Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Genetisk variation och smittspridning av Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis vid mastit hos mjölkkor

Status: Avslutat
Projektnummer: V1030002
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 16 juni 2015
Huvudsökande: Karin Persson Waller
Organisation: Statens Veterinärmedicinska Anstalt
E-postadress: Karin.Persson-Waller@sva.se
Telefon: 018-67 46 72
Beviljade medel: 1 181 000 SEK

Det övergripande syftet var att öka kunskapen om juverinfektioner med Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor samt om hur dessa ska förebyggas. I en studie genotypades bakterieisolat från fall av klinisk mastit, i en annan samlades mjölkprov in från nykalvade kor i kommersiella lösdriftsbesättningar under ett år och i en tredje studie besöktes några gårdar igen för att ta kropps- och omgivningsprov. Några konklusioner är att genotypvariationen är patogenberoende; den huvudsakliga smittkällan för Sa och Sru är juver respektive omgivning medan Srd inte har en tydlig smittkälla; mjölkens celltal efter behandling skiljer mellan Sa-genotyper och mellan Srd- och Sru-fall; juverinfektioner med Sa, Srd och Sru är vanliga vid kalvning hos unga och äldre kor i besättningar med försämrad juverhälsa och har betydelse för juverhälsan och mjölkproduktionen under laktationen samt att infektionsmönstren varierar markant mellan gårdar.

Titel
Genetisk variation och smittspridning av Staphylococcus aureus, Streptococcus dysgalactiae och Streptococcus uberis vid mastit (V1030002)

Syfte
Det övergripande syftet med projektet var att öka kunskapen om juverinfektioner med Staphylococcus aureus (Sa), Streptococcus dysgalactiae (Srd) och Streptococcus uberis (Sru) hos mjölkkor för att bättre kunna förebygga mastit (juverinflammation) orsakad av dessa bakterier. För att åstadkomma detta studerades förekomst av olika genetiska typer inom varje bakterieart samt hur bakterierna sprids mellan kor och vilken effekt juverinfektioner har på juverhälsa, mjölkproduktion och utslagning på lång sikt.

Resultat
Resultaten från den första delstudien, som undersökte bakterieisolat från fall av klinisk mastit (med synliga tecken), visade att det fanns tydliga skillnader i antalet genotyper mellan de tre bakteriearterna. Den genetiska variationen var ganska liten hos Sa och hög hos Sru medan variationen hos Srd var ungefär mittemellan Sa och Sru. Några Sa-typer var väl spridda i landet medan sådan spridning var mindre vanlig hos Srd och inte sågs alls hos Sru. Kor som behandlats för mastit orsakade av vanliga Sa-genotyper hade bättre juverhälsa under uppföljningsperioden jämfört med kor som behandlats för mastit orsakad av ovanliga genotyper. Kor som behandlats för mastit orsakad av Srd hade lägre celltal efter behandling jämfört med kor med Sru-mastit.

Resultaten från den andra delstudien, som bland annat undersökte hur vanliga de tre juverbakterierna är hos kor vid och strax efter kalvning i tretton mjölkkogårdar, visade att dessa bakterier var ganska vanliga i mjölken både hos unga och äldre kor och att Sa var vanligast. Andelen kor med bakterier i mjölken varierade dock kraftigt mellan gårdarna. Det fanns även skillnader mellan yngre och äldre kor samt mellan säsonger (bete, tidig och sen stallsäsong). Resultaten från genotypning av bakterieisolat från mjölkprov var en viktig hjälp för att förstå spridningen av juverinfektioner inom gård. Infektioner med Sa, Srd och Sru vid/strax efter kalvning var förknippade med försämrad juverhälsa under resten av mjölkningsperioden. Att hitta någon av de tre bakterierna i juvret vid eller precis efter kalvning var också förknippat med nedsatt mjölkproduktion och ökad utslagning men detta berodde på bakterieart och sågs främst för kor som hade samma bakteriefynd vid båda provtagningarna.

Resultaten från den tredje delstudien där fyra av gårdarna som deltog i del två besöktes vid ett senare tillfälle för provtagning från kroppen på djur nära kalvning och från deras närmiljö visade att det var ganska vanligt att hitta Sa i dessa prover men att få prover innehöll Srd. Även om fynden varierade mellan gårdarna var det inte ovanligt att hitta samma bakteriegenotyp på och runt djuren som i mjölkprov tagna vid detta besökstillfället eller drygt ett år tidigare. Detta visar att samma bakterietyper kan finnas kvar i besättningen under lång tid.

Metod
Mastit är den vanligaste sjukdomen bland våra mjölkkor och de flesta fall av klinisk mastit uppträder strax efter kalvning. Mastit kan orsakas av flera olika bakterier som infekterar juvret genom spenkanalen. Tidigare svenska studier har visat att de tre studerade bakteriearterna Sa, Srd och Sru är speciellt vanliga vid mastit. Det bästa sättet att minska antalet mastiter är att förebygga att nya infektioner inträffar. Det är därför viktigt att förstå hur juverinfektioner sprids i en besättning och att hitta smittkällor. Numera finns teknik för att undersöka bakterierna i detalj genom så kallad genotypning. Sådan teknik innebär en bättre chans att förstå hur smittspridning mellan och inom gårdar går till. Skillnader i tillfrisknande mellan bakteriearter och genotyper inom bakterierart är också dåligt kända.

I första delstudein undersöktes bakterieisolat (dvs bakteriematerial av en specifik bakterieart som odlats fram på agarplatta) som samlats in från gårdar i hela landet från fall av klinisk mastit. Avsikten var att se hur många olika genotyper det finns inom varje bakterieart och om vissa typer är mer spridda inom landet än andra. Dessutom utvärderades behandlingsresultatet genom att följa juverhälsan, mjölkproduktionen och antalet utslagna kor under 120 dagar efter den kliniska mastiten.

I den andra delstudien följdes tretton mjölkkobesättningar under ett år. Besättningarna hade haft försämrad juverhälsa under flera år före undersökningen. Från cirka hälften av korna togs mjölkprov för bakteriologisk undersökning vid två tillfällen, dels samma dag som de kalvade och dels fyra dagar senare. När Sa, Srd och Sru hittades i proverna sparades dessa isolat i frysen och ett urval undersöktes senare med genotypning. Samband mellan juverinfektion vid kalvning och juverhälsa, mjölkproduktion samt utslagning under hela mjölkningsperioden undersöktes också.

Fyra av besättningarna i den andra delstudien besöktes även ett år efter att den delen avslutats. Då togs mjölkprov samt prov från kroppen på högdräktiga kvigor och sinkor och från deras närmiljö för att undersöka om det fanns Sa eller Srd-bakterier där och om de var av samma sort som de som fanns i juvret.

Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier
Sammantaget tyder resultaten på att några Sa-genotyper var väl spridda i Sverige. Dessa sprids troligen direkt mellan djur inom besättning via juvret medan spridning mellan besättningar troligen sker via handel med djur. I vissa besättningar var dock den genetiska variationen hos Sa stor. Den genetiska variationen hos Srd var större än hos Sa men vissa genotyper föreföll spridas mellan djur inom och mellan besättningar. Variationen hos Sru var stor och vi hittade inga tecken på att denna bakterie sprider sig smittsamt i landet. En sådan spridning kan dock inte uteslutas helt med tanke på att ganska få gårdar och bakterieisolat undersöktes.
Eftersom gårdsvariationen var stor vad gäller förekomst av olika bakterier och när dessa kunde hittas (vid kalvning eller fyra dagar senare), samt vad gäller säsong, äldre och yngre djur, samt bakteriell genotyp, är det troligt att detaljerad kunskap om infektionsmönster i varje enskild besättning är av värde för att ta fram för besättningen mest lönsamma förebyggande åtgärder.
Sa-genotyp har betydelse för behandlingsresultatet efter klinisk mastit. Detta bör undersökas vidare för att på sikt kunna förutsäga prognosen bättre för behandling av klinisk mastit orsakad av Sa. Förekomst av juverinfektioner vid eller strax efter kalvning orsakade av Sa, Strd och Stru har betydelse för juverhälsan under resterande laktation.
Projektet har gett ny och viktig kunskap om juverinfektioner med Sa, Srd och Sru under svenska förhållanden. I förlängningen innebär det att vi kommer att bli bättre på att förebygga sådana infektioner.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress