Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter

Status: Avslutat
Projektnummer: H1056182
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 31 maj 2013
Huvudsökande: Ibrahim Tahir
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Ibrahim.tahir@slu.se
Telefon: 040-415341
Beviljade medel: 619 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ för att få fram optimal skördetidpunkt, lagringstemperatur och ULO-betingelser för respektive sort, under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten och etylenproduktionen, plockades frukten under sex olika mognadsstadier. Frukten lagrades i två kyllager med 1oC respektive 3oC. Ytterligare frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser. Enligt resultaten, kan bara Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ´Clara Frijs´ och ´Carola´. För båda sorterna var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Optimala ULO-betingelser för ´Clara Frijs´ var 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, och för ´Carola´ var 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, där minst förekomst av svampangrepp, sjukdomar och totalförlust noterades. Det var även vid dessa betingelser som kvaliteten, inklusive smaken, var bäst. ´Clara Frijs´ är känslig för svampangrepp och ’Carola’ för bruna kratrar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter.

Den vanligaste päronsorten i Sverige är ’Clara Frijs’ som utgör ca 36 % av den totala arealen päronodling i Sverige. 'Clara Frijs' uppfattas som en mycket välsmakande sort och efterfrågan är stor både på marknaden och hos konsumenterna. Odlarna är intresserade av att öka produktionen ytterligare men dessvärre är sorten både känslig för lagringssjukdomar och har kort hållbarhet i butik, något som orsakar problem i distributions-kedjan. ’Carola’ är också en populär svensk sort som mognar i september-oktober. Sorten kan snabbt förlora sin goda kvalitet under olämplig lagring.
Stark profilering, unika produkter, hög kvalitet och ett jämnt varuutbud är några av de faktorer som den svenska fruktbranschen eftersträvar. Fortfarande odlas det dock i Sverige, till övervägande del, smakrika och fräscha produkter med högt antioxidantinnehåll vilket gör det möjligt att profilera svensk frukt. För att dessa kriterier ska kunna uppfyllas måste frukten plockas under optimal tidpunkt och lagras med optimala lagringsbetingelser. Det är med andra ord nödvändigt att finna andra marknadsfördelar för att fortsättningsvis få möjlighet att njuta av svenska päron.
Kapaciteten för ULO-lagring har därför byggts ut i Sverige, vilket möjliggör en jämn tillgång på högkvalitativ svensk frukt under större delen av året. För att till fullo utnyttja branschens stora investeringar i lager och distribution krävs emellertid detaljerade kunskaper om varje sorts optimala behandling vid och efter skörd samt under lagring, eftersom ULO-lagringens effekt på hållbarhet och kvalitet emellertid är starkt beroende av att optimala koncentrationer av de olika gaskomponenterna används. För hög halt av CO2 respektive för låg halt av O2 kan orsaka skador vilka försämrar smaken. Varje sort reagerar dock olika varför lagringsdugligheten varierar starkt. Förutom gasblandningens sammansättning har även skördetidspunkten stor betydelse för lagringsresultatet. Optimal skördetidpunkt infaller i preklimakteriefasen, då förändringarna i etylenproduktionen och kvalitetsparametrarna är mycket små. Päron bör skördas när 25 % av frukten börjar producera etylen för att minimera lagringsröta och förbättra kvalitén.
Målsättningen med detta försök är att i förlängningen tillgodose marknadens och konsumenternas krav på högkvalitativ frukt samt öka lönsamheten för svensk päronproduktion och bemöta konkurrensen från importerad frukt. Projektet syftar därmed till att bestämma den bästa skördetidpunkten för päronsorterna ’Clara Frijs’ och ’Carola’, avseende hållbarhet och kvalitet efter lagring i kyllager respektive ULO-lager, bestämma optimala ULO- betingelser (temperatur, respektive koldioxid- och syrehalt) för var och en av de ovannämnda sorterna och rekommendera ett korrekt mognadsindex som passar var och en av de två sorterna.
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ i Kivik-Alnarp och Balsgård under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten (fasthet, löslig torrsubstans ”SSC”, stärkelsenedbrytning, syrahalt, smak och färg) samt etylenproduktionen plockades frukten under sex olika mognadsstadier under perioden 17/8 – 17/9 för ´Clara Frijs´ och 24/8 – 24/9 för ´Carola´. Frukten lagrades i två kyllager med 1°C respektive 3°C. Ytterligare frukt plockades, vid två olika mognadsstadier, för ULO-lagring. ´Clara Frijs´ plockades 30/8 och 5/9, medan ´Carola´ plockades 11/9 och 17/9. Denna frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser: Skåp 1: 1 kPa O2 + 1 kPa CO2, skåp 2: 1 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 3: 1 kPa O2 + 3 kPa CO2, skåp 4: 2 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 5: 1 kPa O2 + 0,5k Pa CO2, skåp 6: 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 och skåp 7: 2 kPa O2 + 1 kPa CO2. Efter avslutad lagring kontrollerades fruktens kvalitetsparametrar och förluster till följd av svampangrepp, sjukdomar och vattenavgivning noterades.
Mognadsprocessutveckling
Likvärdiga förandringar kunde uppmätas hos ´Clara Frijs´ och ´Carola´ då olika skördetidpunkter jämfördes. Med senare skörd hos båda sorterna ökade innehållet av löslig torrsubstans (SSC) och färgindex medan minskade fruktens fasthet, stärkelseinnehåll och syrahalt. Därmed minskade Streif-index och smaken förbättrades.
Hos ’Clara Frijs’ visade fastheten, syrahalten, smaken och Streif indexen mycket låg förandring under första vecka av september. Efter att sambandet mellan dessa parametrar och etylenproduktionen undersöktes och det visade sig ha en mycket stark korrelation (p<0,001) med Streif index och bara en stark korrelation (p<0,01) med fastheten och syrahalten (Tabell 1.3), kan Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ’Clara Frijs’. Dessutom, kan man använda de andra två indexen tillsammans för säkert skull. Eftersom, uppvisade parametrar för stärkelsenedbrytning, SSC, smak och färgindex inte visade några signifikanta skillnader vid olika skördetidpunkter och hade en svag korrelation med etylenproduktionen, utesluts dessa som mognadsindex.
För ´Carola´ är parametrarna fasthet, SSC, SNB och Streif-index acceptabla mognadsindex, då de visade sig ha en stabil förändringstakt i mitten av skördeperioden (5-11/09). Endast Streif index hade en mycket stark korrelation med etylen och därför kan den rekommenderas som en pålitlig index för ’Carola’. Stärkelsenedbrytning, fasthet och SSC kan också användas, dessa är dock mindre pålitliga index. Syrahalten, smaken och färgindexen bör dock inte användas vid bestämning av skördetidpunkten för ´Carola´.
Optimala skördetidpunkter
Då Streif indexen för ’Clara Frijs’ ligger mellan 0,27 – 0,10, och för ’Carola’ mellan 0,23 – 0,10 innebär det att frukten befinner sig i pre-klimakteriefasen. Eftersom olika studier har rapporterat att päronfrukt som plockas så nära inpå slutet av pre-klimakterieperioden som möjligt, har högre arom och lagringsduglighet, rekommenderar vi Streif index mellan 0,21 till 0,15 för ULO-lagring och mellan 0,15 -0,10 för kyllagring.
I vilken lagringtemperatur bör sorterna lagras?
För båda sorterna, som plockats under rekommenderade tider var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Även fasthet, smak och syrahalt bevarades bättre vid lagring i den lägre temperaturen. Hastigheten på fruktens metabolism kan sänkas avsevärt med hjälp av lagring i låga temperaturer, vilket leder till att nedbrytningen går långsammare
Optimala ULO-betingelser
Lägst totalförlust noterades för ´Clara Frijs´ som lagrats i 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, det var även under dessa betingelser som förekomsten av svampangrepp och sjukdomar var lägst. Samma betingelser var även en av de som bevarade fruktens fasthet och smak. För ´Carola´ resulterade lagring under betingelserna 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 i minst förekomst av svampangrepp och sjukdomar. Det var även vid dessa betingelser som totalförlusten blev lägst och kvaliteten, inklusive smaken, var bäst.
´Clara Frijs´ är känslig för Neofabraea spp. (Gloeosporiumangrepp) och grönmögelröta (Penicillium expansum). Sorten tappar snabb sin kvalitet under kyllagring och även under ULO-lagring, särskilt när den lagras vid ej optimal temperatur (högre än 1 °C) eller ej optimal atmosfär, där syre är lägre än 1 kPa och koldioxidhalten är högra än 0,5 kPa.
’Carola’ drabbades av fysiologiska sjukdomar såsom brunt kärnhus och bruna kratrar. Eftersom dessa sjukdomar påverkas av fruktens mineralinnehåll (särskild Ca), måste Carolaodling sprutas 5-6 gånger med kalcium under perioden mellan juni fram till mitten av augusti. Sen plockning och hög koldioxidhalt komplicerar också problemet. Med ULO-lagring av de två sorterna, måste man vara väldigt noggrann med koldioxidhalten i lageratmosfären och undanröja överskottet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev