Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947276
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Johan Bröjer
Organisation: SLU
E-postadress: johan.brojer@slu.se
Telefon: 018-671388
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hästar med insulinresistens och fång rekommenderas i behandlingssyfte en foderstat med lågt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC). Det övergripande syftet med studien var att hitta en praktisk metod att reducera mängden WSC i vallfodret till häst och att därefter studera det metabola svaret av glukos och insulin efter utfodring av friska hästar med WSC-reducerat foder.

Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst WSC-halt i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att WSC-halten sjönk. Det var effektivast och mest praktiskt att reducera WSC-halten genom att producera ensilage jämfört med att blötlägga hö i 12 h. Resultaten från denna studie visade att olika WSC-halter i grovfodret gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästarna. Utfodring av hösilage med ett högt WSC-innehåll gav en insulinrespons som hade stora likheter med det svar som ses efter utfodring med kraftfoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte med studien
Ekvint metabolt syndrom (EMS) har varit ett sjukdomsbegrepp inom veterinärmedicinen sedan 2002. Sjukdomen karaktäriseras av övervikt och/eller regional fettansättning, insulinresistens och fång. Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens spelar en central roll i utvecklingen av sjukdomen. Flera studier har påvisat ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men den exakta mekanismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd.

Hästar som fått diagnosen EMS rekommenderas en foderstat med lågt innehåll av socker (WSC, water soluble carbohydrates – dvs glukos, fruktos, sukros och fruktaner) och stärkelse. En sådan foderstat antas ge ett lågt glykemiskt svar och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket anses minska risken för att hästen utvecklar fång eller förvärrar sin insulinresistens. Stärkelsemängden i foderstaten kan reduceras genom att helt ta bort spannmål och andra stärkelserika fodermedel ur foderstaten. Det är dock betydligt svårare att minimera WSC-andelen i vallfoder i en hästfoderstat, eftersom WSC är en relativt stor beståndsdel i vallfoder.

En vanlig rekommendation som ges är att blötlägga hö innan utfodring för att på så sätt minska WSC-halten. Effektiviteten av detta förfarande är dock tveksam och hur stor minskning av WSC-innehållet som kan uppnås är dåligt belagt ur ett vetenskapligt perspektiv.
Blötläggning av vallfoder kan också förväntas påverka den hygieniska kvaliteten i fodret.
Istället för att blötlägga hö kan andra metoder att reducera WSC-innehållet i vallfoder övervägas. I Sverige utfodras många hästar med inplastat vallfoder av något slag, dvs ensilage eller hösilage. Ensilage innehåller generellt sett lägre WSC-halt än hö, eftersom WSC ombildas till mjölksyra i högre eller lägre grad under ensileringen.

Försöket är uppdelat i 2 separata studier:

1. Möjligheter att reducera WSC-halten i vallfoder:
Syftet med denna projektdel var att undersöka om WSC-halten i svenska vallfoder kan påverkas via konserveringsmetod (ensilering, konservering till hösilage, torkning till hö); via lagringstid (3, 6, 12 och 18 månader efter skörd) och via blötläggning innan utfodring (12 eller 24 timmars blötläggning).

2. Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar utfodrade grovfoder med olika WSC-halter:
Målet med studie 2 var att ta reda på hur det glykemiska svaret och insulinresponsen förändras vid utfodring av grovfoder med olika innehåll av WSC-halter (lågt, mellan samt högt) hos två olika hästraser – varmblodiga travhästar och islandshästar.

Resultat
Studie 1:
Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst sockerinnehåll i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att alla sockerfraktioner minskade, och blötläggning i 24 h medförde att några fraktioner reducerades ytterligare i ensilage och hö, men inte i hösilage. Att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större minskning av WSC, jämfört med att konservera vallfoder som hö som sedan blötlades i 12 eller 24 h. Med tanke på att blötläggningen gjordes med 17 L vatten per kg ts var ensilering en enklare och mer praktisk metod för att reducera sockerhalten i vallfoder.

Det bör noteras att endast en gröda användes i detta försök, detta för att belysa effekten av konserveringsmetod, blötläggning, lagringstid och ensileringsmedel på en och samma gröda och undvika den variation som olika grödor ger. Att lagra vallfoder längre tid hade ingen relevant effekt på sockerhalten, och är alltså inte en metod att rekommendera för att minska sockerhalten i t ex hö.

Studie 2:
Resultaten från denna studie visar att olika sockerhalter i grovfoder ger upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästen. Den maximala insulinkoncentrationen efter utfodring med hösilage med högst sockerinnehåll i vårt försök gav i genomsnitt högre maximala insulinkoncentrationer jämfört med en tidigare studie då enbart krossat korn (0,28 kg/100 kg kroppsvikt) utfodrades till häst. Vår studie visar även att rasskillnader föreligger mellan varmblodiga travhästar och islandshästar – både i glukos- och insulinsvaret. Denna skillnad kan bero på att islandshästarna i sig är mer insulinresistenta än travhästarna.

Metoder
Studie 1:
En och samma vall användes för produktion av ensilage, hösilage och hö. Ensilage och hösilage konserverades i 25L-laboratoriesilor. Ensilage bärgades vid ca 40 % ts-halt, hösilage vid ca 60 % ts-halt, och hö i lös form vid ca 70 % ts-halt som sluttorkades artificiellt på skulltork till 93 % ts-halt. Ensilage, hösilage och hö lagrades därefter i 3, 6, 12 och 18 månader. Vi dessa tidpunkter öppnades och provtogs en fjärdedel av antalet silor/hömängden för analys av WSC-halten. Vid provtagning efter 3 och 12 månaders lagring blötlades 1 kg torrsubstans från varje vid tillfället öppnad silo, och motsvarande mängd hö, i 17 liter kranvatten under 24 h. Efter 12 och 24h blötläggning togs prov på det blötlagda fodret för analys av WSC-innehållet. Blötläggning av fodret gjordes under kontrollerade former, men i en miljö och under förhållanden som efterliknar dem i ett häststall. Analys av WSC-halten och de ingående fraktionerna glukos, fruktos, sukros och fruktaner gjordes med en enzymatisk-spektrofotometrisk metod.

Studie 2:
I försöket ingick totalt 16 friska hästar (fem valacker, 11 ston), åtta varmblodiga travare samt åtta islandshästar. Samtliga hästar utfodrades med 3 olika grovfoderstater - ett med låg (39 g WSC/kg ts), ett med mellan (130 g WSC/kg ts) samt ett med hög koncentration av WSC (177 g WSC/kg ts). Varje grovfoder fodrades under 1 veckas tid och vilken ordning varje foderstat utfodrades till respektive häst skedde slumpmässigt. Foderstaterna anpassades för att motsvara hästarnas behov av energi och protein. Förutom grovfoderdieten gavs samtliga hästar extra tillskott av mineral under försöksperioden. Efter 1 veckas utfodring med respektive grovfoderdiet utfodrades hästarna sitt kvällsmål (50 % av dygnsbehovet) på eftermiddagen och fick sedan svälta 12 timmar under natten. Dagen efter lades en permanentkateter i en av halsvenerna vartefter hästarna utfodrades den gångna veckans grovfoderdiet följt av upprepad blodprovstagning under 5 timmar för att fastställa dietens glykemiska svar och insulinrespons.
Utfodrad mängd grovfoder på försöksdagens morgon beräknades enligt 0,6 kg ts/100kg.

Slutsatser
Sammanfattningsvis visar våra försök att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större reduktion av WSC-halten jämfört med att konservera vallfoder som hö och sedan blötlägga fodret i 12 eller 24 h. Att utfodra häst med vallfoder som har ett högt sockerinnehåll har liknande effekter på insulinresponsen som utfodring med enbart kraftfoder och det kan ha negativa effekter på hästar som har insulinresistens, t ex hästar med fång, Cushing´s sjukdom och ekvint metabolt syndrom.

Det är angeläget att det produceras vallfoder i Sverige som har en låg WSC-halt för att hästar med fång, Cushing´s sjukdom och EMS skall kunna erbjudas ett lämpligt foder. Det finns således möjlighet för vallproducenterna att nischa sin produktion och ta fram specialfoder till hästar med insulinresistens och fång. Efterfrågan på sådant foder borde vara stor i Sverige. Ett problem är att det idag inte kommersiellt går att analysera WSC-halten i foder på ett adekvat sätt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 november 2021

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2021

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) Odlingssystem och jordbearbetning 2020
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-19-60-189 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2021

The aim of the committee of soil management is to find systems for soil tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. Further objectives are to reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase …

Läs mer

Objektiv gangartsanalyse og halthetsutredning av islandshest
Marie Rhodin, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-17-47-303 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 oktober 2021

Icelandic horses are increasingly popular in Sweden and Norway. Their strength lies in their unique gaits, however, in lame horses this trait becomes a weakness. Evaluating not only lameness but also the leg of origin for lameness in any gait other than trot is exceptionally challenging. Today, we …

Läs mer

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev