 10 000 knölar från korsningsfröplantor ut i fält, programmet har tillgång till molekylära markörer för flera bladmögelresistensgener, och flera lovande kloner efter upp till 6 års selektioner utvärderas i fält på tre försökslokaler.

Syftet med projektet var att införa molekylära markörer för ”stacking” av resistensgener mot potatisbladmögel samt upprätthållande av den "lägsta rimliga nivån" i det befintliga växtförädlingssprogrammet för potatis vid SLU Alnarp. Detta förbättrar möjligheterna att utveckla nya matpotatissorter med hållbar motståndskraft mot potatisbladmögel och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider, alternativt kunna odla sorter ekologiskt. Svenska potatisodlare kan då i framtiden erbjudas flera alternativ på marknaden. Årligen har nästan 10 000 frön från korsningar såtts och urval i ett osprutat fält i Skåne har genomförts. Lovande kloner är i utvärderingsprocessen och enstaka kloner har testats i odlingsförsök. Molekylära markörer för flera resistensgener mot potatisbladmögel har etablerats och används. Även information om resistenskällor och resistensgener som är lämpliga i Sverige har genererats.

Potatis är en mycket yteffektiv gröda, dvs den producerar mycket hög skörd per odlad areal och det är en viktig aspekt i ett uthålligt jordbruk. Dessutom är potatis mycket svår att ersätta med något annat i svensk matlagning och innehåller en hel del mineral, fibrer och vitaminer. Dock är ett stort problem att potatis ofta får sjukdomar. En del sjukdomar man kan hindra med hjälp av växtförädling och användandet av resistenta sorter. Potatisbladmögel är den viktigaste sjukdomen i Sverige och det används fungicider i stor mängd mot denna sjukdom. Bladmögel skapar också stora skördevariationer och en generell låg skörd inom ekologiskt jordbruk. Dessutom banar bladmöglet väg för brunrötan (i potatisknölen) som är orsakad av samma organism Phytophthora infestans. Därför har syftet med projektet varit att arbeta med resistens mot bladmögel i detta projekt som mer specifikt har handlat om att införa molekylära markörer för ”stacking eller pyramidisering ” av resistensgener mot potatisbladmögel. Molekylära markörer är nödvändiga att använda i detta fall eftersom även bara en resistensgen kan ge resistens kortsiktigt och därmed kan man inte veta om man har ”stackat”, dvs samlat flera resistensgener i samma potatis för att uppnå uthållig resistens. Det andra syftet med projektet vara att upprätthållande av den "lägsta rimliga nivån" i det befintliga växtförädlingsprogrammet för potatis vid SLU Alnarp. Detta förbättrar möjligheterna att utveckla nya matpotatissorter med hållbar motståndskraft mot potatisbladmögel och därmed bidra till möjligheterna att minska användningen av fungicider, alternativt kunna odla sorter ekologiskt. Svenska potatisodlare kan då i framtiden erbjudas flera alternativ på marknaden. Årligen har nästan 10 000 frön från korsningar såtts och sedan har knölar producerats. Urval i ett osprutat fält i Skåne har genomförts, och få typer har sparats till vidare generationer. Oberoende odlingsförsök på ett fåtal lovande potatistyper har genomförs, dock har inte några av dem funnits direkt användbara från knölkvalitetssynpunkt, men de hade bra bladmögelresistens. Molekylära markörer för flera resistensgener mot potatisbladmögel har etablerats och används för att kunna analysera avkommor och föräldrar. Bl a har en resistensgen mot potatisbladmögel i förädlingslinjen SW93-1015 (som använts frekvent som genkälla i korsningsarbetet) som vi tidigare utvecklat en markör för samt en annan markör som riktar sig mot en resistensgen i Sarpo Mira, en sort som har en kompletterande resistensmekanism, använts. Även information om resistenskällor och resistensgener som är lämpliga i Sverige har genererats. Vi har sett att sorten Carolus fungerar relativt bra i Sverige ur bladmögelsynpunkt och vi vet vilken resistensgen den har, samt att sorten SarpoMira producerar hög skörd även i Norrland. Lovande kloner (framtida eventuella nya sorter) är i utvärderingsprocessen. Dessutom har vi analyserat om det skulle finnas några negativa konsekvenser vad det gäller insektsangrepp vid användning av resistensgener mot bladmögel. Detta verkar inte vara fallet. Slutligen har vi undersökt, tillsammans med ett projekt inom MistraBiotech, om så kallade känslighethetgener kan slås ut i potatis med geneditering. Vi har mycket effekt lyckats med att mutera (inaktivera) några stycken känslighetsgener och därigenom har potatislinjer med ökad resistens erhållits. I fortsättningsprojektet från SLF analyseras linjer från ett brett underlag i fältförsök i Skåne.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev