Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

God skötsel av kantzoner för effektivare fosforretention

Status: Avslutat
Projektnummer: H0970208
Kategori:
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 oktober 2014
Huvudsökande: Ararso Etana
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018-671259
Beviljade medel: 1 560 000 SEK

Fosforförluster från gräsbevuxna skyddszoner undersöktes både via ytvatten och dränerande vatten. Tre led ingick: utan skyddszon; med permanent gräsvall som skyddszon (kontroll); och med gräsvall, vilken skördades en gång per år. Lutningen var måttlig och jordarten var en mellanlera som är vanligt i Mellansverige.
Skyddszonen reducerade sediment- och fosforförluster med ytvatten jämfört med kontrollen. Den reducerade också jord- och fosforförluster med dräneringsvatten men i mindre utsträckning jämfört med i ytavrinningen. Andra kompletterande åtgärder behövs inte minst för att minska förlusterna av den lösta reaktiva fosforn. Generellt var ytavrinningen liten och fosforn nådde vattendragen via dräneringen. Försökstiden var för kort för att mäta fosforanrikning i skyddszonen så fortsätter vi forskningen några år till för att avgöra om bortförsel av gräs är fördelaktigare än permanent vall.

Syftet med detta projekt var att utvärdera hur effektiva vanliga gräsbevuxna skyddszoner längs vattendrag är med att minska fosforförlusterna från åkermark. Vi undersökte också om skörd och bortfösel av gräset kunde förbättra infiltrationen och därmed förbättra effektiviteten samtidigt som detta minimerar fosforanrikning.
Ett fältförsök påbörjades år 2010 på en mellanlera, i Krusenberg, söder om Uppsala. I studien ingår tre led: bearbetad mark på samma sätt som uppströms åkern; permanent gräsvall; gräsvall, vilken skördades en gång per år. Dränerings- och ytvatten leddes till en mätstation, där vattenflödet registrerades med vippkärl och flödesproportionella prover samlades. I vattenproverna bestämdes koncentration av sediment och fosfor, både i partikulär och i löst reaktiv form. Hösten 2014 bestämdes hur snabbt och med vilken variation vattnet infiltrerade ner i marken i de olika behandlingarna.
Totalt var ytvattenavrinningen liten och mätbar mängd förekom endast två gånger under studieperioden. Både kraftiga regn och snösmältning har förekommit under andra tider men ytavrinning uteblev tack vare markens höga vattengenomsläpplighet och att lutningen var måttlig (< 2 %).
Gräsvall reducerade sedimentförluster via ytavrinning med 64 % jämfört med kontrolledet. Reduktionen blev ännu större om gräset fördes bort. Fosforkoncentrationen i partikulär form följde samma mönster som sedimentkoncentrationen men detta gällde inte för löst reaktiv fosfor. I överlag var andelen löst reaktiv fosfor stor i förhållande till totalfosforn och ledet med gräsvall uppvisade litet större förlust än andra leden. Detta kan bero på att förmultnade vegetation brukar släpa ifrån sig löst reaktiv fosfor, speciellt vid upprepad tining och frysning.
I genomsnitt urlakades mer sediment via dräneringsledningar än via ytavrinning. Kvoten mellan lerkoncentrationen och totalsediment i ytavrinning och dräneringsvatten var 0,68 respektive 0,83. Det visar att med ytavrinnig följde jordaggregat av olika storlek medan med dräneringsvatten bortfördes mest lerpartiklar. Vid de tillfällen då det förekom ytavrinning har skyddszonerna gjort nytta genom att de har reducerat koncentrationerna av partikulär fosfor men inte den mest eutrofierande fosforformen (löst reaktiv fosfor). Stora fosforutlakning via dräneringsledningar förekom ofta under höst-vår period med få episoder som svarade för en stor del av utlakningen. Gräsvall reducerade förlusten av partikulär och löst reaktiv fosfor via dränering med 36 % respektive 29 %.
Slutsats och behov av vidare studier
Skyddszonen med gräs minskade mängden ytavrinnande vatten och fosfortransporten både med ytavrinning och dränering från ett fält jämfört med samma fält utan skyddszon. Avslagning och bortförsel av gräs var mindre effektiv jämfört med permanent vall för att reducera förlusterna av både partikulär och löst reaktiv fosfor med dräneringsvatten. Därför kommer vi att fortsätta forskningen några år till för att avgöra om fosfor ackumuleras i skyddszonerna och om bortförsel av gräset är fördelaktigare än permanent vall.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev