Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.

Status: Avslutat
Projektnummer: H-16-47-178
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 29 juni 2020
Huvudsökande: Marie Rhodin
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet
E-postadress: marie.rhodin@slu.se
Telefon: 018-672194
Medsökande: Pia Haubro Andersen
Medsökande: Eli Hendrickson
Beviljade medel: 1 926 000 SEK

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and trotters. The prevalence and degree of motion asymmetry will be studied in young horses before and after training is initiated and in adult riding horses competing on advanced level. The project will give us important information on when asymmetries arise and how they develop over time. If horses have mild motion asymmetries that do not change over time, with different types of training, this could indicate natural persistent asymmetries. The proposed study is also highly useful for future studies where detailed information on training and management may lead to identification of risk factors for development of orthopedic lesions and improve interpretation of clinical use of motion symmetry.

Det har visat sig att många hästar som tränar och tävlar rör sig med ett asymmetriskt rörelsemönster. Vi vet inte om dessa är smärtutlösta och orsakade av träningen eller om de kan vara en naturlig variation. Projektet syftar till att initiera tre kohortstudier där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studeras hos rid- och travhästar. Prevalensen och grad av asymmetrier hos unghästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå kommer att studeras. Hur symmetrin påverkas av de olika faserna i skoningsperioden kommer också att studeras då detta är viktig kunskap vid en hältutredning om man bör ta hänsyn till skoningsintervallet. Projektet kan ge oss viktig kunskap om när asymmetrierna uppstår samt hur de utvecklas över tid. Om hästar kan ha en lindrig asymmetri som inte förändras över tid med olika typer av träning kan det indikera att det rör sig mer om en naturlig variation än en hälta. Studien kan ge oss viktig bakgrundsinformation för framtida träningsstudier.

Många ridhästar som tränas och tävlas rör sig asymmetriskt och vi vet inte om det beror på smärta och kan vara orsakat av träning eller om de kan vara en medfödd variation. Vi behöver därför mer kunskap om rörelseasymmetrier i olika hästpopulationer. Detta projekt syftade till att initiera tre långtidsstudier där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studeras hos rid- och travhästar. Förekomsten och grad av asymmetrier hos unghästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå har också studeras. Även hur rörelsemönstret varierar från vecka till vecka studerades. Vi har visat att asymmetrierna är mycket vanliga och finns tidigt i hästarnas atletiska karriär och att de sannolikt kommer att varierar över tid inom samma individ. Även hos ridhästar på elitnivå är rörelseasymmetrier vanliga och förhindrar inte hästarna från att prestera på hög nivå. Den stora utmaningen är att identifiera när en asymmetri är orsakad av smärta och ett tidigt tecken på ortopedisk sjukdom.

När en häst får en ortopedisk skada blir den ofta halt och förändrar sitt rörelsemönster för att avlasta det smärtande området. Man kan då se en asymmetri i rörelsemönstret och med ny teknik kan vi objektivt mäta denna vid t.ex. en hältutredning. I en studie av 222 ridhästar som tränades och tävlades såg vi att många rörde sig asymmetriskt, i samma storleksordning som hästar med lindriga hältor. Frågan är om dessa asymmetrier beror på smärta/ortopediska problem som kan vara orsakat av träning eller om de kan vara en medfödd biologisk variation. Vi behövde därför mer kunskap om förekomst av rörelseasymmetrier i olika hästpopulationer, hur de varierar över tid och påverkas av ökad mängd träning. Långsiktigt vill vi även kunna identifiera riskfaktorer för att ortopediska skador uppstår.
Detta projekt syftade till att initiera tre långtidsstudier, med över 100 hästar i vardera grupp, där förändringar i rörelsemönstret över två års tid studerades hos unga rid- och travhästar samt en grupp av äldre ridhästar i träning. En noggrann klinisk undersökning samt rörelseanalyser på rakt samt böjt spår/körning genomfördes var tredje månad i två års tid. Förekomsten och grad av rörelseasymmetrier hos unga rid- och travhästar som inte tränats och ridhästar som tävlar på elitnivå studerades också. Även hur rörelsemönstret varierar från vecka till vecka eller under olika faser i skoningsperioden studerades.
Resultatet från projektet visade att rörelseasymmetrier är mycket vanliga och sågs hos 88% av de unga travhästarna och hos 73% av de unga ridhästarna och finns tidigt i hästarnas atletiska karriär innan träningen initierats. Ingen av de unga ridhästarna rörde sig helt symmetriskt genom hela studiens gång. Även hos elitpresterande ridhästar var asymmetrier vanligt och sågs hos 77% av hästarna och verkar inte förhindrar hästarna från att prestera på hög nivå, men vi vet fortfarande inte om de är orsakade av smärta. När vi tittade på hur asymmetrierna varierade från vecka till vecka såg vi stor variation men var hästen befann sig i skoningsperioden påverkade inte graden av asymmetri. När vi jämförde rörelsemönstret när de unga travhästarna travades för hand med när de kördes såg vi att hos 20% av hästarna bytte asymmetrierna ben. Om det beror på en ökad hastighet, skillnader i underlag eller den extra vikten att dra en sulky kan vi inte svara på. Detta är viktig information om man ska hältutreda en travhäst då det kan vara viktigt att både se den för hand och när den körs.
I gruppen av unga ridhästar var de hästar med störst asymmetrier i början av studien inte mer asymmetriska än övriga hästar i slutet av studien, efter två års tid av träning. Därför borde det inte lönar sig att selektera de hästar med mest symmetriska rörelsemönster initialt för att minska risken för ortopediska problem i framtiden.
Då graden av rörelseasymmetrier hos de förväntat friska hästarna som studerades i detta projekt överlappar mycket med den grad av asymmetrier som ses hos halta hästar med ortopediska problem väcker det frågan om vilka hästar som har asymmetrier som är orsakade av smärta? Det är därför oerhört viktigt att man vid en hältutredning försöker verifiera den kliniska betydelsen av rörelseasymmetrierna och ta reda på om de är smärtutlösta med t.ex. bedövningar. Även framtida metoder för att effektivt smärtlindra hästar skulle vara användbart för att utvärdera betydelsen av en rörelseasymmetri hos den enskilda hästen.
Genom att regelbundet följa rörelsemönstret på hästar över tid så kan man upptäcka förändringar i rörelsemönstret som kan vara tidiga tecken på att en skada uppstått. Det är i dagsläget svårt att hitta absoluta gränsvärden för när en asymmetri är betydelsefull och orsakad av smärta för den enskilda individen då antalet hästar med rörelseasymmetrier är mycket stort.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev