Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the potential benefits of mitigating spread of BRSV and BCV in dairy herds.
Our hypothesis is that the overall burden of disease is higher in herds were BRSV and BCV are present thjan in herds free from these viruses. As a consequence the usage of antibiotics is higher in herds with BRSV and BCV which in turn leads to a higher prevalence of antibiotic resistance. A higher disease burden also has a negative impact on herd productivity by e.g. higher calf mortality, suboptimal growth and suboptimal fertility.
In the project, 50 herds free of BRSV/BCV and 50 herds where these viruses occur will be compared with respect to occurrence of disease, use of antibiotics, occurrence of resistance and production.

I projektet undersöks hur infektioner med bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) i mjölkproducerande nötkreatursbesättningar påverkar total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet är att dokumentera den potentiella nyttan av att förhindra spridning av BRSV och BCV i nötkreatursbesättningar.
Vår hypotes är att sjukligheten generellt är högre i besättningar där BRSV och BCV finns än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär också att produktionen påverkas negativt genom exempelvis högre kalvdödlighet, lägre tillväxt och sämre fertilitet.
I projektet följs 50 besättningar fria från BRSV/BCV och 50 besättningar där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan grupperna.

I 76 mjölkkobesättningar testades hypotesen att frihet från bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) är fördelaktig för produktion, sjuklighet, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under två år fastställdes genom analys av mjölk från förstakalvare. Data över sjuklighet, produktion och antibiotikaanvändning samlades in från djurägarna och från nationella databaser. Antibiotikaresistens undersöktes hos tarmbakterier från kalvar. Samband mellan infektionerna och dessa utfallsparametrar undersöktes med statistiska metoder. Hypotesen bekräftades genom signifikanta samband mellan infektionsstatus och flera utfallsparametrar. Detta tyder på att frihet från BRSV och BCV är positivt för såväl djurhälsa som produktion i mjölkbesättningar och att det finns motiv för att bekämpa sjukdomarna. Åtgärder mot sjukdomarna minskar troligen spridning också av andra infektioner och antibiotikaresistenta bakterier.

I Sverige har flera nötkreaturssjukdomar som är endemiska i många länder bekämpats systematiskt. Detta är fördelaktigt för produktion och djurvälfärd samt minskar behovet av antibiotikabehandlingar och därmed risken för antibiotikaresistens. Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och bovint coronavirus (BCV) är vanliga luftvägs- och tarminfektioner hos nötkreatur i Sverige och i andra länder. Denna studie avsåg att dokumentera fördelar av frihet från sjukdomarna i mjölkkobesättningar som underlag för ett eventuellt bekämpande.
Med hypotesen att frihet från sjukdomarna var fördelaktigt undersöktes under två år hur BRSV och BCV påverkade sjuklighet, produktion, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens i 76 mjölkkobesättningar. Studien genomfördes vid Statens veterinärmedicinska anstalt i samarbete med Växa Sverige och Sveriges Lantbruksuniversitet.
Besättningarnas status avseende BRSV och BCV fastställdes genom bestämning av antikroppar mot sjukdomarna i mjölk. Samband mellan infektionerna och 28 parametrar för sjuklighet, produktion, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens analyserades. Data samlades in från djurägarna och från nationella databaser. Avföringsprover från kalvar undersöktes för förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier.
Av de 76 besättningarna var 44 fria från BRSV och 27 från BCV, varav 19 var fria från båda infektionerna och i övriga besättningar cirkulerade infektionsämnena under studieperioden.
Statistiska samband påvisades mellan BRSV och 8 av de 28 parametrarna. I besättningar med BRSV var diarré och hosta vanligare, kalvdödligheten högre och mjölkproduktion lägre än i fria besättningar. Att djuren hostar mer i besättningar med BRSV var förväntat och att infektionen minskar mjölkavkastningen och ökar dödligheten hos unga djur har visats tidigare. Däremot är diarré inte ett vanligt symptom. Orsaken kan vara ett förändrat ätmönster som leder till diarré, eller introduktion av andra smittämnen som en följd av brister i smittskyddet. Antibiotikaanvändningen var inte högre i besättningar med BRSV men resistenta tarmbakterier hos kalvar var vanligare än i fria besättningar. Troligen har fria besättningar ett bättre smittskydd, vilket minskar spridningen av resistenta bakterier. En parameter motsade hypotesen, besättningar med BRSV hade lägre andel kor med ospecifik feber, möjligen därför att djurägarna var mer medvetna om orsaken till febern än de med fria besättningar.
Statistiska samband påvisades mellan BCV och 8 parametrar. I besättningar med BCV var hosta, diarré, och ospecifik feber vanligare än i fria besättningar. Dessa symptom är vanliga vid BCV-infektion och fynden var förväntade. Dessutom var klöv/bensjukdomar vanligare, vilket inte tidigare dokumenterats. Besättningar med BCV hade också en högre andel antibiotikabehandlade kor än fria besättningar, men förekomsten av antibiotikaresistenta tarmbakterier skiljde sig inte. Inget samband påvisades mellan BCV och mjölkavkastning, men mätningarna gjordes en gång i månaden och kortvariga nedgångar kan ha missats. Det har tidigare visats att BCV-utbrott kan ge tillfällig nedgång i mjölkavkastning. En parameter motsade hypotesen, kalvdödligheten var lägre i besättningar med BCV än i de fria. Detta har observerats också i en tidigare studie och beror möjligen på skillnader i skötselrutiner mellan besättningar med olika infektionsstatus.
Denna och tidigare studier tyder på att djurhälsa och produktion i mjölkkobesättningar gynnas av frihet från BRSV och BCV. Bättre djurhälsa minskar behovet av antibiotikabehandlingar och därmed selektionstrycket för antibiotikaresistens. Smittskyddsåtgärder mot BRSV och BCV minskar också spridningen av andra sjukdomar och troligen även av antibiotikaresistenta bakterier. Det finns alltså goda motiv att med smittskyddsåtgärder och upprepad provtagning bekämpa BRSV och BCV. Att en stor andel av besättningarna i studien var fria under hela studieperioden visar att detta är praktiskt möjligt.