Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947276
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Johan Bröjer
Organisation: SLU
E-postadress: johan.brojer@slu.se
Telefon: 018-671388
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hästar med insulinresistens och fång rekommenderas i behandlingssyfte en foderstat med lågt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC). Det övergripande syftet med studien var att hitta en praktisk metod att reducera mängden WSC i vallfodret till häst och att därefter studera det metabola svaret av glukos och insulin efter utfodring av friska hästar med WSC-reducerat foder.

Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst WSC-halt i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att WSC-halten sjönk. Det var effektivast och mest praktiskt att reducera WSC-halten genom att producera ensilage jämfört med att blötlägga hö i 12 h. Resultaten från denna studie visade att olika WSC-halter i grovfodret gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästarna. Utfodring av hösilage med ett högt WSC-innehåll gav en insulinrespons som hade stora likheter med det svar som ses efter utfodring med kraftfoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte med studien
Ekvint metabolt syndrom (EMS) har varit ett sjukdomsbegrepp inom veterinärmedicinen sedan 2002. Sjukdomen karaktäriseras av övervikt och/eller regional fettansättning, insulinresistens och fång. Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens spelar en central roll i utvecklingen av sjukdomen. Flera studier har påvisat ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men den exakta mekanismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd.

Hästar som fått diagnosen EMS rekommenderas en foderstat med lågt innehåll av socker (WSC, water soluble carbohydrates – dvs glukos, fruktos, sukros och fruktaner) och stärkelse. En sådan foderstat antas ge ett lågt glykemiskt svar och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket anses minska risken för att hästen utvecklar fång eller förvärrar sin insulinresistens. Stärkelsemängden i foderstaten kan reduceras genom att helt ta bort spannmål och andra stärkelserika fodermedel ur foderstaten. Det är dock betydligt svårare att minimera WSC-andelen i vallfoder i en hästfoderstat, eftersom WSC är en relativt stor beståndsdel i vallfoder.

En vanlig rekommendation som ges är att blötlägga hö innan utfodring för att på så sätt minska WSC-halten. Effektiviteten av detta förfarande är dock tveksam och hur stor minskning av WSC-innehållet som kan uppnås är dåligt belagt ur ett vetenskapligt perspektiv.
Blötläggning av vallfoder kan också förväntas påverka den hygieniska kvaliteten i fodret.
Istället för att blötlägga hö kan andra metoder att reducera WSC-innehållet i vallfoder övervägas. I Sverige utfodras många hästar med inplastat vallfoder av något slag, dvs ensilage eller hösilage. Ensilage innehåller generellt sett lägre WSC-halt än hö, eftersom WSC ombildas till mjölksyra i högre eller lägre grad under ensileringen.

Försöket är uppdelat i 2 separata studier:

1. Möjligheter att reducera WSC-halten i vallfoder:
Syftet med denna projektdel var att undersöka om WSC-halten i svenska vallfoder kan påverkas via konserveringsmetod (ensilering, konservering till hösilage, torkning till hö); via lagringstid (3, 6, 12 och 18 månader efter skörd) och via blötläggning innan utfodring (12 eller 24 timmars blötläggning).

2. Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar utfodrade grovfoder med olika WSC-halter:
Målet med studie 2 var att ta reda på hur det glykemiska svaret och insulinresponsen förändras vid utfodring av grovfoder med olika innehåll av WSC-halter (lågt, mellan samt högt) hos två olika hästraser – varmblodiga travhästar och islandshästar.

Resultat
Studie 1:
Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst sockerinnehåll i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att alla sockerfraktioner minskade, och blötläggning i 24 h medförde att några fraktioner reducerades ytterligare i ensilage och hö, men inte i hösilage. Att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större minskning av WSC, jämfört med att konservera vallfoder som hö som sedan blötlades i 12 eller 24 h. Med tanke på att blötläggningen gjordes med 17 L vatten per kg ts var ensilering en enklare och mer praktisk metod för att reducera sockerhalten i vallfoder.

Det bör noteras att endast en gröda användes i detta försök, detta för att belysa effekten av konserveringsmetod, blötläggning, lagringstid och ensileringsmedel på en och samma gröda och undvika den variation som olika grödor ger. Att lagra vallfoder längre tid hade ingen relevant effekt på sockerhalten, och är alltså inte en metod att rekommendera för att minska sockerhalten i t ex hö.

Studie 2:
Resultaten från denna studie visar att olika sockerhalter i grovfoder ger upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästen. Den maximala insulinkoncentrationen efter utfodring med hösilage med högst sockerinnehåll i vårt försök gav i genomsnitt högre maximala insulinkoncentrationer jämfört med en tidigare studie då enbart krossat korn (0,28 kg/100 kg kroppsvikt) utfodrades till häst. Vår studie visar även att rasskillnader föreligger mellan varmblodiga travhästar och islandshästar – både i glukos- och insulinsvaret. Denna skillnad kan bero på att islandshästarna i sig är mer insulinresistenta än travhästarna.

Metoder
Studie 1:
En och samma vall användes för produktion av ensilage, hösilage och hö. Ensilage och hösilage konserverades i 25L-laboratoriesilor. Ensilage bärgades vid ca 40 % ts-halt, hösilage vid ca 60 % ts-halt, och hö i lös form vid ca 70 % ts-halt som sluttorkades artificiellt på skulltork till 93 % ts-halt. Ensilage, hösilage och hö lagrades därefter i 3, 6, 12 och 18 månader. Vi dessa tidpunkter öppnades och provtogs en fjärdedel av antalet silor/hömängden för analys av WSC-halten. Vid provtagning efter 3 och 12 månaders lagring blötlades 1 kg torrsubstans från varje vid tillfället öppnad silo, och motsvarande mängd hö, i 17 liter kranvatten under 24 h. Efter 12 och 24h blötläggning togs prov på det blötlagda fodret för analys av WSC-innehållet. Blötläggning av fodret gjordes under kontrollerade former, men i en miljö och under förhållanden som efterliknar dem i ett häststall. Analys av WSC-halten och de ingående fraktionerna glukos, fruktos, sukros och fruktaner gjordes med en enzymatisk-spektrofotometrisk metod.

Studie 2:
I försöket ingick totalt 16 friska hästar (fem valacker, 11 ston), åtta varmblodiga travare samt åtta islandshästar. Samtliga hästar utfodrades med 3 olika grovfoderstater - ett med låg (39 g WSC/kg ts), ett med mellan (130 g WSC/kg ts) samt ett med hög koncentration av WSC (177 g WSC/kg ts). Varje grovfoder fodrades under 1 veckas tid och vilken ordning varje foderstat utfodrades till respektive häst skedde slumpmässigt. Foderstaterna anpassades för att motsvara hästarnas behov av energi och protein. Förutom grovfoderdieten gavs samtliga hästar extra tillskott av mineral under försöksperioden. Efter 1 veckas utfodring med respektive grovfoderdiet utfodrades hästarna sitt kvällsmål (50 % av dygnsbehovet) på eftermiddagen och fick sedan svälta 12 timmar under natten. Dagen efter lades en permanentkateter i en av halsvenerna vartefter hästarna utfodrades den gångna veckans grovfoderdiet följt av upprepad blodprovstagning under 5 timmar för att fastställa dietens glykemiska svar och insulinrespons.
Utfodrad mängd grovfoder på försöksdagens morgon beräknades enligt 0,6 kg ts/100kg.

Slutsatser
Sammanfattningsvis visar våra försök att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större reduktion av WSC-halten jämfört med att konservera vallfoder som hö och sedan blötlägga fodret i 12 eller 24 h. Att utfodra häst med vallfoder som har ett högt sockerinnehåll har liknande effekter på insulinresponsen som utfodring med enbart kraftfoder och det kan ha negativa effekter på hästar som har insulinresistens, t ex hästar med fång, Cushing´s sjukdom och ekvint metabolt syndrom.

Det är angeläget att det produceras vallfoder i Sverige som har en låg WSC-halt för att hästar med fång, Cushing´s sjukdom och EMS skall kunna erbjudas ett lämpligt foder. Det finns således möjlighet för vallproducenterna att nischa sin produktion och ta fram specialfoder till hästar med insulinresistens och fång. Efterfrågan på sådant foder borde vara stor i Sverige. Ett problem är att det idag inte kommersiellt går att analysera WSC-halten i foder på ett adekvat sätt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev