Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Fusarium i stråsäd - gäckande mykotoxinproducenter som inte alltid syns

Status: Avslutat
Projektnummer: H0733480
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 2 juli 2012
Huvudsökande: Paula Persson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Paula.Persson@slu.se
Telefon: 018 67 23 58
Beviljade medel: 1 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
I nätgårds- och klimatkammarförsök undersöktes spridningsbiologin hos mykotoxinbildaren Fusarium langsethiae med havre som värdväxt. För att öka kunskaperna om samspelet mellan F. langsethiae och andra arter i dess naturliga miljö inkluderades även F. graminearum och F. culmorum. Havre av sorten Sang odlades i två kammare med olika klimat; samma temperaturkurva men en torrare och en fuktigare. Inokulum av de tre Fusarium-arterna, enskilt och i parvisa kombinationer, placerades vid sådjup, i samband med sådd. Svampinfektionen kvantifierades genom att mäta mängden svampDNA i plantorna med realtids PCR. Resultaten tyder på att F. langsethaie har ett epifytiskt levnadssätt, dvs. koloniserar ytan av växtmaterial och att spridningen sker utanför plantorna. Trots att mängden F. langsethiae-DNA inuti kärnor och stråbaser inte var mätbar så visar resultaten att dess närvaro påverkat utvecklingen av F. graminearum och dessutom spridningen av F. graminearum mellan plantor.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Projekt har studerat den mykotoxinproducerande mögelsvampen Fusarium langsethiae i havre, hur svampen sprids och hur den samspelar med andra Fusarium-arter som finns i dess naturliga miljö. Detta är en vanligt förkommande art i stråsäd som vi vet relativt lite om. Våra resultat stärker uppfattningen att den uppför sig som en svag växtskadegörare och inte ger upphov till ökad dödlighet hos groddplantor av havre. Våra försök tyder på att den har ett epifytiskt levnadssätt, dvs lever på ytan av växvävnaden, och att spridningen sker utanför plantan och inte inuti växten i dess ledningsvävnad. Trots att vi inte kunde bestämma graden av infektion av F. langsethiae ser vi tydligt att den påverkar andra växtskadegörare, framför allt dess släkting F. graminearum. Om det beror på att den kan konkurrera ut F. graminearum eller inducerar ett försvar hos havre går däremot inte att avgöra. Försöket utfördes i klimatkammare där vi styrde temperatur och luftfuktighet. Vi var främst intresserade av hur F. langsethiae påverkas av ett torrare klimat då inveteringar i stråsäd tyder på att F. langsethiae har varit vanligare de år då vädret varit torrare än normalt. Detta var däremot inget vi kunde se någon effekt av i försöket.

Under första decenniet av 2000-talet har havreodlare drabbats av olika arter mögelsvampar ur släktet Fusarium. Dessa svampar ger upphov till växtsjukdomen axfusarios hos våra vanliga sädesslag vete, havre och korn. Symptomen är bruna och skrumpna kärnor eller rosa missfärgning av axen. Sjukdomen leder dels till minskad skördemängd, men även skördens kvalitet blir lägre eftersom Fusarium-arterna producerar mögelgift, mykotoxiner, som påverkar hälsan hos människor och däggdjur. I stora doser kan akut förgiftning uppstå. Det finns också ett toxin, som är östrogenliknande och studier har visat att det kan påverka reproduktionen hos grisar. Släktet Fusarium har en global utbredning och bl a inom EU och i USA finns gränsvärden och riktlinjer för hur mycket av dessa mögelgifter som får finnas i livsmedel och foder.

Fusarium kan i viss mån bekämpas med fungicid, men av flera skäl är en ökad fungicidanvändning inte en hållbar väg att gå för lantbrukarna. I EU-direktivet om integrerat växtskydd har medlemsländerna i uppdrag att senast 2014 ta fram handlingsplaner för minskad användning av pesticider. Det finns också enbart ett fåtal fungicider som är verksamma mot Fusarium, om dessa används i alltför stor utsträckning är risken stor att Fusarium utvecklar en resistens mot de verksamma beståndsdelarna. Studier visar också att de olika arterna inom släktet Fusarium påverkas olika av de fungicider som finns på markanden. Vissa Fusarium-arter påverkas mindre än andra, och det finns risk att de kan få fritt spelrum om andra arter dör vid fungicidbehandling. En minskad konkurrens för de överlevande svamparna riskerar att leda till att angreppen blir kraftigare än vad som hade varit fallet om fungicider inte hade använts.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Trädgård
Växtodling

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Molekylära verktyg för detektion av mag- och tarmparasiter och läkemedelsresistens hos får
Lars Johan Höglund

Projektnummer: O-16-20-742 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

The project aims to develop and evaluate molecular tests for the detection of gastrointestinal parasites in sheep and their resistance status to anthelmintics. The genetic markers will then be tested in two major sheep flocks to provide an evidence base for a monitoring program that, ultimately, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Effekt av ströbäddsskötsel på fjäderplockning, hackning och andel fellagda ägg hos värphöns
Ragnar Tauson, SLU

Projektnummer: H1037047 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2010

Sammanfattning saknas

Läs mer

Val av samverkansform: ekonomiska föreningars grundproblem
Clas Bergström, Handelshögskolan i Stockholm

Projektnummer: 0245005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2002

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hästhålln. i tätortsnära områden, miljö och attityder-delproj. 1. Attityder kring hästhålln. - lukt, allergener o andra störningar
Catharina Svala, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0447050 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress