Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Genome-wide association-studie för identifiering av gener som reglerar kryptorkism hos hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947256
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 juni 2013
Huvudsökande: Jeanette Axelsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Jeanette.Axelsson@mercodia.com
Telefon: 018-4714383
Beviljade medel: 410 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med klapphingstprojektet är att undersöka den genetiska bakgrunden till kryptorkism hos hästar. Kryptorkism är en komplex defekt, och påverkas troligtvis både av genetik och miljöfaktorer. Vi har utfört en arvbarhetsberäkning som resulterade i att vi kunde visa att kryptorkism är ärftligt hos hästar, något som tidigare anats, men till vår kännedom ej publicerats vetenskapligt. Syftet med studien var att uppskatta prevalensen och arvbarheten av kryptorkism hos svenskfödda islandshästar. Ett frågeformulär skickades ut till 80 av de största islandshästuppfödarna i Sverige. Den insamlade informationen visar att det är vanligt att testiklarna nedvandrar senare än vid sex månaders ålder hos islandshästföl. Vid 12 månaders ålder saknar närmare 9 % av de 655 hingstar vi har information från vid denna tidpunkt en eller båda testiklarna i pungen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
KLAPPHINGSTPROJEKTET: Felaktig nedvandring av testiklarna är ärftligt även hos hästar

Syftet med klapphingstprojektet är att undersöka den genetiska bakgrunden till så kallad kryptorkism, vilket är en defekt som innebär en ofullständig nedvandring av testiklarna till pungen. Hingstar som av någon anledning inte får ner en eller båda testiklarna brukar kallas för klapphingstar. Dessa hingstar har ofta lika hög produktion av det manliga könshormonet testosteron som en vanlig hingst och betäcker gärna. Om en av testiklarna finns på plats i pungen är den oftast även fertil. Avkommor från klapphingstar är inte önskvärt eftersom kryptorkism räknas som en defekt av nästan alla avelsförbund.

En klapphingst kan bli en dyr affär
Rekommendationen är därför att alla klapphingstar ska kastreras, vilket kan bli en kostsam affär, eftersom en sådan kastration i många fall kan bli mer komplicerad och kräver mer bedövning/sövning av hästen och eventuellt titthålskirurgi eller buköppning. För hästen innebär denna typ av kastration en ökad risk för komplikationer, men att behålla testikeln är inte heller ett bra alternativ p g a risken för tumörbildningar och beteendeproblem.

Nedvandringen av testiklarna styrs av många olika faktorer
Kryptorkism är en komplex defekt, vilket innebär att den troligen påverkas både av genetik och miljöfaktorer. Hos hästar är den här defekten ungefär lika vanlig som hos människor, mellan två och åtta procent, och varierar mellan olika hästraser. I projektet har vi fokuserat på att samla in prover från så många klapphingstar som möjligt för att sedan kunna fokusera på den ras där vi fått in störst antal prover.

Provinsamlingen fortsätter
Under projektets gång har samarbeten etablerats med bl a ATG-klinikerna i Sverige, samt UDS i Uppsala och Mälarkliniken för att samla in prover i form av blod och hårrötter från klapphingstar för att kunna utföra en genetisk jämförelse mellan friska och drabbade hästar. För man ska kunna se sambanden mellan genetiska markörer och en komplex sjukdom eller defekt krävs ett mycket stort antal individer för att säkerställa resultaten statistiskt, så provinsamlingen kommer fortsätta under några år för att samla in så många prover som möjligt.

Kryptorkism ärftligt hos islandshästar
Vi har även utfört en arvbarhetsberäkning, som resulterade i att vi kunde visa att kryptorkism faktiskt är ärftligt hos hästar, något som tidigare anats, men inte tidigare publicerats vetenskapligt. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten och hur ärftligt kryptorkism är hos svenskfödda islandshästar. Ett frågeformulär skickades ut till 80 av de största islandshästuppfödarna i Sverige. I formuläret frågade vi om alla hingstar som har fötts på gården hade båda testiklarna nere i pungen vid en, sex eller tolv månaders ålder.

Den insamlade informationen visar att det är vanligt att testiklarna nedvandrar senare än vid sex månaders ålder hos islandshästföl. Vid 12 månaders ålder saknar närmare 9 % av de 655 hingstar vi har information från vid denna tidpunkt en eller båda testiklarna i pungen. I studien kunde vi se att sannolikheten för kryptorkism påverkas av BLUP för mankhöjd, gård och ålder.

Selektiv avel
Resultaten stödjer att kryptorkism är ärftligt hos hästar och bör selekteras bort genom medvetet avelsarbete. Dokumentationen kring förekomsten av kryptorkism behöver förbättras för att detta ska vara möjligt och vi hoppas också komma de genetiska orsakerna närmare på spåren genom att fortsätta den genetiska studien. Vi vill även utöka undersökningen till andra raser och har initierat en likadan studie på varmblodiga travhästar. Arbetet fortsätter nu med att samla in data för arvbarhetsberäkningar, bl.a. i samarbete med två av Sveriges största travstuterier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev