Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention

Status: Avslutat
Projektnummer: H0970208
Kategori:
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 oktober 2014
Huvudsökande: Ararso Etana
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018-671259
Beviljade medel: 1 560 000 SEK

Fosforförluster från gräsbevuxna skyddszoner undersöktes både via ytvatten och dränerande vatten. Tre led ingick: utan skyddszon; med permanent gräsvall som skyddszon (kontroll); och med gräsvall, vilken skördades en gång per år. Lutningen var måttlig och jordarten var en mellanlera som är vanligt i Mellansverige.
Skyddszonen reducerade sediment- och fosforförluster med ytvatten jämfört med kontrollen. Den reducerade också jord- och fosforförluster med dräneringsvatten men i mindre utsträckning jämfört med i ytavrinningen. Andra kompletterande åtgärder behövs inte minst för att minska förlusterna av den lösta reaktiva fosforn. Generellt var ytavrinningen liten och fosforn nådde vattendragen via dräneringen. Försökstiden var för kort för att mäta fosforanrikning i skyddszonen så fortsätter vi forskningen några år till för att avgöra om bortförsel av gräs är fördelaktigare än permanent vall.

Syftet med detta projekt var att utvärdera hur effektiva vanliga gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag är med att minska fosforförlusterna från åkermark. Vi undersökte också om skörd och bortfösel av gräset kunde förbättra infiltrationen och därmed förbättra effektiviteten samtidigt som detta minimerar fosforanrikning.
Ett fältförsök påbörjades år 2010 på en mellanlera, i Krusenberg, söder om Uppsala. I studien ingår tre led: bearbetad mark på samma sätt som uppströms åkern; permanent gräsvall; gräsvall, vilken skördades en gång per år. Dränerings- och ytvatten leddes till en mätstation, där vattenflödet registrerades med vippkärl och flödesproportionella prover samlades. I vattenproverna bestämdes koncentration av sediment och fosfor, både i partikulär och i löst reaktiv form. Hösten 2014 bestämdes hur snabbt och med vilken variation vattnet infiltrerade ner i marken i de olika behandlingarna.
Totalt var ytvattenavrinningen liten och mätbar mängd förekom endast två gånger under studieperioden. Både kraftiga regn och snösmältning har förekommit under andra tider men ytavrinning uteblev tack vare markens höga vattengenomsläpplighet och att lutningen var måttlig (< 2 %).
Gräsvall reducerade sedimentförluster via ytavrinning med 64 % jämfört med kontrolledet. Reduktionen blev ännu större om gräset fördes bort. Fosforkoncentrationen i partikulär form följde samma mönster som sedimentkoncentrationen men detta gällde inte för löst reaktiv fosfor. I överlag var andelen löst reaktiv fosfor stor i förhållande till totalfosforn och ledet med gräsvall uppvisade litet större förlust än andra leden. Detta kan bero på att förmultnade vegetation brukar släpa ifrån sig löst reaktiv fosfor, speciellt vid upprepad tining och frysning.
I genomsnitt urlakades mer sediment via dräneringsledningar än via ytavrinning. Kvoten mellan lerkoncentrationen och totalsediment i ytavrinning och dräneringsvatten var 0,68 respektive 0,83. Det visar att med ytavrinnig följde jordaggregat av olika storlek medan med dräneringsvatten bortfördes mest lerpartiklar. Vid de tillfällen då det förekom ytavrinning har skyddszonerna gjort nytta genom att de har reducerat koncentrationerna av partikulär fosfor men inte den mest eutrofierande fosforformen (löst reaktiv fosfor). Stora fosforutlakning via dräneringsledningar förekom ofta under höst-vår period med få episoder som svarade för en stor del av utlakningen. Gräsvall reducerade förlusten av partikulär och löst reaktiv fosfor via dränering med 36 % respektive 29 %.
Slutsats och behov av vidare studier
Skyddszonen med gräs minskade mängden ytavrinnande vatten och fosfortransporten både med ytavrinning och dränering från ett fält jämfört med samma fält utan skyddszon. Avslagning och bortförsel av gräs var mindre effektiv jämfört med permanent vall för att reducera förlusterna av både partikulär och löst reaktiv fosfor med dräneringsvatten. Därför kommer vi att fortsätta forskningen några år till för att avgöra om fosfor ackumuleras i skyddszonerna och om bortförsel av gräset är fördelaktigare än permanent vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev