Frekvent halmtilldelning till slaktsvin - effekt på beteende och välfärd

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har brottats med stora svårigheter vad gäller utförandet vilket beror på två saker: det har varit mycket svårt att hitta gårdar att prova systemet på och projektansvariga har bytts ut två gånger. Siste projektledaren har varit tvungen att helt förlita sig på expertis inom JTI, men har själv inte sakkunskap inom området. Dessa förändringar har medfört ett mycket stort underskott i projektet.

Grisarna i avdelningen med automatisk ströhantering manipulerade strö signifikant mer än de med manuell ströhantering. En frekventare halmtilldelning verkade påverka grisarnas aktivitetsnivå, då grisarna med fler strötillfällen gick/sprang mer och låg mindre än de med ett strötillfälle per dag. Det fanns inga skillnader i förekomst av aggressivt beteende. Det fanns damm i avdelningen med automatisk ströhantering jämfört med avdelningen med manuell ströhantering, men det fanns inga signifikanta skillnader för mängden inhalerbart damm mellan de två avdelningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hanteringen med halm till slaktsvin tar mycket tid för personalen och är dessutom ett dammigt och enahanda arbete. I syfte att förbättra hanteringen såväl för människor som djur, undersökte JTI om en automatisk ströutrustning skulle fungera lika bra som den manuella. JTI byggde först en provutrustning på Jälla naturbruksgymnasium och senare en verklig anläggning hos svinproducenten Jonas Sandström, Kragsta, strax utanför Norrtälje.

Det visade sig att man med befintliga delar till olika former av foderhanteringssystem samt byggnation av en ströförvaringslåda med roterande knivar, mycket väl kan automatisera ströhanteringen. Det finns dock några punkter som är viktiga att notera; halmen måste vara hackad och fri från sten och andra hårda föroreningar samt snören och annat som kan fastna i knivarna. Vidare så måste man ha tillgång till utrymmen där den hackade halmen på ett enkelt sätt kan överföras till den låda som utgör förvaring och utgångspunkt för halmdoseringen. Här är det viktigt att drivutrustningen placeras antingen inkapslat, för att minska risken för att damm antänds, eller i ett angränsande rum.

Övervakning av det automatiserade systemet krävs och dessutom personal som är införstådd med tekniken.

Enligt de svenska djurskyddsföreskrifterna skall strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Vidare ska ströade liggplatser hållas rena och torra. Allmänna råden är att strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Strömedel ska ha god hygienisk kvalitet (Djurskyddsmyndighetens författningssamling, 2007). Enligt en internationell artikel rekommenderas att grisar får 90 gram strö per gris och dag (Day et al., 2008), men det finns inga svenska rekommendationer och tyvärr anser många grisproducenter att strömomentet ofta tar lång tid och är ohälsosamt (Geng & Reilander, 2012). Detta kan leda till att många ger en mindre mängd strö än 90 gram per gris och dag. Automatisk ströhantering till slaktsvin kan ha en positiv effekt både för djurens närmiljö och för lantbrukarens arbetsmiljö.

Rengöring och ströning av boxarna är ett av relativt få tillfällen då djurskötaren vistas bland djuren i ett slaktsvinsstall. Detta är därför ett viktigt tillfälle för tillsyn av djuren. Givetvis får ett automatiskt strösystem inte inkräkta på den dagliga tillsynen av djuren. Däremot kan ett automatiserat system spara tid, som skulle kunna användas till andra uppgifter, t.ex. noggrannare rengöring och en mer systematisk djurtillsyn. Renheten i boxarna observerades mellan 1½-2 timmar efter att grisarna hade fått strö. I autoströaren inträffade det ca kl. 7, vilket innebar att personalen inte hade skrapat boxarna på ca 22 timmar. I avdelningen med manuell ströhantering skrapades boxarna innan det tilldelades nytt strö. Trots detta var både halmen och betongytan renare i avdelningen med automatisk ströhantering, vilket tyder på att den frekventa halmtilldelningen påverkade renligheten i boxarna positivt.

Det finns både fördelar och nackdelar med autoströaren. De största fördelarna är att grisarna får strö tilldelat mer frekvent och därmed får mer sysselsättning av halmen och den är renare i jämförelse med att ge en större mängd strö en gång per dag. Det är även enkelt att öka mängden strö med automatisk ströhantering och även öka antalet gånger grisarna tilldelas strö. En nackdel är att halmen hackas mer, och andra studier har påvisat att ohackad halm är bättre än hackad halm. I denna studie har längden på halmen inte utvärderats i förhållanden till beteende och hälsa, vilket även skulle vara intressant för framtida studier.

Vi har under projektets gång även haft kontakt med andra svinproducenter samt svenska företag som är intresserade att använda sig av projektets resultat och utrustning för att på sikt marknadsföra den gentemot svenska bönder. Dessa kontakter fortsätter efter projektslut.