Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Frekvent halmtilldelning till slaktsvin - effekt på beteende och välfärd

Status: Avslutat
Projektnummer: V0950008
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 januari 2013
Huvudsökande: Fredrik Fogelberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: alf.gustavsson@jti.se
Telefon: 0105-166994
Beviljade medel: 670 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har brottats med stora svårigheter vad gäller utförandet vilket beror på två saker: det har varit mycket svårt att hitta gårdar att prova systemet på och projektansvariga har bytts ut två gånger. Siste projektledaren har varit tvungen att helt förlita sig på expertis inom JTI, men har själv inte sakkunskap inom området. Dessa förändringar har medfört ett mycket stort underskott i projektet.

Grisarna i avdelningen med automatisk ströhantering manipulerade strö signifikant mer än de med manuell ströhantering. En frekventare halmtilldelning verkade påverka grisarnas aktivitetsnivå, då grisarna med fler strötillfällen gick/sprang mer och låg mindre än de med ett strötillfälle per dag. Det fanns inga skillnader i förekomst av aggressivt beteende. Det fanns damm i avdelningen med automatisk ströhantering jämfört med avdelningen med manuell ströhantering, men det fanns inga signifikanta skillnader för mängden inhalerbart damm mellan de två avdelningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hanteringen med halm till slaktsvin tar mycket tid för personalen och är dessutom ett dammigt och enahanda arbete. I syfte att förbättra hanteringen såväl för människor som djur, undersökte JTI om en automatisk ströutrustning skulle fungera lika bra som den manuella. JTI byggde först en provutrustning på Jälla naturbruksgymnasium och senare en verklig anläggning hos svinproducenten Jonas Sandström, Kragsta, strax utanför Norrtälje.

Det visade sig att man med befintliga delar till olika former av foderhanteringssystem samt byggnation av en ströförvaringslåda med roterande knivar, mycket väl kan automatisera ströhanteringen. Det finns dock några punkter som är viktiga att notera; halmen måste vara hackad och fri från sten och andra hårda föroreningar samt snören och annat som kan fastna i knivarna. Vidare så måste man ha tillgång till utrymmen där den hackade halmen på ett enkelt sätt kan överföras till den låda som utgör förvaring och utgångspunkt för halmdoseringen. Här är det viktigt att drivutrustningen placeras antingen inkapslat, för att minska risken för att damm antänds, eller i ett angränsande rum.

Övervakning av det automatiserade systemet krävs och dessutom personal som är införstådd med tekniken.

Enligt de svenska djurskyddsföreskrifterna skall strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Vidare ska ströade liggplatser hållas rena och torra. Allmänna råden är att strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Strömedel ska ha god hygienisk kvalitet (Djurskyddsmyndighetens författningssamling, 2007). Enligt en internationell artikel rekommenderas att grisar får 90 gram strö per gris och dag (Day et al., 2008), men det finns inga svenska rekommendationer och tyvärr anser många grisproducenter att strömomentet ofta tar lång tid och är ohälsosamt (Geng & Reilander, 2012). Detta kan leda till att många ger en mindre mängd strö än 90 gram per gris och dag. Automatisk ströhantering till slaktsvin kan ha en positiv effekt både för djurens närmiljö och för lantbrukarens arbetsmiljö.

Rengöring och ströning av boxarna är ett av relativt få tillfällen då djurskötaren vistas bland djuren i ett slaktsvinsstall. Detta är därför ett viktigt tillfälle för tillsyn av djuren. Givetvis får ett automatiskt strösystem inte inkräkta på den dagliga tillsynen av djuren. Däremot kan ett automatiserat system spara tid, som skulle kunna användas till andra uppgifter, t.ex. noggrannare rengöring och en mer systematisk djurtillsyn. Renheten i boxarna observerades mellan 1½-2 timmar efter att grisarna hade fått strö. I autoströaren inträffade det ca kl. 7, vilket innebar att personalen inte hade skrapat boxarna på ca 22 timmar. I avdelningen med manuell ströhantering skrapades boxarna innan det tilldelades nytt strö. Trots detta var både halmen och betongytan renare i avdelningen med automatisk ströhantering, vilket tyder på att den frekventa halmtilldelningen påverkade renligheten i boxarna positivt.

Det finns både fördelar och nackdelar med autoströaren. De största fördelarna är att grisarna får strö tilldelat mer frekvent och därmed får mer sysselsättning av halmen och den är renare i jämförelse med att ge en större mängd strö en gång per dag. Det är även enkelt att öka mängden strö med automatisk ströhantering och även öka antalet gånger grisarna tilldelas strö. En nackdel är att halmen hackas mer, och andra studier har påvisat att ohackad halm är bättre än hackad halm. I denna studie har längden på halmen inte utvärderats i förhållanden till beteende och hälsa, vilket även skulle vara intressant för framtida studier.

Vi har under projektets gång även haft kontakt med andra svinproducenter samt svenska företag som är intresserade att använda sig av projektets resultat och utrustning för att på sikt marknadsföra den gentemot svenska bönder. Dessa kontakter fortsätter efter projektslut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress