Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947276
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Johan Bröjer
Organisation: SLU
E-postadress: johan.brojer@slu.se
Telefon: 018-671388
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hästar med insulinresistens och fång rekommenderas i behandlingssyfte en foderstat med lågt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC). Det övergripande syftet med studien var att hitta en praktisk metod att reducera mängden WSC i vallfodret till häst och att därefter studera det metabola svaret av glukos och insulin efter utfodring av friska hästar med WSC-reducerat foder.

Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst WSC-halt i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att WSC-halten sjönk. Det var effektivast och mest praktiskt att reducera WSC-halten genom att producera ensilage jämfört med att blötlägga hö i 12 h. Resultaten från denna studie visade att olika WSC-halter i grovfodret gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästarna. Utfodring av hösilage med ett högt WSC-innehåll gav en insulinrespons som hade stora likheter med det svar som ses efter utfodring med kraftfoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte med studien
Ekvint metabolt syndrom (EMS) har varit ett sjukdomsbegrepp inom veterinärmedicinen sedan 2002. Sjukdomen karaktäriseras av övervikt och/eller regional fettansättning, insulinresistens och fång. Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens spelar en central roll i utvecklingen av sjukdomen. Flera studier har påvisat ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men den exakta mekanismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd.

Hästar som fått diagnosen EMS rekommenderas en foderstat med lågt innehåll av socker (WSC, water soluble carbohydrates – dvs glukos, fruktos, sukros och fruktaner) och stärkelse. En sådan foderstat antas ge ett lågt glykemiskt svar och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket anses minska risken för att hästen utvecklar fång eller förvärrar sin insulinresistens. Stärkelsemängden i foderstaten kan reduceras genom att helt ta bort spannmål och andra stärkelserika fodermedel ur foderstaten. Det är dock betydligt svårare att minimera WSC-andelen i vallfoder i en hästfoderstat, eftersom WSC är en relativt stor beståndsdel i vallfoder.

En vanlig rekommendation som ges är att blötlägga hö innan utfodring för att på så sätt minska WSC-halten. Effektiviteten av detta förfarande är dock tveksam och hur stor minskning av WSC-innehållet som kan uppnås är dåligt belagt ur ett vetenskapligt perspektiv.
Blötläggning av vallfoder kan också förväntas påverka den hygieniska kvaliteten i fodret.
Istället för att blötlägga hö kan andra metoder att reducera WSC-innehållet i vallfoder övervägas. I Sverige utfodras många hästar med inplastat vallfoder av något slag, dvs ensilage eller hösilage. Ensilage innehåller generellt sett lägre WSC-halt än hö, eftersom WSC ombildas till mjölksyra i högre eller lägre grad under ensileringen.

Försöket är uppdelat i 2 separata studier:

1. Möjligheter att reducera WSC-halten i vallfoder:
Syftet med denna projektdel var att undersöka om WSC-halten i svenska vallfoder kan påverkas via konserveringsmetod (ensilering, konservering till hösilage, torkning till hö); via lagringstid (3, 6, 12 och 18 månader efter skörd) och via blötläggning innan utfodring (12 eller 24 timmars blötläggning).

2. Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar utfodrade grovfoder med olika WSC-halter:
Målet med studie 2 var att ta reda på hur det glykemiska svaret och insulinresponsen förändras vid utfodring av grovfoder med olika innehåll av WSC-halter (lågt, mellan samt högt) hos två olika hästraser – varmblodiga travhästar och islandshästar.

Resultat
Studie 1:
Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst sockerinnehåll i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att alla sockerfraktioner minskade, och blötläggning i 24 h medförde att några fraktioner reducerades ytterligare i ensilage och hö, men inte i hösilage. Att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större minskning av WSC, jämfört med att konservera vallfoder som hö som sedan blötlades i 12 eller 24 h. Med tanke på att blötläggningen gjordes med 17 L vatten per kg ts var ensilering en enklare och mer praktisk metod för att reducera sockerhalten i vallfoder.

Det bör noteras att endast en gröda användes i detta försök, detta för att belysa effekten av konserveringsmetod, blötläggning, lagringstid och ensileringsmedel på en och samma gröda och undvika den variation som olika grödor ger. Att lagra vallfoder längre tid hade ingen relevant effekt på sockerhalten, och är alltså inte en metod att rekommendera för att minska sockerhalten i t ex hö.

Studie 2:
Resultaten från denna studie visar att olika sockerhalter i grovfoder ger upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästen. Den maximala insulinkoncentrationen efter utfodring med hösilage med högst sockerinnehåll i vårt försök gav i genomsnitt högre maximala insulinkoncentrationer jämfört med en tidigare studie då enbart krossat korn (0,28 kg/100 kg kroppsvikt) utfodrades till häst. Vår studie visar även att rasskillnader föreligger mellan varmblodiga travhästar och islandshästar – både i glukos- och insulinsvaret. Denna skillnad kan bero på att islandshästarna i sig är mer insulinresistenta än travhästarna.

Metoder
Studie 1:
En och samma vall användes för produktion av ensilage, hösilage och hö. Ensilage och hösilage konserverades i 25L-laboratoriesilor. Ensilage bärgades vid ca 40 % ts-halt, hösilage vid ca 60 % ts-halt, och hö i lös form vid ca 70 % ts-halt som sluttorkades artificiellt på skulltork till 93 % ts-halt. Ensilage, hösilage och hö lagrades därefter i 3, 6, 12 och 18 månader. Vi dessa tidpunkter öppnades och provtogs en fjärdedel av antalet silor/hömängden för analys av WSC-halten. Vid provtagning efter 3 och 12 månaders lagring blötlades 1 kg torrsubstans från varje vid tillfället öppnad silo, och motsvarande mängd hö, i 17 liter kranvatten under 24 h. Efter 12 och 24h blötläggning togs prov på det blötlagda fodret för analys av WSC-innehållet. Blötläggning av fodret gjordes under kontrollerade former, men i en miljö och under förhållanden som efterliknar dem i ett häststall. Analys av WSC-halten och de ingående fraktionerna glukos, fruktos, sukros och fruktaner gjordes med en enzymatisk-spektrofotometrisk metod.

Studie 2:
I försöket ingick totalt 16 friska hästar (fem valacker, 11 ston), åtta varmblodiga travare samt åtta islandshästar. Samtliga hästar utfodrades med 3 olika grovfoderstater - ett med låg (39 g WSC/kg ts), ett med mellan (130 g WSC/kg ts) samt ett med hög koncentration av WSC (177 g WSC/kg ts). Varje grovfoder fodrades under 1 veckas tid och vilken ordning varje foderstat utfodrades till respektive häst skedde slumpmässigt. Foderstaterna anpassades för att motsvara hästarnas behov av energi och protein. Förutom grovfoderdieten gavs samtliga hästar extra tillskott av mineral under försöksperioden. Efter 1 veckas utfodring med respektive grovfoderdiet utfodrades hästarna sitt kvällsmål (50 % av dygnsbehovet) på eftermiddagen och fick sedan svälta 12 timmar under natten. Dagen efter lades en permanentkateter i en av halsvenerna vartefter hästarna utfodrades den gångna veckans grovfoderdiet följt av upprepad blodprovstagning under 5 timmar för att fastställa dietens glykemiska svar och insulinrespons.
Utfodrad mängd grovfoder på försöksdagens morgon beräknades enligt 0,6 kg ts/100kg.

Slutsatser
Sammanfattningsvis visar våra försök att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större reduktion av WSC-halten jämfört med att konservera vallfoder som hö och sedan blötlägga fodret i 12 eller 24 h. Att utfodra häst med vallfoder som har ett högt sockerinnehåll har liknande effekter på insulinresponsen som utfodring med enbart kraftfoder och det kan ha negativa effekter på hästar som har insulinresistens, t ex hästar med fång, Cushing´s sjukdom och ekvint metabolt syndrom.

Det är angeläget att det produceras vallfoder i Sverige som har en låg WSC-halt för att hästar med fång, Cushing´s sjukdom och EMS skall kunna erbjudas ett lämpligt foder. Det finns således möjlighet för vallproducenterna att nischa sin produktion och ta fram specialfoder till hästar med insulinresistens och fång. Efterfrågan på sådant foder borde vara stor i Sverige. Ett problem är att det idag inte kommersiellt går att analysera WSC-halten i foder på ett adekvat sätt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev