Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll

Status: Avslutat
Projektnummer: H0947276
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 29 oktober 2012
Huvudsökande: Johan Bröjer
Organisation: SLU
E-postadress: johan.brojer@slu.se
Telefon: 018-671388
Beviljade medel: 700 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hästar med insulinresistens och fång rekommenderas i behandlingssyfte en foderstat med lågt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC). Det övergripande syftet med studien var att hitta en praktisk metod att reducera mängden WSC i vallfodret till häst och att därefter studera det metabola svaret av glukos och insulin efter utfodring av friska hästar med WSC-reducerat foder.

Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst WSC-halt i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att WSC-halten sjönk. Det var effektivast och mest praktiskt att reducera WSC-halten genom att producera ensilage jämfört med att blötlägga hö i 12 h. Resultaten från denna studie visade att olika WSC-halter i grovfodret gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästarna. Utfodring av hösilage med ett högt WSC-innehåll gav en insulinrespons som hade stora likheter med det svar som ses efter utfodring med kraftfoder.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Bakgrund och syfte med studien
Ekvint metabolt syndrom (EMS) har varit ett sjukdomsbegrepp inom veterinärmedicinen sedan 2002. Sjukdomen karaktäriseras av övervikt och/eller regional fettansättning, insulinresistens och fång. Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens spelar en central roll i utvecklingen av sjukdomen. Flera studier har påvisat ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men den exakta mekanismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd.

Hästar som fått diagnosen EMS rekommenderas en foderstat med lågt innehåll av socker (WSC, water soluble carbohydrates – dvs glukos, fruktos, sukros och fruktaner) och stärkelse. En sådan foderstat antas ge ett lågt glykemiskt svar och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket anses minska risken för att hästen utvecklar fång eller förvärrar sin insulinresistens. Stärkelsemängden i foderstaten kan reduceras genom att helt ta bort spannmål och andra stärkelserika fodermedel ur foderstaten. Det är dock betydligt svårare att minimera WSC-andelen i vallfoder i en hästfoderstat, eftersom WSC är en relativt stor beståndsdel i vallfoder.

En vanlig rekommendation som ges är att blötlägga hö innan utfodring för att på så sätt minska WSC-halten. Effektiviteten av detta förfarande är dock tveksam och hur stor minskning av WSC-innehållet som kan uppnås är dåligt belagt ur ett vetenskapligt perspektiv.
Blötläggning av vallfoder kan också förväntas påverka den hygieniska kvaliteten i fodret.
Istället för att blötlägga hö kan andra metoder att reducera WSC-innehållet i vallfoder övervägas. I Sverige utfodras många hästar med inplastat vallfoder av något slag, dvs ensilage eller hösilage. Ensilage innehåller generellt sett lägre WSC-halt än hö, eftersom WSC ombildas till mjölksyra i högre eller lägre grad under ensileringen.

Försöket är uppdelat i 2 separata studier:

1. Möjligheter att reducera WSC-halten i vallfoder:
Syftet med denna projektdel var att undersöka om WSC-halten i svenska vallfoder kan påverkas via konserveringsmetod (ensilering, konservering till hösilage, torkning till hö); via lagringstid (3, 6, 12 och 18 månader efter skörd) och via blötläggning innan utfodring (12 eller 24 timmars blötläggning).

2. Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar utfodrade grovfoder med olika WSC-halter:
Målet med studie 2 var att ta reda på hur det glykemiska svaret och insulinresponsen förändras vid utfodring av grovfoder med olika innehåll av WSC-halter (lågt, mellan samt högt) hos två olika hästraser – varmblodiga travhästar och islandshästar.

Resultat
Studie 1:
Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst sockerinnehåll i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 h medförde att alla sockerfraktioner minskade, och blötläggning i 24 h medförde att några fraktioner reducerades ytterligare i ensilage och hö, men inte i hösilage. Att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större minskning av WSC, jämfört med att konservera vallfoder som hö som sedan blötlades i 12 eller 24 h. Med tanke på att blötläggningen gjordes med 17 L vatten per kg ts var ensilering en enklare och mer praktisk metod för att reducera sockerhalten i vallfoder.

Det bör noteras att endast en gröda användes i detta försök, detta för att belysa effekten av konserveringsmetod, blötläggning, lagringstid och ensileringsmedel på en och samma gröda och undvika den variation som olika grödor ger. Att lagra vallfoder längre tid hade ingen relevant effekt på sockerhalten, och är alltså inte en metod att rekommendera för att minska sockerhalten i t ex hö.

Studie 2:
Resultaten från denna studie visar att olika sockerhalter i grovfoder ger upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästen. Den maximala insulinkoncentrationen efter utfodring med hösilage med högst sockerinnehåll i vårt försök gav i genomsnitt högre maximala insulinkoncentrationer jämfört med en tidigare studie då enbart krossat korn (0,28 kg/100 kg kroppsvikt) utfodrades till häst. Vår studie visar även att rasskillnader föreligger mellan varmblodiga travhästar och islandshästar – både i glukos- och insulinsvaret. Denna skillnad kan bero på att islandshästarna i sig är mer insulinresistenta än travhästarna.

Metoder
Studie 1:
En och samma vall användes för produktion av ensilage, hösilage och hö. Ensilage och hösilage konserverades i 25L-laboratoriesilor. Ensilage bärgades vid ca 40 % ts-halt, hösilage vid ca 60 % ts-halt, och hö i lös form vid ca 70 % ts-halt som sluttorkades artificiellt på skulltork till 93 % ts-halt. Ensilage, hösilage och hö lagrades därefter i 3, 6, 12 och 18 månader. Vi dessa tidpunkter öppnades och provtogs en fjärdedel av antalet silor/hömängden för analys av WSC-halten. Vid provtagning efter 3 och 12 månaders lagring blötlades 1 kg torrsubstans från varje vid tillfället öppnad silo, och motsvarande mängd hö, i 17 liter kranvatten under 24 h. Efter 12 och 24h blötläggning togs prov på det blötlagda fodret för analys av WSC-innehållet. Blötläggning av fodret gjordes under kontrollerade former, men i en miljö och under förhållanden som efterliknar dem i ett häststall. Analys av WSC-halten och de ingående fraktionerna glukos, fruktos, sukros och fruktaner gjordes med en enzymatisk-spektrofotometrisk metod.

Studie 2:
I försöket ingick totalt 16 friska hästar (fem valacker, 11 ston), åtta varmblodiga travare samt åtta islandshästar. Samtliga hästar utfodrades med 3 olika grovfoderstater - ett med låg (39 g WSC/kg ts), ett med mellan (130 g WSC/kg ts) samt ett med hög koncentration av WSC (177 g WSC/kg ts). Varje grovfoder fodrades under 1 veckas tid och vilken ordning varje foderstat utfodrades till respektive häst skedde slumpmässigt. Foderstaterna anpassades för att motsvara hästarnas behov av energi och protein. Förutom grovfoderdieten gavs samtliga hästar extra tillskott av mineral under försöksperioden. Efter 1 veckas utfodring med respektive grovfoderdiet utfodrades hästarna sitt kvällsmål (50 % av dygnsbehovet) på eftermiddagen och fick sedan svälta 12 timmar under natten. Dagen efter lades en permanentkateter i en av halsvenerna vartefter hästarna utfodrades den gångna veckans grovfoderdiet följt av upprepad blodprovstagning under 5 timmar för att fastställa dietens glykemiska svar och insulinrespons.
Utfodrad mängd grovfoder på försöksdagens morgon beräknades enligt 0,6 kg ts/100kg.

Slutsatser
Sammanfattningsvis visar våra försök att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större reduktion av WSC-halten jämfört med att konservera vallfoder som hö och sedan blötlägga fodret i 12 eller 24 h. Att utfodra häst med vallfoder som har ett högt sockerinnehåll har liknande effekter på insulinresponsen som utfodring med enbart kraftfoder och det kan ha negativa effekter på hästar som har insulinresistens, t ex hästar med fång, Cushing´s sjukdom och ekvint metabolt syndrom.

Det är angeläget att det produceras vallfoder i Sverige som har en låg WSC-halt för att hästar med fång, Cushing´s sjukdom och EMS skall kunna erbjudas ett lämpligt foder. Det finns således möjlighet för vallproducenterna att nischa sin produktion och ta fram specialfoder till hästar med insulinresistens och fång. Efterfrågan på sådant foder borde vara stor i Sverige. Ett problem är att det idag inte kommersiellt går att analysera WSC-halten i foder på ett adekvat sätt.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev