Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333159
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 14 juni 2019
Huvudsökande: Ararso Etana
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: ararso.etana@slu.se
Telefon: 018-671259
Medsökande: Åsa Myrbeck
Medsökande: Barbro Ulén
Beviljade medel: 1 313 000 SEK

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass can reduce soil P enrichment in GBS and improve and even-out water infiltration, in order to advance sediment and P retention. The ongoing project produces data for 2 years but since weather conditions are highly variable between years more data and evaluations are needed to facilitate good decision-making and calculations of cost-efficiency. In addition, GBS-eff is highly dependent on management of the upstream field. In this new project we will evaluate GBS-eff when the field is fertilized with slurry, which currently is applied to 25 % of Swedish arable soils.

Vi mäter och utvärderar nu effektiviteten hos gräsbevuxna skyddszoner (GBS-eff) i att minska näringstransporten från åkermark till vattendrag. Idag finns inga krav om att skörda och föra bort gräs på GBS vilket kan leda till fosformättnad. I ett pågående fältexperimentet undersöker vi om skörd och bortförsel av gräset kan minska anrikningen av P i GBS samt förbättra och jämna ut vatteninfiltrationen och därmed förbättra retentionen av sediment och P. Det pågående projektet ger drygt 2 års data men eftersom väderförhållandena är högst varierande mellan åren behövs mer data och utvärdering som en bas för att fatta goda beslut och för att beräkna kostnadseffektiviteten. Dessutom beror GBS-eff i allra högsta grad av odlingsåtgärder på fältet uppströms. I det nya projektet utvärderar vi GBS-eff när fältet fått flytgödsel, som för näravarande appliceras på 25 % av Sveriges åkermark.

I detta projekt utvärderade vi hur effektiva skyddszoner av vallgräs är med att minska utlakning av växtnäring. Vi undersökte också om bortförsel av gräset kunde minimera risken för fosfor- och kväveanrikning i skyddszonen. Försöket pågick från 2011 till 2019. Vi analyserade utlakningen av fosfor och nitrat-N i yt- och dräneringsvatten. Fältet har god infiltrationsförmåga och lutning var svag. Därför förekom ytavrinning sällan. Skyddszonen reducerade utlakning av partikulärt bunden fosfor och nitrat-N i både ytavrinning och dräneringsvatten men ökade förlusten av löst reaktiv P med ytvatten. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden P med dräneringsvatten med 25 % medan bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszonen reducerade utlakningen av nitrat-N med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.

Vilken betydelse har skyddszoner i de mellansvenska slättmarksområdena?
Skyddszoner är gräsbevuxna remsor längs vattendragen. Syftet med dem är att minska växtnäringsförlusterna från åkermarken till vattendragen. Eftersom det saknades svenska studier som beskriver effekten av sådana zoner anlade vi ett fältförsök på Krusenberg, ca 10 km söder om Uppsala. I försöket jämförde vi tre tekniker i parceller, nämligen: 1) vanlig odling av jordbruksmarken och utan någon skyddszon 2) parallell jordbruksmark försedd med gräsbevuxen skyddszon i nederkanten; och 3) parallell jordbruksmark med samma sorts skyddszon där gräset på skyddszonen skördades en gång per år och det avslagna gräset fördes bort från skyddszonen. Det sista motsvarar att använda skyddszonen som en gräsvall. Vi studerade vattenflödena, både det vatten som rann av på markytan (ytavrinning) och det vatten som dränerades av i dräneringsrör en meter ner i marken (dräneringsvatten) under åtta år. Båda typerna av vatten analyserades fortlöpande på fosfor och kväve i proportion till hur snabbt vattnet flödade. Vi bestämde då både den lösta reaktiva fosforn, dvs. den fosfor som kan tas upp direkt av växter och den partikulärt bundna fosfor som är bunden till jordpartiklarna.
Marken sluttar endast svagt på platsen vilket är typiskt för stora delar av de mellansvenska jordbruksområdena och den hade sådana egenskaper att vattnet ganska lätt kunde infiltrerade ner i marken. Ytavrinning förkom därför sällan, trots att det inträffade både kraftiga regn och intensiva snösmältningar. Avrinning via dräneringsrör förekom däremot mera frekvent under vinterhalvåret, åtminstone under senhöst-vinter. Detta medförde att växtnäringsförlusten via dräneringsrören utgjorde huvuddelen (c:a 90%) av den totala växtnäringstransporten från denna åkermark.

Skyddszonerna reducerade transporten av partikulärt bunden fosfor med erosion med 35% och att skörda gräset ännu mer, med 40%. Däremot ökade skyddszonerna transporten med ytvatten av löst reaktiv fosfor med 58% respektive 38% jämfört med åkermark utan skyddszon. Om gräset stod kvar på skyddszonen reducerades transporten av partikulärt bunden fosfor med dräneringsvatten med 25 % medan att skörda och bortföring av gräset gav mindre effekt (15%). Skyddszon av gräsvall reducerade utlakningen av kväve (i form av nitrat) med 26% men bortföring av gräset ökade förlusten med 5%. Vi antar att gräsets cellväggar skadas när det fryser under vinter och att växtnäring sedan frigörs och lakas ut vid snösmältning eller regn. Om man vill förhindra alltför mycket ansamling av växtnäring i skyddszoner bör man undersöka närmare hur detta ska förhindras. Vår slutsats av försöket är att skyddszoner av gräsvall är en otillräcklig åtgärd mot näringsförluster till vatten och därför bör kompletteras med andra åtgärder.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Socker
Trädgård
Växtodling

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress