Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fullfoder med vallgröda till växande grisar – en möjlighet att utnyttja närproducerade foderresurser för förbättrad välfärd?

Status: Avslutat
Projektnummer: H0950187
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 22 februari 2012
Huvudsökande: Magdalena Høøk Presto
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Magdalena.Presto@huv.slu.se
Telefon: 018-671646
Beviljade medel: 995 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med detta projekt var att studera hur produktionsresultat och beteende påverkades hos växande grisar som utfodrades med gräs/klöverensilage i dieten. Vallfodret utfodrades antingen 1) separat i häckar, 2) som fullfoder där ensilaget hackats och blandats med konventionellt slaktgrisfoder eller 3) som fullfoder där ensilaget hackats, malts och pelleteras ihop med konventionellt slaktgrisfoder. Resultaten visar att vallfoder kan inkluderas som en betydande näringsresurs (20 % på energibasis) i dieter till växande grisar, men att konsumtionsförmågan är begränsande vid utfodring i hackad eller långstråig form, vilket påverkade tillväxt och produktion negativt. Vallfodrets hade dock positiva effekter på grisarnas beteende och minskade andelen tid som grisarna interagerade med andra grisar (dvs. nosade eller bet på en annan gris). Tillsammans med dess möjligheter att utgöra en lokalt producerad foderresurs, bör dessa mervärden vägas mot den något långsammare tillväxten hos grisarna.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I ett nyligen avslutat försök på SLU har man sett att vallfoder kan inkluderas som en betydande näringsresurs (20 % på energibasis) i dieter till växande grisar, men att konsumtionsförmågan är begränsande vid utfodring i hackad eller långstråig form. Vid utfodring i pelletsform är troligen fri tilldelning under hela uppfödningsperioden en möjlighet att upprätthålla produktion på samma nivå som vid konventionell utfodring. Vallfodrets positiva effekter på grisarnas beteende tillsammans med dess möjligheter att utgöra en lokalt producerad foderresurs, bör vägas mot den något långsammare tillväxten hos grisarna. Ur etisk synpunkt och för en långsiktigt hållbar produktion är dessa mervärden starka argument som kan kompensera för eventuella produktionsbortfall.

Gräs/klöverensilage bidrar till växande grisars näringsförsörjning

Gräs/klövervall inkluderas ofta som en viktig del i växtföljden och är ett lokalt producerat fodermedel i många besättningar. Grisar i ekologiska besättningar tilldelas vallensilage som berikning, för att grisarna ska ges möjlighet att utföra viktiga artspecifika beteenden som t.ex. födosök och bökning. Vallensilage används dessutom ofta som en betydande näringsresurs till suggor, med höga inblandningsnivåer – ofta runt 50 procent på energibasis. Mer sällan ses vallensilage som en faktisk näringsresurs till växande grisar. I de fall där man studerat vallgröda som näringsresurs till växande grisar har andelen konsumerat ensilage dock endast varit några få procent av foderstaten på energibasis.

Långstråigt, hackat och pelleterat ensilage

I ett nyligen avslutat försök på SLU har vi därför undersökt hur gräs/klöverensilage kan användas som näringsresurs till växande grisar och hur inblandning av ensilage i grisarnas diet påverkar deras aktivitet och födosöksbeteende. I försöket inkluderades 20 procent (på energibasis) av ett relativt tidigt skördat (spätt) ensilage i foderstaten till växande grisar, medan den resterande delen av foderstaten bestod av kommersiellt spannmålsbaserat foder. I försöket utfodrades grisar med vallensilaget på tre sätt; hackat vallensilage som mixades med det kommersiella fodret och utfodrades som fullfoder, långstråigt ensilage som utfodrades separat i foderhäck medan det kommersiella fodret utfodrades i fodertråg samt som fullfoderpellets där ensilaget torkats, malts och blandats med kommersiellt foder i en fullfoderpellets. Dessutom ingick en kontrollgrupp i försöket som utfodrades med 100 procent kommersiellt foder på energibasis. Grisarna utfodrades med fri mängd foder upp till 60 kg och därefter restriktivt enligt svenska rekommendationer. I försöket ingick totalt 128 grisar totalt.

Konsumtionsförmåga påverkar näringsintag och köttansättning

Resultaten visade att grisarna som utfodrades hackat ensilage i ett fullfoder och långstråigt ensilage i häck inte åt upp allt ensilage och därför inte konsumerade lika mycket energi och protein som grisarna som utfodrats fullfoderpellets och grisarna i kontrollgruppen. Därmed var tillväxten hos de grisarna lägre. Grisarna som utfodrats med fullfoderpellets växte aning långsammare än grisarna i kontrollgruppen, även om skillnaden inte var stor. Vid besiktning av slaktkropparna fann man att grisarna som utfodrats hackat eller långstråigt ensilage hade en högre andel kött i slaktkropparna, vilket är vad man eftersträvar, men dock en lägre slaktkroppsvikt och total mängs kött på slaktkroppen.
Tilldelningen av hackat eller långstråigt ensilage gjorde att grisarna var mer aktiva och spenderade mer tid på att äta och söka föda. Detta ledde i sin tur även till en lägre förekomst av interaktioner mellan grisar, så som att bita eller nosa på andra grisar i boxen.

 

Antal träffar i projektbanken: 1745

Hållbarhet & strukturomvandling i svensk mjölkproduktion
Ruben Hoffmann

Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Milk

This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

LÅGT SMITTRYCK -EN FÖRUTSÄTTNING FÖR FRISKA GRISAR OCH LÅG ANTIBIOTIKAFÖRBRUKNING
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Meat

In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …

Läs mer

Ridskolan som framtida lärandecenter för en miljömässigt hållbar hästsektor och för samhället i stort
Susanna Hedenborg, Malmö University

Projektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …

Läs mer

Genomisk kartläggning som redskap för hållbart avelsarbete i inhemska nordiska hästraser
Susanne Eriksson, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …

Läs mer

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Verktyg för beslutsfattande och behandlingsoptimering för ammoniak-hygieniserings teknik - säker och uthållig återföring av resurser från decentraliserade sanitetssystem
Annika Nordin, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Nya rotsjukdomar i korn och vete- okända hot mot svensk spannmålsodling
Lars Persson

Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production

Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev