Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0733480 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2007 |
Datum för slutrapport: | 2 juli 2012 |
Huvudsökande: | Paula Persson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Paula.Persson@slu.se |
Telefon: | 018 67 23 58 |
Sammanfattning av slutrapport
I nätgårds- och klimatkammarförsök undersöktes spridningsbiologin hos mykotoxinbildaren Fusarium langsethiae med havre som värdväxt. För att öka kunskaperna om samspelet mellan F. langsethiae och andra arter i dess naturliga miljö inkluderades även F. graminearum och F. culmorum. Havre av sorten Sang odlades i två kammare med olika klimat; samma temperaturkurva men en torrare och en fuktigare. Inokulum av de tre Fusarium-arterna, enskilt och i parvisa kombinationer, placerades vid sådjup, i samband med sådd. Svampinfektionen kvantifierades genom att mäta mängden svampDNA i plantorna med realtids PCR. Resultaten tyder på att F. langsethaie har ett epifytiskt levnadssätt, dvs. koloniserar ytan av växtmaterial och att spridningen sker utanför plantorna. Trots att mängden F. langsethiae-DNA inuti kärnor och stråbaser inte var mätbar så visar resultaten att dess närvaro påverkat utvecklingen av F. graminearum och dessutom spridningen av F. graminearum mellan plantor.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Projekt har studerat den mykotoxinproducerande mögelsvampen Fusarium langsethiae i havre, hur svampen sprids och hur den samspelar med andra Fusarium-arter som finns i dess naturliga miljö. Detta är en vanligt förkommande art i stråsäd som vi vet relativt lite om. Våra resultat stärker uppfattningen att den uppför sig som en svag växtskadegörare och inte ger upphov till ökad dödlighet hos groddplantor av havre. Våra försök tyder på att den har ett epifytiskt levnadssätt, dvs lever på ytan av växvävnaden, och att spridningen sker utanför plantan och inte inuti växten i dess ledningsvävnad. Trots att vi inte kunde bestämma graden av infektion av F. langsethiae ser vi tydligt att den påverkar andra växtskadegörare, framför allt dess släkting F. graminearum. Om det beror på att den kan konkurrera ut F. graminearum eller inducerar ett försvar hos havre går däremot inte att avgöra. Försöket utfördes i klimatkammare där vi styrde temperatur och luftfuktighet. Vi var främst intresserade av hur F. langsethiae påverkas av ett torrare klimat då inveteringar i stråsäd tyder på att F. langsethiae har varit vanligare de år då vädret varit torrare än normalt. Detta var däremot inget vi kunde se någon effekt av i försöket.
Under första decenniet av 2000-talet har havreodlare drabbats av olika arter mögelsvampar ur släktet Fusarium. Dessa svampar ger upphov till växtsjukdomen axfusarios hos våra vanliga sädesslag vete, havre och korn. Symptomen är bruna och skrumpna kärnor eller rosa missfärgning av axen. Sjukdomen leder dels till minskad skördemängd, men även skördens kvalitet blir lägre eftersom Fusarium-arterna producerar mögelgift, mykotoxiner, som påverkar hälsan hos människor och däggdjur. I stora doser kan akut förgiftning uppstå. Det finns också ett toxin, som är östrogenliknande och studier har visat att det kan påverka reproduktionen hos grisar. Släktet Fusarium har en global utbredning och bl a inom EU och i USA finns gränsvärden och riktlinjer för hur mycket av dessa mögelgifter som får finnas i livsmedel och foder.
Fusarium kan i viss mån bekämpas med fungicid, men av flera skäl är en ökad fungicidanvändning inte en hållbar väg att gå för lantbrukarna. I EU-direktivet om integrerat växtskydd har medlemsländerna i uppdrag att senast 2014 ta fram handlingsplaner för minskad användning av pesticider. Det finns också enbart ett fåtal fungicider som är verksamma mot Fusarium, om dessa används i alltför stor utsträckning är risken stor att Fusarium utvecklar en resistens mot de verksamma beståndsdelarna. Studier visar också att de olika arterna inom släktet Fusarium påverkas olika av de fungicider som finns på markanden. Vissa Fusarium-arter påverkas mindre än andra, och det finns risk att de kan få fritt spelrum om andra arter dör vid fungicidbehandling. En minskad konkurrens för de överlevande svamparna riskerar att leda till att angreppen blir kraftigare än vad som hade varit fallet om fungicider inte hade använts.
Projektnummer: O-20-20-475 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This interdisciplinary project examines how Swedish dairy farmers, given different types of policy instruments, are affected by the ongoing structural transformation in the primary production. The study will improve our understanding about how the ongoing structural change affects profitability in …
Läs merProjektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: H-21-47-631 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
While the equine sector in Sweden and Norway provides leisure activities, entertainment and employment for many people of all ages, these come with associated negative effects. Studies of the environmental impacts caused by the sector show that nutrient leakage from manure piles, paddocks and …
Läs merProjektnummer: O-21-20-626 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
In modern large-scale pig production, first-rate hygienic conditions are necessary to avoid outbreaks of diseases and promote and maintain a good biosecurity, However, evaluation of pen hygiene is highly subjective. The project aims to adapt and evaluate a new method for the standardised measure of …
Läs merProjektnummer: H-21-47-653 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The aim of the project is to characterize genomic diversity and inbreeding, within and between Nordic native horse breeds, with special focus on the Norwegian and Swedish breeds. For this we will use whole genome sequencing of individual and pooled DNA samples. Genomic characterization is an …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: JTI-21-83-613 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
For a sustainable food production, the plant nutrients in the food we consume need to be redirected back to agricultural land. Ammonia sanitization is rather new but simple and scalable technology to sanitize waste fractions and have been implemented for decentralized reuse of source separated …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs mer