Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Frekvent halmtilldelning till slaktsvin - effekt på beteende och välfärd

Status: Avslutat
Projektnummer: V0950008
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 18 januari 2013
Huvudsökande: Fredrik Fogelberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: alf.gustavsson@jti.se
Telefon: 0105-166994
Beviljade medel: 670 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektet har brottats med stora svårigheter vad gäller utförandet vilket beror på två saker: det har varit mycket svårt att hitta gårdar att prova systemet på och projektansvariga har bytts ut två gånger. Siste projektledaren har varit tvungen att helt förlita sig på expertis inom JTI, men har själv inte sakkunskap inom området. Dessa förändringar har medfört ett mycket stort underskott i projektet.

Grisarna i avdelningen med automatisk ströhantering manipulerade strö signifikant mer än de med manuell ströhantering. En frekventare halmtilldelning verkade påverka grisarnas aktivitetsnivå, då grisarna med fler strötillfällen gick/sprang mer och låg mindre än de med ett strötillfälle per dag. Det fanns inga skillnader i förekomst av aggressivt beteende. Det fanns damm i avdelningen med automatisk ströhantering jämfört med avdelningen med manuell ströhantering, men det fanns inga signifikanta skillnader för mängden inhalerbart damm mellan de två avdelningarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Hanteringen med halm till slaktsvin tar mycket tid för personalen och är dessutom ett dammigt och enahanda arbete. I syfte att förbättra hanteringen såväl för människor som djur, undersökte JTI om en automatisk ströutrustning skulle fungera lika bra som den manuella. JTI byggde först en provutrustning på Jälla naturbruksgymnasium och senare en verklig anläggning hos svinproducenten Jonas Sandström, Kragsta, strax utanför Norrtälje.

Det visade sig att man med befintliga delar till olika former av foderhanteringssystem samt byggnation av en ströförvaringslåda med roterande knivar, mycket väl kan automatisera ströhanteringen. Det finns dock några punkter som är viktiga att notera; halmen måste vara hackad och fri från sten och andra hårda föroreningar samt snören och annat som kan fastna i knivarna. Vidare så måste man ha tillgång till utrymmen där den hackade halmen på ett enkelt sätt kan överföras till den låda som utgör förvaring och utgångspunkt för halmdoseringen. Här är det viktigt att drivutrustningen placeras antingen inkapslat, för att minska risken för att damm antänds, eller i ett angränsande rum.

Övervakning av det automatiserade systemet krävs och dessutom personal som är införstådd med tekniken.

Enligt de svenska djurskyddsföreskrifterna skall strömedel till grisar ha sådana egenskaper samt ges i sådan mängd att grisarnas sysselsättningsbehov och komfortbehov tillgodoses. Vidare ska ströade liggplatser hållas rena och torra. Allmänna råden är att strömedel till grisar bör innehålla material som grisarna kan böka i, undersöka och tugga. Strömedel ska ha god hygienisk kvalitet (Djurskyddsmyndighetens författningssamling, 2007). Enligt en internationell artikel rekommenderas att grisar får 90 gram strö per gris och dag (Day et al., 2008), men det finns inga svenska rekommendationer och tyvärr anser många grisproducenter att strömomentet ofta tar lång tid och är ohälsosamt (Geng & Reilander, 2012). Detta kan leda till att många ger en mindre mängd strö än 90 gram per gris och dag. Automatisk ströhantering till slaktsvin kan ha en positiv effekt både för djurens närmiljö och för lantbrukarens arbetsmiljö.

Rengöring och ströning av boxarna är ett av relativt få tillfällen då djurskötaren vistas bland djuren i ett slaktsvinsstall. Detta är därför ett viktigt tillfälle för tillsyn av djuren. Givetvis får ett automatiskt strösystem inte inkräkta på den dagliga tillsynen av djuren. Däremot kan ett automatiserat system spara tid, som skulle kunna användas till andra uppgifter, t.ex. noggrannare rengöring och en mer systematisk djurtillsyn. Renheten i boxarna observerades mellan 1½-2 timmar efter att grisarna hade fått strö. I autoströaren inträffade det ca kl. 7, vilket innebar att personalen inte hade skrapat boxarna på ca 22 timmar. I avdelningen med manuell ströhantering skrapades boxarna innan det tilldelades nytt strö. Trots detta var både halmen och betongytan renare i avdelningen med automatisk ströhantering, vilket tyder på att den frekventa halmtilldelningen påverkade renligheten i boxarna positivt.

Det finns både fördelar och nackdelar med autoströaren. De största fördelarna är att grisarna får strö tilldelat mer frekvent och därmed får mer sysselsättning av halmen och den är renare i jämförelse med att ge en större mängd strö en gång per dag. Det är även enkelt att öka mängden strö med automatisk ströhantering och även öka antalet gånger grisarna tilldelas strö. En nackdel är att halmen hackas mer, och andra studier har påvisat att ohackad halm är bättre än hackad halm. I denna studie har längden på halmen inte utvärderats i förhållanden till beteende och hälsa, vilket även skulle vara intressant för framtida studier.

Vi har under projektets gång även haft kontakt med andra svinproducenter samt svenska företag som är intresserade att använda sig av projektets resultat och utrustning för att på sikt marknadsföra den gentemot svenska bönder. Dessa kontakter fortsätter efter projektslut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Från negativ till positiv - Ny diagnostik för identifiering av etiologi vid okända virusinfektioner hos häst
Anne-Lie Blomström, Swedish university of agricultural sciences

Projektnummer: H-20-47-555 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Viral infections of horses have significant impact on animal welfare and can lead to huge economic losses. One of the first early signs of a viral infection is the development of fever and to at this early step be able to identify the agent behind the infection would lead to rapid and correct …

Läs mer

Anatomisk besrkivelse av den nevro-sentrale synchondrosen: strukturen som kan forklare cervical vertebral stenotisk myelopati ("wobbler") på unge hester
Kristin Olstad, Norwegian University of Life Sciences, Faculty of Veterinary Medicine

Projektnummer: H-20-47-553 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Young horses can develop cervical vertebral stenotic myelopathy and ataxia, known as "wobbler syndrome" and associated with loss of breeding value, reduced athletic potential and euthanasia. Some wobblers have osteochondrosis of their vertebral facet joints, but it is now known how this relates to …

Läs mer

Läkemedelsresistenta spolmaskar - nya metoder för kontroll och övervakning av resistenta parasiter
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-556 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The alarming development of triple resistant Parascaris spp. is an increasing threat to foal health and the equine industry, due to the risk of increasing veterinary costs and loss of foals. A continued development of triple resistant roundworms in Sweden would be devastating for foals and …

Läs mer

Ryttarkänsla i praktiken - hur man undervisar ryttare
Anna Byström, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-20-47-567 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Instructing riders is a complex task because the riding teacher needs to pay attention to both the horse and the rider. This is particularly challenging in the riding school situation. The aim of this project is to investigate riding teachers’ instructions of aids and their timing. The study will …

Läs mer

Möjlig formulering av ett vaccin mot Strongylus vulgaris
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-20-47-568 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The proposed project aims to continue research for development of a vaccine protective against the pathogenic equine parasite Strongylus vulgaris. The ongoing work to establish appropriate in vitro models to screen the effect of candidate vaccine antigens/adjuvants will be continued. Cytokine …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev