Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter

Sammanfattning av slutrapport
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ för att få fram optimal skördetidpunkt, lagringstemperatur och ULO-betingelser för respektive sort, under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten och etylenproduktionen, plockades frukten under sex olika mognadsstadier. Frukten lagrades i två kyllager med 1oC respektive 3oC. Ytterligare frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser. Enligt resultaten, kan bara Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ´Clara Frijs´ och ´Carola´. För båda sorterna var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Optimala ULO-betingelser för ´Clara Frijs´ var 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, och för ´Carola´ var 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, där minst förekomst av svampangrepp, sjukdomar och totalförlust noterades. Det var även vid dessa betingelser som kvaliteten, inklusive smaken, var bäst. ´Clara Frijs´ är känslig för svampangrepp och ’Carola’ för bruna kratrar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Framtagning av optimala plockningstider samt optimala lagringsbetingelser i ULO-lager för några päronsorter.

Den vanligaste päronsorten i Sverige är ’Clara Frijs’ som utgör ca 36 % av den totala arealen päronodling i Sverige. 'Clara Frijs' uppfattas som en mycket välsmakande sort och efterfrågan är stor både på marknaden och hos konsumenterna. Odlarna är intresserade av att öka produktionen ytterligare men dessvärre är sorten både känslig för lagringssjukdomar och har kort hållbarhet i butik, något som orsakar problem i distributions-kedjan. ’Carola’ är också en populär svensk sort som mognar i september-oktober. Sorten kan snabbt förlora sin goda kvalitet under olämplig lagring.
Stark profilering, unika produkter, hög kvalitet och ett jämnt varuutbud är några av de faktorer som den svenska fruktbranschen eftersträvar. Fortfarande odlas det dock i Sverige, till övervägande del, smakrika och fräscha produkter med högt antioxidantinnehåll vilket gör det möjligt att profilera svensk frukt. För att dessa kriterier ska kunna uppfyllas måste frukten plockas under optimal tidpunkt och lagras med optimala lagringsbetingelser. Det är med andra ord nödvändigt att finna andra marknadsfördelar för att fortsättningsvis få möjlighet att njuta av svenska päron.
Kapaciteten för ULO-lagring har därför byggts ut i Sverige, vilket möjliggör en jämn tillgång på högkvalitativ svensk frukt under större delen av året. För att till fullo utnyttja branschens stora investeringar i lager och distribution krävs emellertid detaljerade kunskaper om varje sorts optimala behandling vid och efter skörd samt under lagring, eftersom ULO-lagringens effekt på hållbarhet och kvalitet emellertid är starkt beroende av att optimala koncentrationer av de olika gaskomponenterna används. För hög halt av CO2 respektive för låg halt av O2 kan orsaka skador vilka försämrar smaken. Varje sort reagerar dock olika varför lagringsdugligheten varierar starkt. Förutom gasblandningens sammansättning har även skördetidspunkten stor betydelse för lagringsresultatet. Optimal skördetidpunkt infaller i preklimakteriefasen, då förändringarna i etylenproduktionen och kvalitetsparametrarna är mycket små. Päron bör skördas när 25 % av frukten börjar producera etylen för att minimera lagringsröta och förbättra kvalitén.
Målsättningen med detta försök är att i förlängningen tillgodose marknadens och konsumenternas krav på högkvalitativ frukt samt öka lönsamheten för svensk päronproduktion och bemöta konkurrensen från importerad frukt. Projektet syftar därmed till att bestämma den bästa skördetidpunkten för päronsorterna ’Clara Frijs’ och ’Carola’, avseende hållbarhet och kvalitet efter lagring i kyllager respektive ULO-lager, bestämma optimala ULO- betingelser (temperatur, respektive koldioxid- och syrehalt) för var och en av de ovannämnda sorterna och rekommendera ett korrekt mognadsindex som passar var och en av de två sorterna.
Försök utfördes på päronsorterna ´Clara Frijs´ och ´Carola´ i Kivik-Alnarp och Balsgård under 2011 och 2012. Efter kontinuerlig provtagning och analyser av fruktkvaliteten (fasthet, löslig torrsubstans ”SSC”, stärkelsenedbrytning, syrahalt, smak och färg) samt etylenproduktionen plockades frukten under sex olika mognadsstadier under perioden 17/8 – 17/9 för ´Clara Frijs´ och 24/8 – 24/9 för ´Carola´. Frukten lagrades i två kyllager med 1°C respektive 3°C. Ytterligare frukt plockades, vid två olika mognadsstadier, för ULO-lagring. ´Clara Frijs´ plockades 30/8 och 5/9, medan ´Carola´ plockades 11/9 och 17/9. Denna frukt lagrades under sju olika ULO-betingelser: Skåp 1: 1 kPa O2 + 1 kPa CO2, skåp 2: 1 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 3: 1 kPa O2 + 3 kPa CO2, skåp 4: 2 kPa O2 + 2 kPa CO2, skåp 5: 1 kPa O2 + 0,5k Pa CO2, skåp 6: 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 och skåp 7: 2 kPa O2 + 1 kPa CO2. Efter avslutad lagring kontrollerades fruktens kvalitetsparametrar och förluster till följd av svampangrepp, sjukdomar och vattenavgivning noterades.
Mognadsprocessutveckling
Likvärdiga förandringar kunde uppmätas hos ´Clara Frijs´ och ´Carola´ då olika skördetidpunkter jämfördes. Med senare skörd hos båda sorterna ökade innehållet av löslig torrsubstans (SSC) och färgindex medan minskade fruktens fasthet, stärkelseinnehåll och syrahalt. Därmed minskade Streif-index och smaken förbättrades.
Hos ’Clara Frijs’ visade fastheten, syrahalten, smaken och Streif indexen mycket låg förandring under första vecka av september. Efter att sambandet mellan dessa parametrar och etylenproduktionen undersöktes och det visade sig ha en mycket stark korrelation (p<0,001) med Streif index och bara en stark korrelation (p<0,01) med fastheten och syrahalten (Tabell 1.3), kan Streif index rekommenderas som en pålitlig mognadsindex för ’Clara Frijs’. Dessutom, kan man använda de andra två indexen tillsammans för säkert skull. Eftersom, uppvisade parametrar för stärkelsenedbrytning, SSC, smak och färgindex inte visade några signifikanta skillnader vid olika skördetidpunkter och hade en svag korrelation med etylenproduktionen, utesluts dessa som mognadsindex.
För ´Carola´ är parametrarna fasthet, SSC, SNB och Streif-index acceptabla mognadsindex, då de visade sig ha en stabil förändringstakt i mitten av skördeperioden (5-11/09). Endast Streif index hade en mycket stark korrelation med etylen och därför kan den rekommenderas som en pålitlig index för ’Carola’. Stärkelsenedbrytning, fasthet och SSC kan också användas, dessa är dock mindre pålitliga index. Syrahalten, smaken och färgindexen bör dock inte användas vid bestämning av skördetidpunkten för ´Carola´.
Optimala skördetidpunkter
Då Streif indexen för ’Clara Frijs’ ligger mellan 0,27 – 0,10, och för ’Carola’ mellan 0,23 – 0,10 innebär det att frukten befinner sig i pre-klimakteriefasen. Eftersom olika studier har rapporterat att päronfrukt som plockas så nära inpå slutet av pre-klimakterieperioden som möjligt, har högre arom och lagringsduglighet, rekommenderar vi Streif index mellan 0,21 till 0,15 för ULO-lagring och mellan 0,15 -0,10 för kyllagring.
I vilken lagringtemperatur bör sorterna lagras?
För båda sorterna, som plockats under rekommenderade tider var förlusterna lägre efter lagring i 0,5 – 1 °C jämfört med lagring i 3 °C. Även fasthet, smak och syrahalt bevarades bättre vid lagring i den lägre temperaturen. Hastigheten på fruktens metabolism kan sänkas avsevärt med hjälp av lagring i låga temperaturer, vilket leder till att nedbrytningen går långsammare
Optimala ULO-betingelser
Lägst totalförlust noterades för ´Clara Frijs´ som lagrats i 1 kPa O2 + 0,5 kPa CO2, det var även under dessa betingelser som förekomsten av svampangrepp och sjukdomar var lägst. Samma betingelser var även en av de som bevarade fruktens fasthet och smak. För ´Carola´ resulterade lagring under betingelserna 2 kPa O2 + 0,5 kPa CO2 i minst förekomst av svampangrepp och sjukdomar. Det var även vid dessa betingelser som totalförlusten blev lägst och kvaliteten, inklusive smaken, var bäst.
´Clara Frijs´ är känslig för Neofabraea spp. (Gloeosporiumangrepp) och grönmögelröta (Penicillium expansum). Sorten tappar snabb sin kvalitet under kyllagring och även under ULO-lagring, särskilt när den lagras vid ej optimal temperatur (högre än 1 °C) eller ej optimal atmosfär, där syre är lägre än 1 kPa och koldioxidhalten är högra än 0,5 kPa.
’Carola’ drabbades av fysiologiska sjukdomar såsom brunt kärnhus och bruna kratrar. Eftersom dessa sjukdomar påverkas av fruktens mineralinnehåll (särskild Ca), måste Carolaodling sprutas 5-6 gånger med kalcium under perioden mellan juni fram till mitten av augusti. Sen plockning och hög koldioxidhalt komplicerar också problemet. Med ULO-lagring av de två sorterna, måste man vara väldigt noggrann med koldioxidhalten i lageratmosfären och undanröja överskottet.