Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fröblandningar med blålusern - närproducerat protein i ett torrare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0941232
Kategori: Research program | Pasture and forage crops
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 9 februari 2015
Huvudsökande: Bodil Frankow-Lindberg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bodil.frankow-lindberg@slu.se
Telefon: 018 - 67 22 97
Beviljade medel: 1 940 000 SEK

• Fröblandningar med lusern som baljväxt gav en högre avkastning än kontrollfröblandningen med rödklöver.
• Lusern i blandning med de ’nya’ gräsen rörsvingel, rörsvingelhybrid och rajsvingel medförde inte en högre avkastning än den traditionella blandningen av lusern och hundäxing det första vallåret. Det andra vallåret gav dock blandningen med rörsvingelhybrid en större avkastning.
• Rörsvingel och rörsvingelhybrid konkurrerade inte hårdare med lusern jämfört med hundäxing det första vallåret, men deras konkurrenskraft ökade med tiden. Rajsvingel konkurrerade inledningsvis lika hårt med lusern som hundäxing.
• Varken rörsvingel och rörsvingelhybrid ledde till högre energivärden i den skördade grönmassan jämfört med hundäxing. Rajsvingel, däremot hade ett positivt inflytande på energivärdet i Vall I, men denna effekt kvarstod inte i Vall II.
• En måttlig kvävegödsling ökade gräsens konkurrensförmåga gentemot lusern och ökade avkastningen från vallen alla skördeår.

Av tradition är rödklöver den mest använda baljväxten i svensk vallodling. Arten har många positiva foderegenskaper och passar odlingsmässigt väl tillsammans med de i Sverige dominerande vallgräsen. En nackdel är dock bristande torktolerans, en egenskap som i framtiden kan tänkas spela en större roll för en säker och kvalitetsmässigt konkurrenskraftig inhemsk foderproduktion. Syftet med projektet var att undersöka hur fröblandningar med blålusern och de 'nya' gräsen rörsvingel, rörsvingelhybrider och rajsvingel hävdar sig kvantitativt och kvalitativt gentemot den nu vanligt använda fröblandningen med lusern och hundäxing. I södra Sverige anlades fältförsök med tio led: rödklöver (Nancy, 2 kg/ha) + timotej (Grindstad, 11 kg/ha) + ängssvingel (Sigmund, 4 kg/ha) + engelskt rajgräs (Birger, 3 kg/ha) (=kontroll), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + hundäxing (Luxor, 9 kg/ha) (=kontroll), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rörsvingel (Swaj, 14 kg/ha), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rörsvingelhybrid (Hykor, 15 kg/ha), blålusern (Nexus, 10 kg/ha) + rajsvingel (Felopa, 18 kg/ha). Kvävegödslingen var antingen 0 eller 130 kg per ha. Fröblandning, liksom kvävegödsling hade en signifikant effekt på torrsubstansavkastningen i alla försök. Det fanns inget samspel mellan dessa två faktorer. Kvävegödsling hade dock en signifikant effekt på råproteinhalten, men generellt inte på övriga kvalitetsvariabler. Energivärdet i lusernfröblandningarna påverkades lite av gräsart. Råproteinhalten speglade baljväxtandelen, med högre halter vid stor andel baljväxter. Halten NDF var starkt negativt korrelerad med andelen lusern i beståndet, medan halten iNDF var svagt positivt korrelerad med andelen lusern. Kvävegödsling ledde också till ökade råproteinhalter i första och andra skörd.
Slutsatser från serien är att:
• Lusern är en potentiellt mer högavkastande baljväxt än rödklöver, men kan vara svår att etablera – noggrant val av odlingsplats och skonsam anläggningsteknik är nödvändig för framgång
• Lusern kan samodlas med hundäxing och rörsvingelhybrid
• Kvävegödsling av en bra lusernvall ger ett måttligt torrsubstansutbyte, men kan användas för att vidmakthålla en viss gräsandel, vilket i sin tur håller efter ogräs
• För att lusern inte ska konkurreras ut bör kvävegivan understiga 130 kg N per ha
• Lusernvallens råproteinhalt var positivt korrelerad med andelen lusern, medan halten NDF var negativt korrelerad med andelen lusern.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev