Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H0733480 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2007 |
Datum för slutrapport: | 2 juli 2012 |
Huvudsökande: | Paula Persson |
Organisation: | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU |
E-postadress: | Paula.Persson@slu.se |
Telefon: | 018 67 23 58 |
Sammanfattning av slutrapport
I nätgårds- och klimatkammarförsök undersöktes spridningsbiologin hos mykotoxinbildaren Fusarium langsethiae med havre som värdväxt. För att öka kunskaperna om samspelet mellan F. langsethiae och andra arter i dess naturliga miljö inkluderades även F. graminearum och F. culmorum. Havre av sorten Sang odlades i två kammare med olika klimat; samma temperaturkurva men en torrare och en fuktigare. Inokulum av de tre Fusarium-arterna, enskilt och i parvisa kombinationer, placerades vid sådjup, i samband med sådd. Svampinfektionen kvantifierades genom att mäta mängden svampDNA i plantorna med realtids PCR. Resultaten tyder på att F. langsethaie har ett epifytiskt levnadssätt, dvs. koloniserar ytan av växtmaterial och att spridningen sker utanför plantorna. Trots att mängden F. langsethiae-DNA inuti kärnor och stråbaser inte var mätbar så visar resultaten att dess närvaro påverkat utvecklingen av F. graminearum och dessutom spridningen av F. graminearum mellan plantor.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Projekt har studerat den mykotoxinproducerande mögelsvampen Fusarium langsethiae i havre, hur svampen sprids och hur den samspelar med andra Fusarium-arter som finns i dess naturliga miljö. Detta är en vanligt förkommande art i stråsäd som vi vet relativt lite om. Våra resultat stärker uppfattningen att den uppför sig som en svag växtskadegörare och inte ger upphov till ökad dödlighet hos groddplantor av havre. Våra försök tyder på att den har ett epifytiskt levnadssätt, dvs lever på ytan av växvävnaden, och att spridningen sker utanför plantan och inte inuti växten i dess ledningsvävnad. Trots att vi inte kunde bestämma graden av infektion av F. langsethiae ser vi tydligt att den påverkar andra växtskadegörare, framför allt dess släkting F. graminearum. Om det beror på att den kan konkurrera ut F. graminearum eller inducerar ett försvar hos havre går däremot inte att avgöra. Försöket utfördes i klimatkammare där vi styrde temperatur och luftfuktighet. Vi var främst intresserade av hur F. langsethiae påverkas av ett torrare klimat då inveteringar i stråsäd tyder på att F. langsethiae har varit vanligare de år då vädret varit torrare än normalt. Detta var däremot inget vi kunde se någon effekt av i försöket.
Under första decenniet av 2000-talet har havreodlare drabbats av olika arter mögelsvampar ur släktet Fusarium. Dessa svampar ger upphov till växtsjukdomen axfusarios hos våra vanliga sädesslag vete, havre och korn. Symptomen är bruna och skrumpna kärnor eller rosa missfärgning av axen. Sjukdomen leder dels till minskad skördemängd, men även skördens kvalitet blir lägre eftersom Fusarium-arterna producerar mögelgift, mykotoxiner, som påverkar hälsan hos människor och däggdjur. I stora doser kan akut förgiftning uppstå. Det finns också ett toxin, som är östrogenliknande och studier har visat att det kan påverka reproduktionen hos grisar. Släktet Fusarium har en global utbredning och bl a inom EU och i USA finns gränsvärden och riktlinjer för hur mycket av dessa mögelgifter som får finnas i livsmedel och foder.
Fusarium kan i viss mån bekämpas med fungicid, men av flera skäl är en ökad fungicidanvändning inte en hållbar väg att gå för lantbrukarna. I EU-direktivet om integrerat växtskydd har medlemsländerna i uppdrag att senast 2014 ta fram handlingsplaner för minskad användning av pesticider. Det finns också enbart ett fåtal fungicider som är verksamma mot Fusarium, om dessa används i alltför stor utsträckning är risken stor att Fusarium utvecklar en resistens mot de verksamma beståndsdelarna. Studier visar också att de olika arterna inom släktet Fusarium påverkas olika av de fungicider som finns på markanden. Vissa Fusarium-arter påverkas mindre än andra, och det finns risk att de kan få fritt spelrum om andra arter dör vid fungicidbehandling. En minskad konkurrens för de överlevande svamparna riskerar att leda till att angreppen blir kraftigare än vad som hade varit fallet om fungicider inte hade använts.
Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …
Projektnummer: R-20-62-328 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Achieving and maintaining a good stable climate with low ammonia levels is a major challenge for many poultry farmers. In addition to adversely affecting animal health, production and the working environment, high levels of ammonia in the stable can also lead to increased environmental impact. The …
Läs merProjektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …
Läs merProjektnummer: O-18-20-157 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2023
Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …
Läs merProjektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …
Läs merProjektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017
This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …
Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …
Läs merProjektnummer: R-18-25-143 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 juni 2023
Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …
Läs merProjektnummer: R-20-62-325 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
This project is connected to an already funded grazing application from Norway intending to evaluate methane production from dairy cows in different grazing systems. We aim to evaluate further some important aspects of grazing in northern Sweden. We plan to use some sensory techniques to analyse …
Läs merProjektnummer: H-17-47-304 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 april 2023
Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …
Läs mer