Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Genome-wide association-studie för identifiering av gener som reglerar kryptorkism hos hästar

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947256
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 26 juni 2013
Huvudsökande: Jeanette Axelsson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Jeanette.Axelsson@mercodia.com
Telefon: 018-4714383
Beviljade medel: 410 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Syftet med klapphingstprojektet är att undersöka den genetiska bakgrunden till kryptorkism hos hästar. Kryptorkism är en komplex defekt, och påverkas troligtvis både av genetik och miljöfaktorer. Vi har utfört en arvbarhetsberäkning som resulterade i att vi kunde visa att kryptorkism är ärftligt hos hästar, något som tidigare anats, men till vår kännedom ej publicerats vetenskapligt. Syftet med studien var att uppskatta prevalensen och arvbarheten av kryptorkism hos svenskfödda islandshästar. Ett frågeformulär skickades ut till 80 av de största islandshästuppfödarna i Sverige. Den insamlade informationen visar att det är vanligt att testiklarna nedvandrar senare än vid sex månaders ålder hos islandshästföl. Vid 12 månaders ålder saknar närmare 9 % av de 655 hingstar vi har information från vid denna tidpunkt en eller båda testiklarna i pungen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
KLAPPHINGSTPROJEKTET: Felaktig nedvandring av testiklarna är ärftligt även hos hästar

Syftet med klapphingstprojektet är att undersöka den genetiska bakgrunden till så kallad kryptorkism, vilket är en defekt som innebär en ofullständig nedvandring av testiklarna till pungen. Hingstar som av någon anledning inte får ner en eller båda testiklarna brukar kallas för klapphingstar. Dessa hingstar har ofta lika hög produktion av det manliga könshormonet testosteron som en vanlig hingst och betäcker gärna. Om en av testiklarna finns på plats i pungen är den oftast även fertil. Avkommor från klapphingstar är inte önskvärt eftersom kryptorkism räknas som en defekt av nästan alla avelsförbund.

En klapphingst kan bli en dyr affär
Rekommendationen är därför att alla klapphingstar ska kastreras, vilket kan bli en kostsam affär, eftersom en sådan kastration i många fall kan bli mer komplicerad och kräver mer bedövning/sövning av hästen och eventuellt titthålskirurgi eller buköppning. För hästen innebär denna typ av kastration en ökad risk för komplikationer, men att behålla testikeln är inte heller ett bra alternativ p g a risken för tumörbildningar och beteendeproblem.

Nedvandringen av testiklarna styrs av många olika faktorer
Kryptorkism är en komplex defekt, vilket innebär att den troligen påverkas både av genetik och miljöfaktorer. Hos hästar är den här defekten ungefär lika vanlig som hos människor, mellan två och åtta procent, och varierar mellan olika hästraser. I projektet har vi fokuserat på att samla in prover från så många klapphingstar som möjligt för att sedan kunna fokusera på den ras där vi fått in störst antal prover.

Provinsamlingen fortsätter
Under projektets gång har samarbeten etablerats med bl a ATG-klinikerna i Sverige, samt UDS i Uppsala och Mälarkliniken för att samla in prover i form av blod och hårrötter från klapphingstar för att kunna utföra en genetisk jämförelse mellan friska och drabbade hästar. För man ska kunna se sambanden mellan genetiska markörer och en komplex sjukdom eller defekt krävs ett mycket stort antal individer för att säkerställa resultaten statistiskt, så provinsamlingen kommer fortsätta under några år för att samla in så många prover som möjligt.

Kryptorkism ärftligt hos islandshästar
Vi har även utfört en arvbarhetsberäkning, som resulterade i att vi kunde visa att kryptorkism faktiskt är ärftligt hos hästar, något som tidigare anats, men inte tidigare publicerats vetenskapligt. Syftet med studien var att uppskatta förekomsten och hur ärftligt kryptorkism är hos svenskfödda islandshästar. Ett frågeformulär skickades ut till 80 av de största islandshästuppfödarna i Sverige. I formuläret frågade vi om alla hingstar som har fötts på gården hade båda testiklarna nere i pungen vid en, sex eller tolv månaders ålder.

Den insamlade informationen visar att det är vanligt att testiklarna nedvandrar senare än vid sex månaders ålder hos islandshästföl. Vid 12 månaders ålder saknar närmare 9 % av de 655 hingstar vi har information från vid denna tidpunkt en eller båda testiklarna i pungen. I studien kunde vi se att sannolikheten för kryptorkism påverkas av BLUP för mankhöjd, gård och ålder.

Selektiv avel
Resultaten stödjer att kryptorkism är ärftligt hos hästar och bör selekteras bort genom medvetet avelsarbete. Dokumentationen kring förekomsten av kryptorkism behöver förbättras för att detta ska vara möjligt och vi hoppas också komma de genetiska orsakerna närmare på spåren genom att fortsätta den genetiska studien. Vi vill även utöka undersökningen till andra raser och har initierat en likadan studie på varmblodiga travhästar. Arbetet fortsätter nu med att samla in data för arvbarhetsberäkningar, bl.a. i samarbete med två av Sveriges största travstuterier.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev