Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0733480 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2007 |
Datum för slutrapport: | 2 juli 2012 |
Huvudsökande: | Paula Persson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Paula.Persson@slu.se |
Telefon: | 018 67 23 58 |
Sammanfattning av slutrapport
I nätgårds- och klimatkammarförsök undersöktes spridningsbiologin hos mykotoxinbildaren Fusarium langsethiae med havre som värdväxt. För att öka kunskaperna om samspelet mellan F. langsethiae och andra arter i dess naturliga miljö inkluderades även F. graminearum och F. culmorum. Havre av sorten Sang odlades i två kammare med olika klimat; samma temperaturkurva men en torrare och en fuktigare. Inokulum av de tre Fusarium-arterna, enskilt och i parvisa kombinationer, placerades vid sådjup, i samband med sådd. Svampinfektionen kvantifierades genom att mäta mängden svampDNA i plantorna med realtids PCR. Resultaten tyder på att F. langsethaie har ett epifytiskt levnadssätt, dvs. koloniserar ytan av växtmaterial och att spridningen sker utanför plantorna. Trots att mängden F. langsethiae-DNA inuti kärnor och stråbaser inte var mätbar så visar resultaten att dess närvaro påverkat utvecklingen av F. graminearum och dessutom spridningen av F. graminearum mellan plantor.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Projekt har studerat den mykotoxinproducerande mögelsvampen Fusarium langsethiae i havre, hur svampen sprids och hur den samspelar med andra Fusarium-arter som finns i dess naturliga miljö. Detta är en vanligt förkommande art i stråsäd som vi vet relativt lite om. Våra resultat stärker uppfattningen att den uppför sig som en svag växtskadegörare och inte ger upphov till ökad dödlighet hos groddplantor av havre. Våra försök tyder på att den har ett epifytiskt levnadssätt, dvs lever på ytan av växvävnaden, och att spridningen sker utanför plantan och inte inuti växten i dess ledningsvävnad. Trots att vi inte kunde bestämma graden av infektion av F. langsethiae ser vi tydligt att den påverkar andra växtskadegörare, framför allt dess släkting F. graminearum. Om det beror på att den kan konkurrera ut F. graminearum eller inducerar ett försvar hos havre går däremot inte att avgöra. Försöket utfördes i klimatkammare där vi styrde temperatur och luftfuktighet. Vi var främst intresserade av hur F. langsethiae påverkas av ett torrare klimat då inveteringar i stråsäd tyder på att F. langsethiae har varit vanligare de år då vädret varit torrare än normalt. Detta var däremot inget vi kunde se någon effekt av i försöket.
Under första decenniet av 2000-talet har havreodlare drabbats av olika arter mögelsvampar ur släktet Fusarium. Dessa svampar ger upphov till växtsjukdomen axfusarios hos våra vanliga sädesslag vete, havre och korn. Symptomen är bruna och skrumpna kärnor eller rosa missfärgning av axen. Sjukdomen leder dels till minskad skördemängd, men även skördens kvalitet blir lägre eftersom Fusarium-arterna producerar mögelgift, mykotoxiner, som påverkar hälsan hos människor och däggdjur. I stora doser kan akut förgiftning uppstå. Det finns också ett toxin, som är östrogenliknande och studier har visat att det kan påverka reproduktionen hos grisar. Släktet Fusarium har en global utbredning och bl a inom EU och i USA finns gränsvärden och riktlinjer för hur mycket av dessa mögelgifter som får finnas i livsmedel och foder.
Fusarium kan i viss mån bekämpas med fungicid, men av flera skäl är en ökad fungicidanvändning inte en hållbar väg att gå för lantbrukarna. I EU-direktivet om integrerat växtskydd har medlemsländerna i uppdrag att senast 2014 ta fram handlingsplaner för minskad användning av pesticider. Det finns också enbart ett fåtal fungicider som är verksamma mot Fusarium, om dessa används i alltför stor utsträckning är risken stor att Fusarium utvecklar en resistens mot de verksamma beståndsdelarna. Studier visar också att de olika arterna inom släktet Fusarium påverkas olika av de fungicider som finns på markanden. Vissa Fusarium-arter påverkas mindre än andra, och det finns risk att de kan få fritt spelrum om andra arter dör vid fungicidbehandling. En minskad konkurrens för de överlevande svamparna riskerar att leda till att angreppen blir kraftigare än vad som hade varit fallet om fungicider inte hade använts.
Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021
This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …
Läs merProjektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021
The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …
Läs merProjektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021
The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …
Läs merProjektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021
Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …
Läs merProjektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021
We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …
Läs merProjektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021
Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …
Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021
Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …
Läs merProjektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …
Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …
Läs merProjektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021
We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …
Läs mer